Det finns ingen regel på Flashback som säger att man inte får citera en annan användare utan att notifiera användaren. Några citat (i Dalvulvens näst senaste inlägg) är värda att kommentera.
Citat:
Vad LP såg är något oklart.
Osant. LP såg LJ från Sveavägen. Liksom SE såg LJ från Sveavägen. Det framgår med all önskvärd tydlighet i förhören.
Förhöret med LP den 25 mars:
"Lisbet har sedan intrycket att han kan ha stått kvar inne i gränden en stund och stirrat tillbaka på henne." LP förväxlade GM med AB (som hade en blå täckjacka liksom LJ).
Förhöret med LP den 29 april:
"Då Lisbeth Palme tittade in mot Tunnelgatan (hon bedömde det till 1 - 3 minuter senare) såg hon en man som stod ca 75 meter in på gatan. Han stod på norra sidan med ryggen tryckt mot barackbyggnaden och vände ansiktet och stirrade mot henne. Det var mörkt på platsen, men hon tyckte sig se att den mannen hade samma stirrande blick, som den hon tidigare iakttagit hos mannen i hörnet av Tunnelgatan."
Citat:
Granskningskommissionen missade att varken AH, KJ, SG eller LB såg SE. De blev alla tillfrågade.
Osant. De som tillfrågades 1986 om SE:s närvaro på platsen var
SG (som gjorde mun-mot-mun-metoden och själv uppgav att han inte tänkte på omgivningen),
LB (som mådde illa av blodet och blev omhändertagen av en av sina bekanta i HJ:s taxi) och
LL (som var upptagen med att ringa 90000 och senare med att stoppa A951).
Tre av de sämsta vittnena att fråga om SE:s närvaro på platsen. Man frågade
inte AH och KJ 1986. Det
borde man självklart ha gjort. Särskilt i april (när dialogförhören med AH och KJ visade att AH kunde ha märkt SE och att KJ kunde ha hört honom). Liksom man borde ha hållit ett nytt och bättre förhör med YN den 10 mars.
"Det sprang män lite överallt" när Ström förhörde YN den 2 mars (medgav Ström när han själv förhördes 2018).
Den 10 mars 1986 (när Ström förhörde SE och denne beskrev en likadan väska som YN beskrev när Ström förhörde henne den 2 mars) fanns
ett tjugotal vittnen och poliser att fråga om SE:s närvaro på platsen.
Ett av vittnena var JA. Som visas ett
foto av SE (den 14 maj 1986). Ett foto av SE
utan keps. JA tycker sig känna igen mannen.
Med keps.
"När han kommer till fotografi föreställande Engström E63 tycker han sig känna igen glasögonen och han säger att möjligen hade han keps eller annan huvudbonad."
Ett nytt och bättre förhör borde ha hållits med YN den 10 mars. När Ström fick veta att SE hade en likadan väska som YN såg (det var YN och inte hennes sällskap AZ som såg väskan). För att klarlägga vem YN och AZ mötte och var. Det fanns ett tydligt behov att utreda den saken bättre. Uppenbart fick inte Ström hålla ett nytt och bättre förhör med YN den 10 mars. Det kan man inte klandra YN för. Ström var missnöjd med referatet och osäker på YN:s svar när hon förhördes den 2 mars (att döma av Ströms svar när han själv förhördes 2018).
"Det sprang män lite överallt." Sannolikt visste inte Ström vem SE var (och att SE sprang efter poliserna) när Ström förhörde YN den 2 mars. Ström kan även ha påverkats av mordnattens förhör med LJ. Av det referatet får man intrycket att det närmast var säkert att YN såg en man som flydde längs David Bagares gata. Av senare förhör med LJ framgår att mötet med YN och AZ vid trappkrönet var mycket kort och att YN bara pekade
"liksom jakande" mot klubben på Johannesgatan 8 (som YN och AZ kom från).
YN:s sällskap AZ talade dålig svenska (som framgår i konfrontationsförhöret E15-1-B) och kan ha missförståtts när han förhördes den 3 och 13 mars (och själv ha missförstått frågorna). YN var charkuteribiträde på Domus i Skärholmen. AZ kom från Marocko. Han gick bort 2007.
YN och AZ tillfrågades inte om de var alkoholpåverkade. Det är anmärkningsvärt och ännu ett skäl att hålla bättre förhör. YN var inte
"fullständigt nykter" som Holmér påstod i sin bok 1988. Varken YN eller AZ tillfrågades om den saken i förhören. Tvärtom, när YN intervjuades av journalister beskrev hon hur kvällen började med alkoholförtäring i AZ:s lägenhet på Ringvägen 155 (YN intervjuades bl.a. i radioprogrammmet Kanalen den 9 september 1988). Vem som var mest onykter (YN eller AZ) är oklart. I den intervjun kunde YN inte minnas polisernas fråga vid Luntmakargatan. Hon kunde heller inte minnas om de mötte poliserna vid Luntmakargatan eller i trappan.
AZ hade inga problem att minnas polisernas fråga vid Luntmakargatan och heller inte svaret. De mötte en man med axelremsväska vid trappkrönet (vittnet LJ). Ingen före mannen med axelremsväskan. LJ var den förste som de mötte (som framgår av polisassistenten Jan Hermanssons rapport den 5 mars). Det framgår av E15-1-B att AZ inte såg någon på David Bagares gata (vilket även hörs i spaningsledningens möten i juni). Varför Ström inte höll ett nytt och bättre förhör med YN den 10 mars (när Ström fick veta att SE hade en likadan väska som YN såg) frågade ingen när Ström själv förhördes 2018 (så vitt man kan se). Hermanssons rapport den 5 mars och E15-1-B visar att AZ inte såg någon före LJ. Även andra förhöret med AZ den 13 mars tyder på det. Varför höll Länninge ett nytt förhör med AZ den 13 mars när ingen höll ett nytt förhör med AZ:s sällskap YN samma vecka? Det var YN som såg väskan och hon talade utmärkt svenska (till skillnad från AZ som talade dålig svenska).
YN lämnade inte namn och adress vid mordplatsen för att hon såg något intressant. Hon lämnade namn och adress för att poliserna vid Luntmakargatan
beordrade (
"anmodade") henne att göra det (som också framgår av Hermanssons rapport). Det finns en annan plats där YN och AZ kan ha mött SE. Väster om manskapsbodarna på Tunnelgatan. När SE sprang efter poliserna. Förhören med YN den 2 mars och SE den 10 mars visar att de kan ha mötts där. Läs vad YN såg när hon kom till mordplatsen och vad SE såg när han återkom till mordplatsen. Tiden mellan dessa iakttagelser kan vara högst en minut. YN och AZ tillfrågades inte om de mötte någon väster om manskapsbodarna. SE tillfrågades den 25 april, men hade inget minne om han mötte någon där. Om de möttes där hade risken ökat att Holmér fick avgå (särskilt när Viktor Gunnarsson släpptes den 19 mars). Publiceringen av fantombilden den 6 mars hade framstått som ett misstag.
Att YN hade svårt att minnas ordningsföljden när hon förhördes två dagar senare är inte konstigt. Det var sent, det var mörkt och de var alkoholpåverkade. De visste inte vad som hände på Sveavägen. Mötena var snabba och överraskande. Först LJ vid trappkrönet, sedan poliser vid Luntmakargatan, sedan SE väster om manskapsbodarna. Den förklaringen utreddes inte i mars 1986 (och inte senare heller). Man räddade Holmér och slängde SE under bussen. Holmér utnyttjade YN och hennes osäkerhet 1986. Sedan hängde han ut henne i boken 1988 (och röjde hennes identitet). YN borde få skadestånd av staten och träffa en vittnespsykolog. Hon bör också få vara ifred.
Att detta var förklaringen var en misstanke som jag (och även andra) fick efter 2020 (när jag läste förhören på palmemordsarkivet.se). Tidigare hade jag inget större intresse för fallet.
Citat:
Som Anér konstaterade: SE var inte där efter skotten.
Osant. Före detta DN-journalisten Sven Anér
borde ha konstaterat att han själv var en
idiot. Istället förtalade han SE (i boken "Fyra nycklar" 1991 och även senare). Anér hade öppet mål (och kunde ha fått intressant information av SE), men sparkade bollen mot eget mål.
Sven Anérs brev till SE den 12 och 19 december 1989 och SE:s tvåsidiga svar den 9 januari 1990 finns här:
https://drive.google.com/file/d/1YW-hZ128ethIobIb5G1JDTF7Wg3W3bfH/view
I SE:s svar till Anér står att SE avsåg att skicka ett mycket långt och utförligt svar på det första brevet den 12 december 1989 (SE skrev 24 A4-sidor och var inte ens halvvägs). När Anér skickade sitt andra brev den 19 december (som var avsevärt hårdare i tonen) bestämde sig SE för att skicka det kortare tvåsidiga svaret. Som var förvånansvärt vänligt (med tanke på hur Anér uttryckte sig).
Vad gör Sven Anér? Skriver han ett nytt brev till SE (som verkar förvänta sig det), ber om ursäkt för sin hårda ton och vädjar till SE att skicka sina 24+ sidor (som kunde ha fått stort värde för polisens utredning som Anér påstod sig värna om)?
Nej, det gör inte Anér. Sven Anér skriver inte mer till SE. Istället förtalar han SE (i boken "Fyra nycklar" 1991 och även senare).
Om Anér hade varit en journalist och inte en idiot hade han själv konstaterat i väktarförhören (som han fick när FUP:en släpptes den 29 maj 1989) att SE var på platsen (och visste när han återvände till Skandia att blod vällde fram ur munnen och att SG gjorde konstgjord andning). Att Gösta Söderström (första polis på plats) var
"brysk" mot Lisbeth. Som Söderström själv medgav i hovrätten 1989 (han försökte sätta henne i bilen). Att dörren som larmade fanns i källaren (inte på baksidan av huset) och öppnades av butiken La Carteries personal.
Citat:
Var höll han hus. Irvell misstänkte: På åsen.
Irvell misstänkte inte SE.
SE markerades som
färdigbearbetad den 15 mars 1986 (se sidfoten i förhöret med SE den 10 mars).
Irvell ville kolla ålandskvinnans uppgifter i april (EH9981). "Vittnet" som såg SE i Expressen den 7 april 1986 och påstod att hon såg en man i hennes butik på Åland en eller två dagar före Olof Palmes begravning den 15 mars. SE var inte på Åland den 13 eller 14 mars 1986. Vilket Anér borde ha kollat. "Vittnet" såg en man utan glasögon. Med en kvinna och en ung flicka. Inte den barnlöse SE med glasögon. Det finns inga bevis att SE var på Åland (redan i april 1986 kunde och borde polisen ha
motbevisat att SE var på Åland).
Tack för den här gången.