Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Är det omvänd bevisföring som gäller? Jag har redan redovisat mina fyra punkter som du kanske noterat. Det finns sedan ingenting i vittnesmålen som motsäger den officiella versionen så vad är det som skall bevisas? Du kommer med en mängd lösa antaganden som du presenterar som fakta som skall bevisa att Palme sköts av andra skottet. Jag måste också i sammanhanget fråga varifrån du får ditt intresse att mala detta? Känns det som det mest spännande du kan finna i MOP att spinna detta om och om igen baserat på lösa antaganden.

Jag tycker mest det är konstigt att vissa inte förstår saken och kallar argumenten för lösa antaganden. Jag har visat på både fakta och logiskt tänkande. Eftersom du deltar i diskussionen är du på lika låg nivå som jag, du som inte ens har något intresse av att diskutera saken.

Umm, eller också ligger det något i det. I nämner specifikt ett stressat sätt som pundares rörelsemönster visar. Med pundare avses vanligtvissådana som missbrukar centralstimulantia.

Amfetamin togs väl ursprungligen fram för att imitera adrenalin och den sinnesskärpning ett relativt kortvarigt adrenalinpåslag kan ge. Man testadedet på stridspiloter bland annat.
Det ska visst också vara gångbart och känt bland vissa underrättelsetjänster, till och med min far som var ute i Stockholms uteliv under 60-talet kände väl till egenskapen att man kan grogga rätt friskt utan att bli särskilt berusad om man knaprat i sig så kallade "spanska flugor" så man kunde supa ned folk rätt lätt.
Det skulle nog också vart väl känt bland Oxens gäster.

Visst, det är riktigt, jag har inget att invända förutom att man nog kan se lite tjackad ut om man står och fryser och ska skjuta statsministern.

Ja, tjack är ju ursprungligt uppfunnet för att likna adrenalinpåslag, som i begränsad dos är sinnesskärpande. Kan ge tunnelseende, som kan vara orsak att GM uppfattas som särskilt kall som ignorerar vittnen, kanske helt enkelt för att de är utfasade från hans uppfattning.
Och jag skulle tro någon som ska döda någon, eller har gjort det, har något adrenalinpåslag (så det är inte nödvändigt en "pundare" även om han enligt IM rör sig som en "pundare").

Jag har presenterat mina invändningar på din argumentation och tror att dagens diskussion med tydlighet visar varför den officiella versionen inte är ifrågasatt ifrån expertis, seriösa journalister eller andra i offentligheten. Tror inte vi när längre än så just nu.

Är du säker på att det är Delsborn själv som förtydligar det och inte att man så att säga lägger händelseförloppet i omvänd kausalitetskedja i jämförelse med första förhöret?

Det är förvisso en sammanfattning, men Delsborn borde väl ha läst igenom och godkänt.
I annat fall är ju förhöret ett falsarium och riktigt så illa tror jag inte att det är.
Han har med största sannolikhet sagt precis som det står.

Faktum kvarstår att han inte skulle hinna se OP falla om han inte redan hade blicken riktad mot platsen. Ingen bra metod att hänga upp sig på ett vittne när det finns flera. Titta efter den samlade bilden och ha med i beräkningen att OP faller till marken som om man släpper en docka.

Vad tror tråden om det här då?

http://www.regeringen.se/49bb76/contentassets/126003cf7f424174863bb0cc252ba919/granskningskommissionens-betankande-i-anledning-av-brottsutredningen-efter-mordet-pa-statsminister-o lof-palme-del-3

"Hans Holmérs redogörelse för vad Lisbeth Palme uppgav avviker
från vad som antecknats i promemorian från förhöret. Inför kommissionen
uppgav Hans Holmér att Lisbeth Palme sagt att hon dragits med
ned på trottoaren, eftersom hon och Olof Palme gick i armkrok (i
protokollet står bara att de gick i armkrok). Inför kommissionen uppgav
han vidare att hon därefter tittade bakåt för att söka hjälp och att den
person hon då såg retirerade, varför hon förstod att hon inte hade någon
hjälp att hämta från denne. Hon skall därefter ha beskrivit den personens
klädsel och enligt vad Holmér uppgav stod det för honom klart att
Lisbeth Palme beskrev ett vittne, nämligen Anders B, och att Lisbeth
Palme i själva verket aldrig hade sett gärningsmannen"
sid 726.

" Således hade rikskriminalen kontakt med Lisbeth
Palme vid sammanlagt fyra tillfällen för upprättandet av förhörsprotokollet.
Protokollet kom därmed mer att utgöra ett samlingsdokument
än ett ”normalt” förhörsprotokoll. Att man förfor på detta
sätt förklarade Lindström bl.a. med att stora delar av besökstiden hos
Lisbeth Palme ägnades åt ”medmänsklig social kontakt”. Lindström
uppgav också att alla minnesanteckningar från sammanträffandena med
Lisbeth Palme sannolikt kastats efter det att protokollet godkänts
slutligt. Beträffande en uppgift i sin bok om att Lisbeth Palme i
lägenheten haft ”papper på golvet” uppgav Lindström att Lisbeth
Palme i lägenheten samlat en mängd papper av olika slag kring mordet
och även en mängd brev som hon erhållit efter mordet. Lindström hade
beträffande dessa dokument endast fört ”allmänna sociala samtal” med
Lisbeth Palme. Hon hade inte erbjudit polisen att gå igenom handlingarna
och Lindström hade bedömt att de saknade värde för utredningen
varför man inte gjort något beslag.
sid 726-727

Falsarium och falsarium. Jag som nu händelsevis råkar vara jurist vet att det kan finnas diskrepanser mellan protokoll som ska utvisa vad en person har sagt och vad denne säger i huvudförhandling. Han kanske inte reagerat över att ordningsföljden är presenterad på visst sätt i andra förhöret. Eller kanske inte i första förhöret.

Jag tror isåfall mer på första förhörets relevans. Dels är är inte Delsborn påverkad av uppgifter från TV radio och tidningar. Och dels kanske frågorna som ställs är påverkad av vad polisen eller åklagaren har för uppfattning för tillfället.

Men rättsligt sett så är det vad som kommer fram i huvudförhandlingen som ska anses gälla, är inte ett vittne trovärdigt där så spelar det mindre roll om denne varit trovärdig vid någon tidpunkt dessförinnan. Det kan vara stort gap mellan vad som rättsligt håller för fällande dom och vad som är med hög sannolikhet sant.

Det finns ytterligare en stor faktor att ta hänsyn till och som kom i dager i och med att Hages bok släpptes.
Det är att polis ifråga inte skrev ner det på det sättet som vittnen berättat det. Därför är det svårt att lita för mycket på de först återgivna minnena även om det är de som är färska. Är de inte korrekt skrivna hjälper det inte.