Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Jag hittade ett gammalt inlägg med några saker som jag hade glömt.
Tommy Lindström som prioriterade födelsedagsfirande före Palmemordet.
Nils Linders omtanke om Arne Irvells sömn.

Ja, det är ambulansföraren som Otto intervjuade som rapporterar in att de blivit stoppade och ska åka till Sabbatsberg med en skottskadad man. Han är i detta läge stressad eftersom han just fått reda på att det är OP han ska köra, och då LP trängt sig in i ambulansen för att åka med.

Kan man föreställa sig en mer stressig situation på ett jobb? Han berättar om detta i intervjun.

Den som lyssnar i andra änden har svårt att förstå vad han säger? "Vafan var det?"

Ambulansen är på väg 18:28:34 enligt LAC, och 18:28:30 enligt en uppgift i CP-FUP:en.

Men hur vet du att allt har läckt från SÄPO?

Här gällde frågan om att bedöma rimligheten i att ingen annan källa än Lingärde skulle finnas efter 38 år om påstådda Säpoinsatser riktade mot en höggradigt misstänkt svensk spion och militär med högre rang än Stig Wennerström. Till detta ska läggas sagespersonens övriga track record.

Det står dig naturligtvis fritt att hysa den uppfattningen om saken, men för egen del tycker jag nog att du gör det hela lite väl lätt för dig själv – om du ursäktar. Din inställning att "det där finns inte" är ju bara ett av flera möjliga alternativ. Att allt skulle läcka från Säpo ser jag heller ingen bärkraft i.

Som sagt ska jag återkomma till den här frågan längre fram, och då ska jag gå igenom lite mer detaljerat hur det hakar i andra indicier som finns i materialet och som pekar på att en dylik operation förvisso pågick på mordkvällen, men under IB:s regi och inte Säpo:s.

Inställningen att någon sådan operation inte alls existerat ser jag som både ogrundad och högst tveksam mot bakgrund av indicierna i materialet. Däremot är det nog riktigt att Säpo inte hållit i någon sådan operation, utan att den i så fall legat på den militära sidan.

Därtill kan läggas frågan om huruvida den operationen var "på allvar" eller bara en skenoperation som lagts upp i syfte att utgöra inramningen till kärnoperationen dvs attentatet mot Olof Palme. När man arbetar med sådant här måste man lära sig att "skala löken" lager för lager.

Dina avfärdanden känns igen från Kennedymordet, där det funnits gott om mörkläggare som låtit precis som du – tills de blivit överbevisade och fått lomma iväg med svansen mellan benen. Just därför vill jag även mana till viss försiktighet med sådana kategoriska avfärdanden – detta sagt i all vänskaplighet.

För saken är att den här frågan är långt ifrån avgjord idag, och då tycker jag att den rimliga inställningen är att lämna den öppen tills vi hittar tid och energi till att utföra det analysjobbet. Just nu är jag som sagt upptagen med annat, och därför vill jag bordlägga det här ett tag till.

Under tiden skulle jag uppskatta om du kunde plocka fram förhöret (eller förhören) med Tore Winberg, som du ju dängde i huvudet på mig bara häromdagen. Om du inte har tillgång till de förhören så går det fint att meddela det också, så att vi får veta det.

Det var evigheter sedan jag sysslade med Juristkommissionens material och har det inte längre tillgängligt. Men här är en annan person som kommit till samma slutsats, docenten Jan Almäng:

Enligt Lingärde ska säkerhetspolisens radioexpeditör ha spelat in Säkerhetspolisens radiotrafik under mordnatten och berättat om saken för Juristkommissionen. ”Det blev viss uppståndelse och bandet rekvirerades fram. Det kunde då inte påträffas. Då blev det ännu mer uppståndelse, och sedan producerades äntligen ett band som inte utvisade någon sådan radiotrafik. Operatören ansågs ha blandat ihop dagarna (not 22). Problemet är att det finns inga som helst tecken på detta i Juristkommissionens samtalsanteckningar med nämnde radioexpeditör (not 23).
https://kvartal.se/artiklar/sakerhetspolisens-hemlighet-fran-natten-da-olof-palme-mordades/

Inte heller Lingärdes påstående om uppståndelsen hos kommissionen finner något stöd på annat håll. Som så ofta finns det enstaka uppgifter i hans utsagor som stämmer, medan åtskilligt annat förefaller vara rena påhitt, som tillkommit för att krydda historierna och samtidigt göra sig själv intressant. Med traditionella källkritiska metoder torde det inte vara särskilt svårt att skilja det ena från det andra.

Därför att Inge ser båda skotten och Anders hade "just startat".

Juristkommissionens rapport med bilagor finns lättillgängligt både på Palmemordsarkivet och på det gamla MOP-arkivet. Tore Winberg omnämns med namn på ett (1) ställe i rapporten, men det framgår inte ens att det är han som är Säpo:s radioexpeditör på mordnatten utan det har framkommit på annat vis.

https://moparkivet.wordpress.com/dokument/allmanna/juristkommissionen-1987/

Något förhör med Winberg finns inte i det materialet. En beställning av förhören har visst lagts in på årsdagen 2021 men av den har det inte blivit någonting (se post 882 i Palmemordsarkivet). Att Winberg var radioexpeditör framgår dock av Almängs artikel, liksom även långt tidigare av Bröderna Poutiainens "Inuti labyrinten".

Att något i ditt tycke "förefaller vara" det ena eller det andra betyder ju inte med automatik att det även förhåller sig så i verkligheten. Om du ville tillämpa dina "traditionella källkritiska metoder" på sakfrågan istället för att nöja dig med stolta deklarationer så skulle det vara fint. Som läget är har du inte stämt av eller belagt någonting alls utan kommer bara med egna påståenden som knappast är mer trovärdiga än Lingärdes.

Rent allmänt är det som regel mycket svårt med negativ bevisning ("proving the negative") och just därför menar jag att man måste vara försiktig med sådana kategoriska avfärdanden som du ägnar dig åt. Allt du kommer med är ju svepande generaliseringar av typen "Lingärde saknar trovärdighet" och "Säpo läcker som ett såll". Inget av detta har du påvisat eller ens gjort troligt. När jag sedan kallar dig om Winberg så visar det sig att du bluffar om det. Det kanske säger en del om din egen trovärdighet.

Istället för att blåsa mer varmluft vore det fint om du kunde sätta dig ner och göra en ordentlig analytisk genomgång där du stämmer av Lingärdes påståenden mot vad som finns i övrigt i materialet, och sedan rapporterar vad du funnit. Det är så jag tänkt mig gå tillväga med det här, men som sagt sitter jag mitt i annat just nu och måste bordlägga det ett tag. Även det tycker man att du borde kunna respektera.

Bordlägg vad du vill och låt det sedan vila. Det är fullkomligt bortkastat att lägga ned någon tid på Lingärdes svulstiga utsagor. Det är ett råd i all välmening. Någon medveten desinformatör var han givetvis inte, snarare en linslus med lite för stort ego.

Tack för rådet, men jag tänker nog ändå ta en närmare titt på den här frågan. Det handlar nu inte bara om Lingärdes påståenden utan om sakfrågan huruvida någon andra operation (utöver Cosi fan tutte) ägde rum på mordnatten. Det är ju det som är intressant, och inte om Lingärde är en sån eller en sån. Som jag redan sagt finns en del indicier på att någonting sådant pågick, och det ska jag återkomma till.

Jag lutar alltså åt Almängs håll i det att jag tycker det är anmärkningsvärt att Lingärde ändå haft rätt i att en operation pågick på mordnatten. Det förnekades ju under många år, ända tills man erkände att en sådan operation ändå förekom. Det tycker i alla fall jag borde vara ett sedelärande exempel när det gäller sådana kategoriska förnekanden.

Att du sedan tycker det är bortkastad tid att titta närmare på saken får stå för dig. Du gör naturligtvis som du vill, men jag förbehåller mig rätten att använda min tid efter eget huvud. Hoppas vi kan enas om det i alla fall, även om vi nog verkar förblir oense i själva sakfrågan.

Lingärde desinformerade Ahlenius? Givetvis inte.

Lingärde informerade Ahlenius om något viktigt i brevet 1998. Säpos okända operation (som visade sig heta Cosi Fan Tutte), vars syfte (enligt brevet) var att gripa den höge militären M (en generalsperson som var "betydligt högre uppsatt" än överste Wennerström) och att en annan grupp kan ha funnits i "tillslagsområdet". Ett område som Lingärde inte placerade på kartan och sannolikt inte visste (Embassy Club vid Humlegården), lika lite som han visste att operationen hette Cosi Fan Tutte. Det är numera bekräftat att Säpos ryssrotel och dess chef (Tore Forsberg) gjorde en operation natten till den 1 mars 1986, att operationen hette Cosi Fan Tutte, att operationen ägde rum runt midnatt på Embassy Club vid Humlegården och att operationen var av sådan betydelse för rikets säkerhet att docent Jan Almäng inte fick närmare besked 35 år senare. Skulle man gripa någon var det en betydelsefull person.

Birger Elmér var M? Givetvis inte.

Elmér var löjtnant och inte generalsperson. Den hemliga SSI-chefen Bengt Medin (SSI hade en öppen och en hemlig chef) var överste. Att M var en initial är osannolikt. Lingärde hade ingen anledning att antyda vem generalspersonen var (sannolikt visste han inte själv). Sannolikt informerades Lingärde om operationen (och gissningen att ryssroteln skulle gripa en betydelsefull person) av samma Säpokälla som informerade honom om den misstänkta avlyssningen av Emma Rothschilds telefon på Prästgatan 44 (som Lingärde beskrev i sitt anförande hos kommissionen 1995 och Boston Herald skrev om den 10 augusti 1986). "Police feels her phone may have been tapped." En misstanke som visade sig vara fel. Emma uppgav i förhöret den 20 maj 1986 att hon var i USA sedan den 3 februari och senast talade med Palme den 18 februari (vilket Boston Herald och Lingärdes Säpokälla uppenbart inte visste).

Vem var Lingärdes Säpokälla? Ingen aning. Kanske någon hos Säpo i Malmö.

Varför skulle Lingärde informera Ahlenius om något okänt och viktigt (att Säpos ryssrotel gjorde en operation i centrala Stockholm under mordnatten) och samtidigt desinformera (att operationens syfte var att gripa en generalsperson och att en annan grupp kan ha funnits i "tillslagsområdet"). Det ger ingen mening. Det är uppenbart spekulation, inte desinformation.

Lingärde informerade Ahlenius att Säpos ryssrotel gjorde en operation i centrala Stockholm under mordnatten. Det var poängen med brevet. Han uppmuntrade henne att ställa frågor om den saken. Inte för att Säpo eller Säpos ryssrotel var inblandade i mordet. Inte för att ryssrotelns operation hade med mordet att göra. Frågor om operationen tvingade Säpo att närmare redogöra för Säpos aktiviteter för granskningskommissionen. Att operationens syfte var att gripa en generalsperson och att en annan grupp kan ha funnits i "tillslagsområdet" var spekulation och presenterades av Lingärde som spekulation i brevet till Ahlenius. Lingärde nämnde inte namnet Cosi Fan Tutte och placerade inte "tillslagsområdet" på kartan. Sannolikt visste han inte. Att Säpos band var försvunnet var kanske också spekulation. Juristkommissionen undvek en del frågor till Säpo (Hjälmroth, Näss, Höglund, Karlsson, Grankvist, Winberg m fl förhördes). T ex varför inga livvakter skickades till Sabbatsberg (livvakterna som skjutsade Lisbeth och Mårten på Expressens förstasida var Stockholmspolisens Göran Sund och Dan Andersson). Att frågan om bandet inte finns i förhöret med Säpos radioexpeditör Tore Winberg innebär inte att frågan inte fanns (se bröderna Poutiainens bok "Inuti labyrinten"). Spekulation är inte desinformation.

Mer om Lingärde: (FB) Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Lingärdes bollplank 1989: (FB) Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

De offentliga källor som visar att Lingärde gjorde uppdrag åt IB i Östeuropa 1968 visar att han inte gjorde uppdrag åt IB senare. Även varför. Jag hittade två sådana källor (det kan vem som helst göra). Kursen "Social intelligence" på Lunds universitet 1976 var inget uppdrag.

Att Lingärde själv skulle ha iscensatt hoten 1987 (som hade en känd orsak och även drabbade tonårsbarnen) är en orimlig tanke. Av uppenbara skäl.

Att Lingärde kunde spekulera är uppenbart. Hans debattartiklar 1987 - 1990 och hans tips till polisen är konkreta.

Den relation som surnade var relationen mellan Palme och T-kontorets chef Thede Palm (när Palme avsatte Palm 1965 efter 20 års tjänst och ersatte honom med Elmér). Inte relationen mellan Palme och Elmér. Vilket Thede Palm (1907 - 1995) själv medgav offentligt. Palm var helt på det klara med att Palme avsatte honom, till förmån för Palmes vän Elmér. Den 79-årige religionshistorikern Palm var inte Grand-mannen. Lika lite som den 66-årige Elmér. Det är inte en konspirationsteori, det är trams. Anmälningar för trams borde göras oftare i denna tråd.

Olof Palme (1927 - 1986) och Birger Elmér (1919 - 1999) var vänner sedan 1947 (när de var 20 och 27 år gamla) och talade med varandra så sent som 1986 (enligt en annan offentlig källa). Då var Elmér pensionerad och odlade äpplen i Kivik i Skåne. De presenterades för varandra av kapten Lennart Hagman på en kräftskiva på Sjötorps gård i Västergötland i augusti 1947 (de var vänner i nästan 40 år). En 36-sidig utskrift av Elmérs samtal med Neutralitetspolitikkommissionen 1993 är intressant.

Att Palme avtalade ett möte på Sveavägen en sen fredagskväll (med Elmér eller någon annan) saknar stöd i vittnesuppgifter och andra kända omständigheter.

Inget av dessa frågetecken har ännu uträtats . Tommy Lindström var den som under PU första decennium fanns med i förarsätet hela tiden .

Holger Romander ville några dagar efter MOP ta befälet över PU. Men regeringen sa nej . Harald Fälth kom med beskedet . Men det var utan tvekan Ingvar Carlsson som bestämde . Aldrig får IC en fråga av svensk media om detta agerande .