Roliga dikter

Alf Henriksson

Skrivregler

Du får inte skriva neger, du får inte skriva lapp,
inte blind och inte döv och inte halt.
Du får lov att skriva färgad, sameland och handikapp,
men allt gammaldags tabu kan du ta kallt.
Ös på med kuk och jävlar framför allt.

Frank Horne (1899-1974)

NIGGER
En barnvisa


Lilla svarta grabb
jagad efter gatan –
”Nigger, nigger, svart i nian,
svärtan sitter i han,
nigger... nigger... nigger...”

Hannibal... Hannibal
for tvärs över Alperna,
klådde stolta romarmän,
och kom tillbaks med skalperna –
”Nigger... nigger... nigger...”

Othello... svarte man,
en krigare ibland de stora,
trodde allt vad Jago sa,
kalla frun sin hora –
”Nigger... nigger... nigger...”

Crispus... Attucks,
när han i striden dödde
var det frihets röda blod
som utför västen flödde –
”Nigger... nigger... nigger...”

Toussaint... Toussaint,
på flykt fransosen drev han,
som en avgrundsande slogs han
och ett folks befriare blev han –
”Nigger... nigger... nigger...”

Jesus... Jesus
Guds enfödde son,
spikad fast på trä
med spott och hån –
”Nigger... nigger... nigger...”

Lilla svarta grabb
jagad efter gatan –
”Nigger, nigger, svart i nian,
svärtan sitter i han,
nigger... nigger...”

Göran Palm (1931- )

TVÅ ÖKÄNDA SVENSKA FÖRORTER (1976)


1

Skridande samhällsbevarare,
sicksackspringande simultanförhandlare,
supersolida stålmagnater,
samrådsivrande sekretariatspampar,
svårpratade säkerhetspoliser,
stämningsskapande ståthållare,
stammande storavdelningsordförande,
såphala språkexperter,
storsvenska stenansikten,
Stripa-glömska strejkvapenvägrare,
sherrysmuttande serafimerriddare,
sekretessbelagda supéservitörer,
skuldmedvetna skogsarbetarrepresentanter,
sammetsmjuka sprängämnesmiljonärer,
spetsfundiga skiljedomare,
stridströtta storstrejksveteraner,
solbrända skeppsredare,
solidariska suppleanter,
sömndruckna stenografer,
samhällsansvariga socialdemokrater
och stormförtjusta SAF-direktörer
signerar samförståndets segerpakt i Saltsjöbaden.

2

Repliksnabba rötägg,
räliga rätoromaner,
rocksjungande risätare,
raljanta rättegångssmitare,
redlösa rutinarbetare,
raviolistinkande ragator,
ribbstickade revycharmörer,
revolutionära revolversvarvare,
relegerade runristare,
rustika religionsfanatiker,
rävaktiga receptförfalskare,
romanitjattrande rumsstäderskor,
råbarkade rännstensungar,
resignerade remisspatienter,
revirvaktande romaninnor,
ramsvarta rucklare,
resurssvaga restaurangarbetare,
rysktalande rockvaktmästare,
radikala reportageteam,
rödvinspimplande ritbiträden,
rivaliserande rövarband
och registrerade rackarpack
raglar runt i raggarförorten Rosengård.

Pēters Brūveris

Sverige - den 16. Sovjetrepubliken (1988)


I drömmen såg jag att Sverige hade blivit
den sextonde Sovjetrepubliken, och
från kust till kust gungade nu
Östersjön socialistiskt.

Fyllt av glödande entusiasm hälsade
Stockholm i rödflaggad extas
anländande fartyg och flottar,
fyllda av gåvor till arbetslösa svenskar.

Folkets fiender (svensk borgerlighet,
den reaktionära intelligentian, soc.demokrater, centerpartister,
kds-are, ännu ej av mognad rodnade "gröna" o.a.)
förflyttades, i namn av en ljusare framtid, till de romantiska
regionerna i östra Sibirien.

Man blev också tvungen att deportera de nationalistiskt sinnade lapparna,
ty de började yra om nån sorts pansamism.
Det ska sägas att deportationen var ett misstag som kommer
att erkännas av det kommunistiska partiet om femtio år,
vilket bevisar dess sanna humanism.

Med blixtens hastighet tillgodogjorde sig de svenska författarna den
socialistiska realismens metod, mot dem som inte gjorde det riktades ett
förintande slag i tidskriften "Stokgolmskaja Pravda".
Även den religiösa rökelsens drönare fick sitt, om det vittnar den
permanenta utställningen i museet för Ateism
(f.d. Riddarholmskyrkan).

Var det Björn Rosengren som citerade denna när han pratade om Norge i samband med telia affären?

Gunnar Ekelöf
Helvetes-Brueghel

Vad helvetet är 3vligt!
Där sitter lorteraner och kissoliker
och bönar på latrin och kräkiska:
Glor jag in excelsis Deo?
Pax in terrore!
Hå, min i busken bonae voluptatis!



[Edit:]

Jag måste lägga till en annan av Ekelöf
Jag ser på detta spjäll

Jag ser på detta spjäll
Det är rutigt, absolut rutigt
Jag ser på detta andra spjäll
Det är fullkomligt randigt

Det ena är rutigt vare sig det är öppet

eller stängt
Det ger bara lite mer eller mindre luft
Det andra är randigt vare sig man ätit av
det eller ej
men mest när man ätit av det!

O vad skall jag göra med alla dessa spjäll
Vad skall jag göra med alla dessa ord
som eventuellt betyder ett och detsamma
med eller utan ränder!

Jag är visst kommen på fel halvklot!

Det vet jag inte.

Ruben Nilsson (1893-1971)

DEN OKÄNDE SOLDATEN


Här vilar jag, den okände soldaten,
inunder en triumfbåges vita marmorvalv.
Man hittade min kropp - nåja - åtminstone
en halv,
och jag fick fin begravning utav staten.

Jag slets itu av tyskarnas granater.
Det var på sista tampen - sen blåstes "eld
upphör",
ty det ska vara tyst och lugnt när som en
mänska dör
- den regeln gäller även för soldater.

Jag plockades ihop utav kamrater
och lades i en kista, som var förfärligt fin.
Min vänstra arm har suttit på en jude från
Berlin -
men sånt, det spelar inte nån teater.

Nu blir jag hyllad utav diplomater,
och en och annan furste han lägger ner en
krans
och ber en bön för ruttet kött från landet
"Ingenstans"
och pratar stort om mina hjältedater.

Här ligger jag, den sanne demokraten,
och skrattar gott med min skalles döda
flin.
Ett ben från Prag, en arm från Kiel och en
ifrån berlin,
det kallar dom Den okände soldaten.

Ruben Nilsson (1893-1971)

SPRITFOLKETS SÅNG


Vi äro spritfolk!
Vi älska spriten, vi älska ruset,
vi kräla som paddor för kung Alkohol.
Vi älska glaset, vi älska kruset,
vi älska fyllslaget, öronsuset,
delirium är vårt levnadsmål.
Vi älska spriten som läker såren
och lindrar smärtan uti vår kropp,
vi älska ruset som lär oss glömma
allt dumt på jorden, som lär oss drömma
om ungdomstiden, om ungdomsvåren,
då vi ännu hade kvar vårt hopp.
Vi konsumera allt vad man ger oss,
och aldrig fåfängt nå'n jäkel ber oss
att vara glada och ta en sup,
vi tuppa av och vi svina ner oss,
och vi ge fan i om någon ser oss
på alla fyra i rännstenens djup.
Vi älska spriten som lär oss leva,
som ger oss mod till att dra's med livet,
som ger oss mod till att stå och veva
en enkel visa på positivet,
som ger oss tröst när som packet hånar
och pekar finger bakom vår rygg,
och sedan kallar oss tok och fånar
därför att vi ej kan sila mygg.
Vi älska ruset, som lär oss blunda
och svälja lögnen om mitt och ditt,
och tro att prima det är sekunda
och tro att fyrkanter äro runda
och svart är vitt -

Broder!
Vill du spriten,
vill du ruset,
vill du dyrka Alkohol?
Vill du söka
tröst vid kruset,
vill du säga skål?
Vill du rumla,
vill du svira,
vill du vara as?
Vill du tumla
dig i bira
på ett glatt kalas?
Vill du dränka
sorgen, broder,
vill du vara svin?
Vill du sänka
dig i floder
utav ädelt vin?
Vill du supa
sista tåren,
vill du bråka. slåss,
vill du stupa
full på båren?
- Då är du en av oss,
då är du spritfolk.

Jag har ingen aning om huruvida denna "dikt" ens har en känd upphovsman. Jag har bara hört den muntligt, så jag är inte säker på om jag nedtecknar den med rätt radbrytning och interpunktion. En sak är jag säker på i alla fall: Det är både dikt och roligt. Fast lite ledsen blir man också.



Sven gråter
Traktorn plöjer

Sven gråter
Traktorn plöjer

sönder maskarna

Sjukt bra! Har du den på engelska också? Försökte googla men hittade den ej.

Tyvärr. Den finns inte på nätet. Den ingår i den här antologin:
http://us.penguingroup.com/nf/Book/BookDisplay/0,,0_9780451527820,00.html?sym=TAB

Boken finns på flera bibliotek:
http://libris.kb.se/bib/1995016