Citat:
Det här inlägget från 2009-10-21 som inte heller jag kunnat läsa förrän nu är ju synnerligen intressant även om det bara stöder min teori i fråga om mörkläggningens omfattning. Redan Krusells påpekande om koppling till Estonia osv är då riktigt skrämmande. / Ove M
Ursprungligen postat av Frankett
....I februari samma år skrev jag ett brev till polisens Palmegrupp. Jag skrev så här.
A: Mitt namn är Mats Frank och jag känner till ett vapen av det slag ni letar efter i utredningen av Palmemordet.
Om ni är intresserade av detta är ni välkomna att höra av er så skall jag namnge innehavaren.
B: Ni kan använda er av den här mannen för det finns inga anhöriga kvar i livet så vi får en lämplig lösning på Palmemordet.
Detta för att det ju sprack med Christer Petterson i brist på teknisk bevisning och att det ju också var en bluff.
Jag hade då ingen aning om vilken dold sanning som gömde sig bakom mitt fräcka förslag. Det som grannen Rune berättade senare.
Det dröjde ett halvår innan man hörde av sig och jag fick tala om vem det var. Jag ska kontrollera uppgiften sade polisen och sedan ringde han 30 min. senare och sade – det vapnet är redan kontrollerat men tack för hjälpen.
Jag sade inget om den blanka revolvern för precis som alla andra var jag genom Hans Holmérs framträdande i pressen fixerad vid att det skulle vara en svart magnumrevolver.
Polisens svar gjorde mig något förbryllad för innan Lasse sköt sig hade han sagt att den svarta magnumrevolvern skulle ha blivit stulen i ett bilinbrott mitt på blanka lördagen utanför MacDonaldrestaurangen på Norrlandsgatan. Han hade också berättat att polisen bara hade sagt – du kan väl förvara dina puffror lite bättre i fortsättningen. Det låter ju lite tvivelaktigt med tanke på alla rigorösa bestämmelser kring innehav av skjutvapen. Jag tror att det snacket var en bluff för vem gör ett bilinbrott mitt på blanka dagen bland allt folk i city men å andra sidan kanske den revolvern var kontrollerad innan den blev stulen om jag då kunde lita på polisen förståss.
Vid eftertankens kranka blekhet vet jag heller inte om Lasse hade licenser för alla sina vapen. Det frågar man inte. Men möjligheten finns ju att han inte behövde några licenser – ingen regel utan undantag – om han ev. var hantverkare åt polisen. ???
.....
1997 kom boken ”Palmemordets nakna fakta” av kriminalinspektör Ingemar Krusell ut. Den börjar med ett förord som säger –
Denna bok tillägnas minnet av Kristina Videbäck och övriga 65 polisanställda som blev offer för Estoniaolyckan.
Min fråga är – varför var det så många polisanställda ombord vid just det tillfället. Den olyckan är ju lika mörkad som Palmemordet.
I den boken nämns ett vittne till händelsen på Sveavägen 1986 nämligen den s.k. Chevroletmannen som gjorde en usväng då han hade hört det första skottet. Då gärningsmannen höjde vapnet (revolvern) för att skjuta även Lisbet Palme hade han förflyttat sig några meter in på Tunnelgatan för den påbörjade flykten. Vittnet Chevroletmannen hade då sett att vapnet hade lång pipa.
Min reflektion över vittnesmålet är. Möjligen var vapnet av blank metall för att vittnet kunde se detaljen om längden på pipan i den svaga belysningen från Dekorimabutiken.
....Sedan har vi Leif GW Persons ”Mellan sommarens längtan och vinterns köld” som är lite fabulös i sin romanform. Den börjar med ett förord som säger – Den bästa uppgiftslämnaren är den som inte har förstått innebörden i det han har berättat.....
A: Mitt namn är Mats Frank och jag känner till ett vapen av det slag ni letar efter i utredningen av Palmemordet.
Om ni är intresserade av detta är ni välkomna att höra av er så skall jag namnge innehavaren.
B: Ni kan använda er av den här mannen för det finns inga anhöriga kvar i livet så vi får en lämplig lösning på Palmemordet.
Detta för att det ju sprack med Christer Petterson i brist på teknisk bevisning och att det ju också var en bluff.
Jag hade då ingen aning om vilken dold sanning som gömde sig bakom mitt fräcka förslag. Det som grannen Rune berättade senare.
Det dröjde ett halvår innan man hörde av sig och jag fick tala om vem det var. Jag ska kontrollera uppgiften sade polisen och sedan ringde han 30 min. senare och sade – det vapnet är redan kontrollerat men tack för hjälpen.
Jag sade inget om den blanka revolvern för precis som alla andra var jag genom Hans Holmérs framträdande i pressen fixerad vid att det skulle vara en svart magnumrevolver.
Polisens svar gjorde mig något förbryllad för innan Lasse sköt sig hade han sagt att den svarta magnumrevolvern skulle ha blivit stulen i ett bilinbrott mitt på blanka lördagen utanför MacDonaldrestaurangen på Norrlandsgatan. Han hade också berättat att polisen bara hade sagt – du kan väl förvara dina puffror lite bättre i fortsättningen. Det låter ju lite tvivelaktigt med tanke på alla rigorösa bestämmelser kring innehav av skjutvapen. Jag tror att det snacket var en bluff för vem gör ett bilinbrott mitt på blanka dagen bland allt folk i city men å andra sidan kanske den revolvern var kontrollerad innan den blev stulen om jag då kunde lita på polisen förståss.
Vid eftertankens kranka blekhet vet jag heller inte om Lasse hade licenser för alla sina vapen. Det frågar man inte. Men möjligheten finns ju att han inte behövde några licenser – ingen regel utan undantag – om han ev. var hantverkare åt polisen. ???
.....
1997 kom boken ”Palmemordets nakna fakta” av kriminalinspektör Ingemar Krusell ut. Den börjar med ett förord som säger –
Denna bok tillägnas minnet av Kristina Videbäck och övriga 65 polisanställda som blev offer för Estoniaolyckan.
Min fråga är – varför var det så många polisanställda ombord vid just det tillfället. Den olyckan är ju lika mörkad som Palmemordet.
I den boken nämns ett vittne till händelsen på Sveavägen 1986 nämligen den s.k. Chevroletmannen som gjorde en usväng då han hade hört det första skottet. Då gärningsmannen höjde vapnet (revolvern) för att skjuta även Lisbet Palme hade han förflyttat sig några meter in på Tunnelgatan för den påbörjade flykten. Vittnet Chevroletmannen hade då sett att vapnet hade lång pipa.
Min reflektion över vittnesmålet är. Möjligen var vapnet av blank metall för att vittnet kunde se detaljen om längden på pipan i den svaga belysningen från Dekorimabutiken.
....Sedan har vi Leif GW Persons ”Mellan sommarens längtan och vinterns köld” som är lite fabulös i sin romanform. Den börjar med ett förord som säger – Den bästa uppgiftslämnaren är den som inte har förstått innebörden i det han har berättat.....
