Citat:
Tack för förtydligandet
Jag ville förklara ett par saker här, om du ursäktar. Inte för att du missförstått vad jag sagt, utan mer för att klargöra hur hela det här komplexet verkar hänga samman.
Det där med nerladdningen (eller underladdningen) har inte bara med ljuddämpning att göra, även om det naturligtvis dämpar smällarna. Men den huvudsakliga anledningen handlar om att optimera tryckvågen som bildas i sårkanalen när kulan går igenom. Då vill man dels ha en tung och "trubbig" projektil men dessutom vill man att den ska gå "lagom" fort.
Med lagom fort menar vi att den ledigt ska gå igenom både ryggkota och mjukdelar men då ha så pass låg resthastighet att den inte rikoschetterar nämnvärt utan att den har spenderat lejonparten av sin rörelseenergi när den kommer ut.
Erfarenheten säger att cirka 300 m/s är lagom mynningshastighet, och då hamnar det strax under ljudets hastighet vilket ju också hjälper till ordentligt med att dämpa smällarna. Om kulan går ut i överljudshastighet (ca 350 m/s och uppåt) så får man ju ljudbangen från kulan utöver själva krutexplosionen, vilket man alltså undviker om kulan går i cirka 300 m/s.
När det gäller tryckvågen inne i sårkanalen så beror dess form på projektilens rörelseenergi (hastighet och vikt), men sambandet verkar inte vara sådant att högre hastighet automatiskt ger "bättre" form på tryckvågen. Tvärtom verkar det vara så, att ju fortare projektilen går desto smalare och mer "spjutformig" blir tryckvågen. En sådan spjutformig tryckvåg anställer då snarare mindre skada i sidled runtom sårkanalen är en bredare och "trubbigare" tryckvåg.
Just därför verkar det vara "bättre" (i meningen mer dödligt) med lite måttligare projektilhastighet. Troligtvis ligger den optimala hastigheten inte långt ifrån 300 m/s, men ifall den ligger något högre så är det ändå bättre att ligga under ljudets hastighet för då kan man ljuddämpa vapnet – vare sig det sker genom att sätta en ljuddämpare på en pistol eller helt enkelt genom nerladdning av revolverammunition i kombination med extralång pipa. Den senare varianten verkar vara fallet vid Palmemordet.
Ungefär så kan man skissa den bild som för mig växt fram genom studier av olika aspekter på ballistiken. Det här hör så att säga till den högre skolan och jag vet inte om det finns någon studie av just den här problematiken som man kan hänvisa till som källreferens. Men vad jag kunnat förstå av det jag sett om hur man går tillväga i praktiken med "sovjetiska" avrättningar respektive tysta lönnmord (t ex Welrod-pistolen) plus vad jag rönt i allmänhet rörande de fysikaliska aspekterna så har den bild jag just skissat växt fram. Det är där jag står nu efter en ändå ganska hyfsad tröskning av den här problematiken.
Hoppas det här klargör hur ljuddämpningen bara är en aspekt på ett sammanhållet problem där tryckvågen runt sårkanalen utgör den centrala variabeln. Med grovpistol som skjuter i underljudshastighet verkar man få "rätt form" på tryckvågen runt sårkanalen så att skottet gör maximal skada. Går kulan genom ryggraden så kommer tryckvågen att pressa sönder märgen inuti benet och då även slita sönder hela nervsystemet som ligger inbäddat där. Då är det troligtvis finito även om kulan skulle missa de andra "vitala organen" i mjukdelarna.
Det där med nerladdningen (eller underladdningen) har inte bara med ljuddämpning att göra, även om det naturligtvis dämpar smällarna. Men den huvudsakliga anledningen handlar om att optimera tryckvågen som bildas i sårkanalen när kulan går igenom. Då vill man dels ha en tung och "trubbig" projektil men dessutom vill man att den ska gå "lagom" fort.
Med lagom fort menar vi att den ledigt ska gå igenom både ryggkota och mjukdelar men då ha så pass låg resthastighet att den inte rikoschetterar nämnvärt utan att den har spenderat lejonparten av sin rörelseenergi när den kommer ut.
Erfarenheten säger att cirka 300 m/s är lagom mynningshastighet, och då hamnar det strax under ljudets hastighet vilket ju också hjälper till ordentligt med att dämpa smällarna. Om kulan går ut i överljudshastighet (ca 350 m/s och uppåt) så får man ju ljudbangen från kulan utöver själva krutexplosionen, vilket man alltså undviker om kulan går i cirka 300 m/s.
När det gäller tryckvågen inne i sårkanalen så beror dess form på projektilens rörelseenergi (hastighet och vikt), men sambandet verkar inte vara sådant att högre hastighet automatiskt ger "bättre" form på tryckvågen. Tvärtom verkar det vara så, att ju fortare projektilen går desto smalare och mer "spjutformig" blir tryckvågen. En sådan spjutformig tryckvåg anställer då snarare mindre skada i sidled runtom sårkanalen är en bredare och "trubbigare" tryckvåg.
Just därför verkar det vara "bättre" (i meningen mer dödligt) med lite måttligare projektilhastighet. Troligtvis ligger den optimala hastigheten inte långt ifrån 300 m/s, men ifall den ligger något högre så är det ändå bättre att ligga under ljudets hastighet för då kan man ljuddämpa vapnet – vare sig det sker genom att sätta en ljuddämpare på en pistol eller helt enkelt genom nerladdning av revolverammunition i kombination med extralång pipa. Den senare varianten verkar vara fallet vid Palmemordet.
Ungefär så kan man skissa den bild som för mig växt fram genom studier av olika aspekter på ballistiken. Det här hör så att säga till den högre skolan och jag vet inte om det finns någon studie av just den här problematiken som man kan hänvisa till som källreferens. Men vad jag kunnat förstå av det jag sett om hur man går tillväga i praktiken med "sovjetiska" avrättningar respektive tysta lönnmord (t ex Welrod-pistolen) plus vad jag rönt i allmänhet rörande de fysikaliska aspekterna så har den bild jag just skissat växt fram. Det är där jag står nu efter en ändå ganska hyfsad tröskning av den här problematiken.
Hoppas det här klargör hur ljuddämpningen bara är en aspekt på ett sammanhållet problem där tryckvågen runt sårkanalen utgör den centrala variabeln. Med grovpistol som skjuter i underljudshastighet verkar man få "rätt form" på tryckvågen runt sårkanalen så att skottet gör maximal skada. Går kulan genom ryggraden så kommer tryckvågen att pressa sönder märgen inuti benet och då även slita sönder hela nervsystemet som ligger inbäddat där. Då är det troligtvis finito även om kulan skulle missa de andra "vitala organen" i mjukdelarna.