Citat:
Ursprungligen postat av
iesho
Jag kan tro på att konspiratörerna menade sig vara patrioter och kanske t.o.m. trodde att de var det, men att mörda sitt lands statsminister på uppdrag av främmande makt låter inte speciellt patriotiskt.
Nej, nej! Det var inte John Kennedy och Olof Palme som var maktfullkomliga. Men däremot de som beordrade morden på Kennedy och Palme!
Och vad det gäller den psykologiska förklaringen skulle jag snarare säga krigspsykos frammanad av NATO.
Lägger man ihop summan av kardemumman kan följande scenario ställas upp för mordet på OP:
Bakgrund
Ronald Reagan hade en helt annan politisk agenda än Olof Palme. Han trodde att Sovjet kunde besegras och rustade upp för den slutliga striden i en trestegsplan kallad NSDD-32 som gick ut på att konfrontera Sovjetunionen inom tre områden: underblåsa social instabilitet, försämra Sovjets ekonomi och genom militär expansion få övermakten. Gorbatjov ville ha stopp för USA:s militära upprustning och stopp för vidare kärnvapenprov.
Källa:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ronald_Reagan
På den konservativt kristne Reagans politiska agenda fanns också att han stödde apartheiddiktaturen i Sydafrika, vars regering präglades av en konservativ och militaristiskt antikommunistisk politik.
Känt är att CIA under åren 1981-87, då Reagans kampanjledare vid presidentvalet 1980, William Casey, var dess chef hade mycket nära samarbete med den Sydafrikanska underrättelsetjänsten.
Olof Palme som i likhet med Gorbatjov upprepat talat för stopp av kärnvapenprovsprängningar, kan av Ronald Reagan ha ansetts gå Sovjets vägnar i sin politik.
OP var som många andra kända personer och politiker även en stark motståndare till apartheiddiktaturen i Sydafrika.
På hemmafronten fanns ett uttalat Palme-hat alltsedan 1968, året då Palme tog ett kraftfullt ställningstaganden mot USA:s krigföring i Vietnam. Hans fortsatta stöd till kommunistiska diktaturer runt om i världen gödde hatet än mer.
Mordplanen
Mordet beordrades av president Ronald Reagan och CIA-chefen William Casey i bästa samförstånd och hamnade via "omvägar" - ett känt mönster inom underrättelseväsendena då de vill sopa igen spåren efter sig - hos den sydafrikanska säkerhetstjänsten som William Casey hade nära förbindelser med.
OP var ett av hindren för genomförandet av trestegsplanen NSDD-32 i att besegra Sovjetunionen. Men även i USA fanns ett par-tre tusen forskare som skrev under en deklaration om att inte ta emot forskningspengar till det sk. Star wars-initiativet eller SDI. Att SDI-projektet ändå pågick fram till 1993 kan tillskrivas att industrisektorer i USA tjänade stora pengar på det, ja, i likhet som skedde under Vietnamkriget då kraftiga överpriser betalades till den militära industriproduktionens alla led, fanns det även nu många som hyllade den sittande presidenten när plånboken fylldes med dollar.
För att kunna genomföra attentatet krävdes en del information kring Palmes framförhållning och info om omedelbara förehavanden. Det fick man via säkerhetsläckor och avlyssning.
Attentatsgruppen kunde placera ut sig god tid i förväg runt biografen, då man visste hur länge filmen skulle vara uppe. Palme hade varit erbjuden en roll i filmen Bröderna Mozart av regissören Susanne Osterling, så det hade inte varit svårt att räkna ut vilken film han skulle han se om någon film alls. Gatorna kring biografen och tidpunkten blev noga kartlagda i förväg. Gruppen hade bara att invänta den "spontant" valda kvällen för biobesöket.
Säkerhetsläckor hade sipprat ut att ett förestående attentat var på G., information som nådde väl organiserade Palme-hatare i Sverige men även ryssarna via deras kontraagenter.
En handfull välorganiserade personer som ogillade Palmes politik infann sig attentatskvällen, underrättade som de var om att något skulle ske.
Det förklarar vittnesuppgifterna om WT-män som inte ägnade sig åt knarkspaning, som annars kunde varit fallet. Men även attentatsgruppen kan ha haft kortgående WT:s för att undgå FRA:s radiospaning, vilket i sin tur kan förklara vittnesuppgifter om att några WT-män talat tyska eller holländska.
Polisens slapphet i ögonblicket då de fick larmet om attentatet kan förstås vara ännu ett vittnesbörd om det utbredda Palme-hatet, iallafall inom vissa led av Stockholmspolisen.
Att Hans Holmér sedan kunde ta tag i spaningen med diktatoriska fasoner, förledd som han blivit av en manipulerad 500-sidig rapport om ett "kurdproblem" som egentligen inte fanns och kryddad med allsköns sedvanliga lögner, föll på plats som en hand i handske.
I spåren av Kurd-Affes 500-sidiga rapport om "Kurdproblemet" kan detaljer utmålas som platsar i en bättre roman... som förklarar hur bolaget Hans & Ebbe fick justitieministern Anna-Greta med sig i lagspelet.
Fortsätt ältandet... snart sitter bollen där!