Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Förhöret med Löhr, som var den som förhörde Björkman på mordplatsen: https://wpu.nu/wiki/Uppslag:A14207-01

"Gärningsmannen beskrevs av Björkman såsom kraftigt byggd, inte tjock utan snarare robust, iklädd blåaktig täckjacka av något slag, samma längd som Björkmans egen jacka. Han hade en mörk stickad mössa (...)".

Och Björkmans jacka var midjelång.

Skumt, för sedan ändrar han det till rock. Beskriver rent av en fladdrande rock som gick en bra bit nedanför midjan. Eller är det Löhr som i tumultet slarvade och sammanblandade med andra vittnens signalement?

Ha ha, inte en aning. CA redogör för sitt, tolkat av polismannen.

Det är inte vad han säger senare. Varför skulle han ändra sig så snabbt på den punkten?

Det där är tveksamt att lägga nån tyngd vid.

Tror mig ana slarviga anteckningar från mordplatsen vilket gjorde att man fick ta kontakt med AB igen några timmar senare.

Jag tror hon skrev upp AB klädsel och blandat ihop.

Finns inte något kvar av det senare i AB beskrivning av GM klädsel.

Förhör 02:25 1 Mars

"Mörkt rockliknande plagg som gick ner till knäna"


Förhör 3 mars
"En långrock och den rocken gick en bit nedanför knäna som fladdrade."

Förhör 25 mars
"Mörkt klädd i ett 3/4 lång fladdrande rockliknande plagg"

Osv

Ja det är frågan, eftersom han så pass snabbt inpå ändrar sig från midjelång täckjacka till knälång rock.. några dagar senare (förhöret 86-03-04) lägger han på ytterligare längd på rocken, då räcker den "en bit nedanför knäna" och.. fladdrar! Att han på det här sättet steg för steg formulerar om sin minnesbild av mördaren så att den till slut helt stämmer överens med gängse uppfattning är problematisk i sig. Vad säger att han inte började kalibreringen redan efter förhöret med Löhr? (Samtidigt, det håller jag med om, är det ett väldigt stort steg att ta på bara några timmar.) Björkman slänger också in en brasklapp i sistnämnda förhör, han säger: "det kan också ha varit Palme". Det kan det, men lite konstigt isf att han är så stensäker på huvudbonaden.. den stickade mössan, eftersom Palme inte hade en sådan?

Var Björkman framme vid mordplatsen efter att han blivit förhörd av Löhr? Han kanske hörde det tisslas och tasslas.. och typ AD eller LL som står och håller hov och basunerar ut vilket signalement som gäller.

I förhöret från 86-03-04 står följande att läsa: "..så hör Björkman 2 smällar det liksom kina-puffar som han benämner det inte särskilt höga smällar. Han tittar sig omkring och kan inte riktigt lokalisera vad det är som har utlöst smällarna förrän han ser att den man som gick mitten sedemera identifierad som Palme segnar ner och blir liggande.."

Kan man utifrån det stycket kanske dra slutsatsen att Björkman inte hade blicken fäst på Palme/mördaren när mordet skedde? För då hade han väl inte behövt lokalisera var ljudet kom ifrån? Ändå är han tydlig med att mördarens arm ligger på/om Palmes axel? Något som enligt IM bara sker i själva skottögonblicket? Kan det vara två olika sekvenser? Först den AB pratar om när de tre går tillsammans.. sedan tar mördaren ner armen från axeln för att sen lägga den på Palmes axel igen?

IM säger i sitt tredje(?) förhör (86-03-14) att Palme vänder sig om mot skytten i samband med skottlossningen, svårt att pussla ihop allt det här. Avskrivning av förhöret:


Anders Björkmans förhör: http://www.itdemokrati.nu/page36e.html
IM's förhör: http://www.itdemokrati.nu/page36z.html

Kanske, men det är liksom lite diffust över det hela.. men av alla mordplatsvittnen är han nästan bäst placerad för att se ett eventuellt ungdomsgäng strax norr om mordplatsen (där IM placerade dem) eftersom han själv är strax norr om mordplatsen vid upprinnelsen till morden, så de hamnar i utkanten av hans blickfång när han då riktar blicken mot mordplatsen.. längst ut i periferin. Jan A som sitter bredvid LL ser inget ungdomsgäng men han ser heller inte att det inte finns nåt, han svarar: "det är där alltihopa spricker för mig, för jag håller hela tiden ögonen på den här mannen i porten". Det verkar som att Jan A. tittat mot mordplatsen först i samband med och strax efter skotten och då har bilen rört sig söderut så den gynnsamma vinkeln finns inte kvar.

Det som sticker ut är att hon uppfattar så mycket innan mordet sker.

Att LOP passerade Sveavägen snett så dom kom över vid Sveavägen 42.

Det här felaktigt vad vi vet.

Måste finnas nån förklaring till detta.

1. Hon fyller i med falsk minnesbild för att vara behjälplig utan uppsåt.

2. Hon har blivit påverkad av media där det redovisats hur LOP korsar Sveavägen. Hon har förflyttat denna rörelse och införlivat den i sin minnesbild.

3. Hon ser PW och systern CV korsa vägen just där efter mordet för att hjälpa till. Hon blandar ihop följden av minnesbilderna till en felaktig helhet.


Vad tror du om detta ?

Du ska ha tack för det. Modelleringen av förloppen på Sveavägens östra trottoar innefattar som sagt två möjligheter. Den ena möjligheten är den "traditionella" modellen (som du nu förespråkar) – nämligen att Boforsarna kommer ut från Götabanken redan innan Fauzzi passerat så att de ligger "före Fauzzi" på vägen norrut. Den andra möjligheten är den "radikala" varianten, som jag föredrar, och som utgår från att Boforsarna fortfarande finns kvar "inne på banken" när mordet sker.

Istället för att kalla varianterna för den traditionella respektive den radikala kan man även helt enkelt kalla dem för "före Fauzzi" respektive "inne på banken".

Ingen av de här modellerna har någon perfekt överensstämmelse med samtliga vittnesmål som föreligger. Men så är det dessvärre alltid när man ska göra en modell av någonting, det ligger i sakens natur att man då måste abstrahera från vissa detaljer. En modell blir aldrig en perfekt avspegling av det som ska modelleras.

Själva förloppen som de var på mordnatten kommer vi ju aldrig åt, för i så fall skulle vi behöva en tidsmaskin så vi kunde resa tillbaka i tiden och själva titta efter hur det förlöpte sig. Utan varje diskussion av händelseförloppen innebär i sig att man gör en rekonstruktion av något som vi aldrig kan få absolut och hundraprocentig visshet om.

Det finns alltid imperfektioner, och konsten att rekonstruera handlar om att försöka hålla imperfektionerna på ett minimum. Informationen vi har att tillgå för ändamålet är ju långt ifrån perfekt och dessutom finns många andra felkällor som jag emellertid kanske inte ska lägga ut om här.

Vad vi däremot vet med absolut säkerhet, det är att förloppen måste gå ihop. Om en gubbe försvinner in på Tunnelgatan efter skotten så måste han (1) ha kommit någonstans ifrån och (2) komma ut någonstans efteråt. Att räkna gubbar på det viset påminner lite om att räkna kronor och ören i bokföring, eller att räkna kilojoule för energibalansen i ett fysikproblem.

Det kan verka som ett trubbigt instrument, men när man har många delförlopp som går omlott med varandra så visar det sig ändå bli ganska kraftfullt i det att det lägger restriktioner på problemen som inte sällan tvingar fram en unik lösning. Det är det här som jag menar är själva nyckeln till att komma åt "hur det gick till" på mordnatten, genom att sy ihop olika delförlopp till en större modell där delarna måste hänga ihop så att debet och credit stämmer i "gubbräkningen".

Vad förloppet på östra trottoaren beträffar så har vi det där hålet i mitten på grund av att Fauzzi måste ha fri sikt söderut när han hört skotten och stannar för att kolla vad som står på. Under de första 30-45 sekunderna efter skotten måste det därför vara folktomt på trottoaren hela vägen ner till mordplatsen, och det är därför som det bara finns två möjligheter – nämligen "före Fauzzi" och "inne på banken".

Har man två alternativ så kan man ju lätt ställa upp en tabell och jämföra de två alternativen genom "fördelar" och "nackdelar". Inget av alternativen saknar nackdelar, och det är väl den insikten som jag tycker du borde ta till dig. Det går inte att sätta sökarljuset på det ena alternativet och kritisera det på ett sådant sätt att det underförstår att det finns något slags perfekt alternativ. Båda alternativen har lite "vårtor", det är ofrånkomligt, och då får man väga vårtornas fulhet mot varandra och försöka hitta det minst vårtiga alternativet.

Det finns en lång rad skäl till varför jag föredrar "inne på banken" i jämförelsen med "före Fauzzi"-varianten. Problemet med Boforsarnas uppgifter om att de talat med Björkman efter de kommit ut från banken väger enligt min uppfattning lätt jämfört med de problem som behäftar alternativet "före Fauzzi".

För om de ska ligga före Fauzzi måste Björkman uppehålla sig ensam på trottoaren i alla gånger fem minuter, varav två minuter medan kamraterna finns inne på banken och sedan ytterligare tre minuter efter att de kommit ut och fortsatt norrut. Under tiden passerar då uppemot dussinet personer den här platsen, men ingen av dem har sett röken av Björkman.

Faktum är att "före Fauzzi"-varianten med tre minuters försprång även förutsätter att familjen Schaeffer inte lägger märke till Boforsarna när de möts på vägen. Däremot lägger de ju märke till Fauzzi när de möter honom lite längre söderut, någonstans vid mordplatsen ungefär. Själv tycker jag att det är lite märkligt med tanke på hur observanta de är. Helt omöjligt är det förstås inte, men däremot tycker jag det verkar osannolikt.

För saken är, att om man ska få Boforsarna "förbi Schaeffers" innan dessa korsar Sveavägen vid Kammakargatan, då förslår inte de tre minuterna i försprång relativt skotten utan i så fall talar vi om uppemot fem minuters försprång. "Förbi Schaeffers" blir då en strängare version av "före Fauzzi", där alltså båda kriterier är uppfyllda. Då hamnar vi på sju minuter för Björkmans räkning därute på trottoaren.

Även om jag inte gjort någon detaljanalys av det scenariot så tycker jag att det ser ut som att "förbi Schaeffers" inte kan fungera därför att det förutsätter att bankomaternas klockor går mer än fyra minuter olika inbördes. Det får de inte göra, för i så fall skulle Bankgirots övervakningsapplikation för bankomaterna ha larmat på måndagsmorgonen efter mordhelgen.

Jag är nu inte hundra på om vi är uppe över fyra minuters skillnad på "förbi Schaeffers", men om vi inte är det så ligger vi i alla fall på gränsen till det. Redan det är väldigt osannolikt och om scenariot trampar över fyraminutersstrecket så måste det uteslutas av det skälet. Att jag nämner det här alternativet är för att understryka att "före Fauzzi" i praktiken förutsätter att Boforsarna INTE hunnit "förbi Schaeffers" – vilket i sin tur förutsätter att Schaeffers inte lägger märke till dem.

Då menar jag, att sannolikheten för att Boforsarna mött familjen Schaeffer på vägen men att ingen av de sex personerna lagt märke till det, den är i alla fall inte högre än sannolikheten för att vittnesmålen skulle vara fel rörande någon form av kontakt mellan Boforsarna och Björkman efter de kommit ut från banken.

Som jag redan framhållit så är de vittnesmålen inte inbördes oberoende utan de har pratat sig samman, vilket inte bara sunda förnuftet säger utan även framgår uttryckligen av förhöret med Marco Neeser. Bevisvärdet av de vittnesmålen ligger därför lägre än om ett enda oberoende vittne skulle ha givit den uppgiften.

Mot detta får man sedan väga att Björkman motsäger sig själv i flera omgångar, så det finns alltså minst lika mycket – och enligt min uppfattning betydligt mer – i den andra vågskålen där. Även om samstämmigheten ter sig imponerande på ytan så är bevisvärdet lågt och väger man in Björkmans vacklande så blir det praktiskt taget lika med noll.

Så när vi stämmer av alltihop så ser vi, att redan problemet med "förbi Schaeffers" väger minst lika tungt på den negativa sidan för "före Fauzzi"-varianten som problemet med "kontakt efter banken" tynger "inne på banken"-varianten. Och då har jag inte ens tagit med i jämförelsen problemet att Björkman i "före Fauzzi"-varianten måste stå ensam på trottoaren i minst fem minuter och att uppemot dussinet förbipasserande då måste missar honom.

Inte heller har jag tagit med problemet med Morelius' ungdomsgäng som passerar mordplatsen kort före skotten. I "före Fauzzi"-varianten måste den iakttagelsen sopas under mattan som ett hjärnspöke, medan "inne på banken" ger en begriplig förklaring till den.

Sammantaget menar jag att avvägningen bestämt och entydigt utfaller till "inne på bankens" fördel. Det är inte ens nära utan problemen med "före Fauzzi" är så pass mycket större och tyngre att den här kapplöpningen blir en enkel match för "inne på banken". Så ser jag på den här saken. Du menar visst ändå att det är "före Fauzzi" som gäller, och om det kan jag bara säga att envar blir lycklig på sin fason. Jag respekterar din ståndpunkt men vill samtidigt understryka att den inte är något som man med
framgång skulle kunna driva i ett rättsfall eller en vetenskaplig diskussion.

Nu hoppas jag att den här genomgången ska kunna tillfredsställa både dina och övriga läsares behov av överblick över det här problemet med Boforsarna, Fauzzi och delförloppet på östra trottoaren. Ytterligare frågor och kommentarer är naturligtvis välkomna, och då ska jag försöka besvara dem enligt bästa förmåga.

Det är bra funderingar och sådant här har jag själv grunnat över alltsedan jag började misstänka att varken Björkman, Jeppsson eller Engström var där av någon slump. Men som jag hela tiden understrukit så torde de i så fall ha blivit ditmanövrerade – eller ditlurade snarare – på helt andra premisser som sedan visade sig vara falska premisser.

Det är just därför, misstänker jag, som chockeffekten av mordet blivit extra stor för de här tre, för de har i någon mening varit "inblandade" men ändå inte haft en aning om vad som skulle komma. När mordet sedan inträffar blir det naturligtvis en oerhörd kalldusch och chock för dem, som förvärras av att de plötsligt liksom "hamnat i klistret" och plötsligt måste hantera problemet med att förklara sin egen närvaro – liksom en del andra problem.

I Jeppssons fall tror jag att han haft något kommunikationsredskap med sig i väskan, antingen en walkie-talkie eller en personsökare, som han kvickt måste göra sig av med. Därför springer han upp på åsen för att dumpa den i en på förhand bestämd "brevlåda" dit utrustningen skulle avslutad operation.

I Engströms fall tänker jag mig att han springer in i gränden för att kolla vart Jeppsson tagit vägen, och när han finner korsningen med Luntmakargatan tom så sticker han in på Bohemia för att "ringa numret" (som larmar tjänsten om problem) från en telefonautomat därinne.

Tittar man på Cosi fan tutte så får vi där veta att man kommunicerade medelst ett kodsystem som meddelades till medhavda personsökare. Men en personsökare (beeper, pager på engelska) kan man inte ringa på utan bara ringa till, och då finns en display på dem som visar vilket nummer som ringt. Numret på displayen hade alltså en kodad innebörd, det berättar deltagaren Rose om i artiklarna.

Då tycker jag att något liknande arrangemang kan ligga nära till hands för Engström. Det vill säga, han har med sig en personsökare och på den kan han läsa ut vissa meddelanden om vad som ska göras härnäst. Men för att ringa nödnumret måste han själv ha tillgång till telefon, och då vet han förstås att det finns telefonautomat inne på Bohemia som ligger närmast.

Han går in och ringer nödnumret, sedan får han vänta på svar i form av en sådan där kod på personsökaren. När svaret kommer så beger han sig via Skandias lobby vidare mot nattbussarna vid Odenplan. På vägen dit stannar han igen i en telefonkiosk för att ringa nödnumret en andra gång och bekräfta att han är på väg. Sedan vinkar han in Wessléns taxi och åker ut till mötesplatsen i Häggvik. Där väntar en liten mottagningskommitté, och Engström får sedan skjuts av dem hem till bostaden.

Ungefär så skulle jag skissa ett konspirationsscenario med Engström som "funktionär" vid operationen som går åt pipsvängen när Palme mördas.

Vad Björkman beträffar är det fullt möjligt att han också haft med sig en personsökare, men som han helt enkelt inte kan göra sig av med därför att han blir fångad där i nischen så att säga. Kanske är det därför som han försöker smita från platsen, för om polisen skulle vittja honom så skulle det bli problem att förklara personsökaren. Något i den stilen tänker jag mig med honom.

Att Björkman hamnar lite i knipa mellan resten av Boforsarna tycker jag inte är så konstigt. Om man tänker på saken så är firmafesten en perfekt täckmantel och dessutom ligger restaurangen på ett sådant ställe att alla vägar till Kåren går via mordplatsen. Oavsett om de går trapporna direkt ner till Kungsgatan eller om de väljer "mordtrapporna" ner till Tunnelgatan så passerar de likväl mordplatsen. Det kan mycket väl vara så att restaurangen valts av det skälet, och att man redan på förhand planerat att "värma upp" där och sedan fortsätta till just Kårhuset. I så fall är förloppet inbyggt i upplägget.

Svagheten med det upplägget är förstås tajmingen, för då måste Björkman antingen sticka i förväg eller så måste han skaka av sig sällskapet vid mordplatsen. Det är där som bankomaten vid Götabanken kan ha fungerat lite som en joker i leken, för det kunde man nog inte veta på förhand att de skulle stanna där och just då för att ta ut pengar.

Björkman hade ju både gnällt och sölat på vägen dit, och då kan man tolka det som ett förspel till avvikandet. Det vill säga, att han börjar gnöla och sinka för att göra sig impopulär i lagom tid före mordplatsen där han ska skaka av sig sällskapet. Men då går de in på banken vilket inte ingick i planen, och helt plötsligt har vi ett scenario där Björkman måste improvisera. Tanken var väl att de skulle ha fortsatt norrut och då skulle det finnas ganska gott om manöverutrymme, men nu gick de istället in på banken och då blev det både trångt och tight om tid.

Lägg därtill komplikationerna som följer av att attentatet utförs en minut tidigare än den planerade operationen. Det skapar stor förvirring och alla "inblandade" – Björkman, Jeppsson och Engström – måste då försöka hantera det på något vis. I en sådan operation får man absolut inte vara sen till jobbet, men ändå oroar sig alla tre för just det. Inte för att de var sena till jobbet utan att "jobbet" (som inte hörde till uppdraget) kom en minut för tidigt. Därför försöker de alla framställa saken som om de varit på plats lite tidigare än de faktiskt varit.

Jeppsson försöker få det att framstå som om han uppehållit sig två minuter där i korsningen. Engström blir så orolig att han ringer Roland Bergström morgonen efter och tvingar honom att åka in till jobbet enkomt för att kolla upp utstämplingstiden. Björkman skapar en informationshärva genom att trixa med olika versioner på förloppet före mordet. I och med att kamraternas uttag fanns registrerade med klockslag så ville han köpa sig ett par extra minuter på platsen genom att påstå att de pratade efter att de kom ut. Sedan driver han igenom den linjen på jobbet så att kamraterna säger det i förhör.

Hur kan kamraterna gå med på det? Bofors Aerotronics är inte vilken arbetsplats som helst, utan ligger i själva kärnan av det svenska militärindustriella komplexet. I princip är allt de håller på med topphemligt, och underrättelsetjänsten finns naturligtvis närvarande på den arbetsplatsen – och inte bara genom tillfälliga besök utan genom heltidsanställd personal som finns placerade på den arbetsplatsen. I en sådan miljö så är alla jobb skyddsklassade och alla får naturligtvis reda på vem eller vilka som är "tjänstens gubbar" på jobbet.

Att Björkman fått ett sådant här uppdrag – ifall den hypotesen nu är riktig – tyder i så fall på att han själv är just en av "tjänstens gubbar" på Bofors Aerotronics. Om Björkman då uttrycker vid fikabordet att han kommer ihåg att han pratade med kamraterna när de kom ut från banken – "kommer ni inte ihåg det?" – så blir det nog lätt så att kamraterna plötsligt erinrar sig just det. Och sedan när det blir dags för förhör så berättar de den versionen för polisen. För om man går emot "tjänstens gubbe" så blir det trassel utan ände. Lättast då att säga som han säger, så blir det inget trassel.

Ungefär så ser min konspirationsteori ut rörande den här trojkan med Engström, Jeppsson och Björkman. Jag har i tidigare inlägg givit en massa andra detaljer och iakttagelser om hur förbindelserna dem emellan kan tänkas ha skötts, samt om finliret i förloppen med Engström och Jeppsson med mera.

Nu kom då Björkman upp på bordet, i och med att förloppen på östra trottoaren skulle avhandlas, och då känner jag att jag nu lagt fram konspirationsmodellen för den saken i god detalj. Ytterligare frågor och kommentarer är naturligtvis välkomna. Det vore även kul om någon som tittat på Engströms eventuella Bohemiabesök och/eller hans eventuella taxiresa med Martin Wesslén kunde bidra med lite mer kött på benen.

Jag tackar dig för det.

Men om Björkman stod ute vid trottoarkanten och i närhet av södra reklampelaren så skulle personer längre in på trottoaren kunna passera utan att lägga märke till honom. Ungefär där som jag uppfattar det som att han själv säger att han stod en bra stund för att spana efter gänget som kommit efter.

Det var en kall kväll med snålblåst. Björkman skulle kunna valt och stå där för att både få lä från reklampelaren och samtidigt kunna spana söderut mot Kungsgatan.

Det finns uppgift om att övervakningapplikationen för bankomater var urkopplad den helgen. Men jag vet inte hur troligt det är att bankomaternas klockor skulle gå mer än 2minuter fel. Efter hovrättsförhöret med Inge Morelius nämns det. 1.13.10 in i videon.
https://www.youtube.com/watch?v=FMMmTYI-DxM&ab_channel=Otto%27sInsight

Jo precis så tänkte jag mig det hela förut, innan jag insåg att mordet kunde ha ägt rum medan Boforsarna fortfarande fanns inne på banken. Jag gick rentav så långt att jag tänkte mig att Björkman medvetet använde reklampelaren för att hålla sig undan genom att ställa sig i sådana vinklar att förbipasserande inte lätt kunde se honom där. Men även med alla de justeringarna inräknade så menar jag att "före Fauzzi" inte fungerar särskilt bra. Utan det är "inne på banken" som gäller.

Vad övervakningsapplikationen beträffar så stängdes den rutinmässigt av på helgerna – så även mordhelgen – men sedan satte man igång den igen på måndag morgon utan att ställa om dataklockan. Ifall någon avvikelse uppkommit under helgen så skulle applikationen ha larmat på måndag morgon. På morddagsmorgonen hade man ju bootat om systemet och då var det ingen av de här automaterna som larmade. Alltså låg de inom det tillåtna felintervallet både fredag eftermiddag och måndag morgon, vilket betyder att de även låg inom intervallet under helgen och vid mordet.

Det tillåtna felintervallet låg mycket riktigt på plus/minus två minuter räknat från vad dataklockan visade. I andra inlägg har jag visat att dataklockan gått cirka en och en halv minut efter svensk normaltid. Då kan bankomaternas klockor avvika med högst två minuter i endera riktningen från den tiden, dvs de får gå upp till en halv minut före Fröken Ur eller upp till tre och en halv minuter efter Fröken Ur.

För problemet med familjen Schaeffer är det emellertid bara nödvändigt att veta att de två bankomaternas klockor (Götabankens och Postens) inte kunnat ligga mer än fyra minuter isär tidsmässigt. Plus/minus två minuter i felmarginal blir ju fyra minuters intervallbredd. Mer än så kan de aldrig gå isär för då larmar det definitivt – och alldeles oavsett hur dataklockan gått.

Jag har bara snabbkollat lite på "förbi Schaeffer"-problemet och då tycker jag det ser ut att vara på håret med de fyra minuterna. För om man ska vara på den säkra sidan så måste man ju ha upp Boforsarna förbi Kammakargatan innan Schaeffers korsar Sveavägen och dyker upp där. Det gör de alla gånger fem minuter före skotten.

Så det är där skon klämmer med Schaeffers, men problemet blir ändå lite akademiskt i det att hela den här "före Fauzzi"-varianten ändå lagts åt sidan för min del. Att jag förde det på tal handlar väl mest om att försöka bistå dig i ditt intresse för den modellen så att du kan se vad det finns för parametrar med i spelet där. Då finns det så att säga två undervarianter på "före Fauzzi". Den ena är att Schaeffers möter Boforsarna men inte tänker på det, och den andra är att Boforsarna redan passerat Kammakargatan innan Schaeffers korsar.

Själv tror jag kort sagt inte på någondera av de här två "före Fauzzi"-förloppen. Jag hade stora problem med Boforsarna just av de skäl jag redogjort för men blev väldigt lättad när "polletten" trillade ner och jag såg att mordet kunde ha begåtts medan de var inne på banken. Det har jag Faderlig att tacka för, för det var han som liksom kickade mig lite lätt på smalbenet om det där ungdomsgänget som Morelius talade om. Och med Boforsarna inne på banken när mordet begås så får ju Morelius' iakttagelse sin naturliga förklaring där.

Tyvärr har jag inte riktigt tid till att vara Palme-utredare. Med det sagt så skulle det absolut vara intressant att gräva sig djupare i fallet då det är väldigt mycket som är osannolikt och felaktigt i den officiella versionen av mordet.

Det jag ifrågasätter med den undersökningen du länkade till är varför man använde kulfång för att fånga upp projektilerna. Såvitt jag vet fanns kulfång inte utplacerade på svevägen/tunnelgatan den natten. Dessutom fanns inte bilder på kulorna med i rapporten trots utlovat, det kanske mest intressanta av allt. Man ville undersöka deformationen av kulorna vid anslag mot gatan (därav kulfånget), men inte ens det fick vi se. Kanske lite för kontroversiellt. Bifogades endast som negativ? Slutanslaget mot en vägg ska vi nog inte tala om. Man skulle därför vilja se test där kulan tillåts rikoschettera mot både vad som då representerar gata och vägg.

GT gjorde ett test 1986 där kulorna antingen splittrades eller komprimerades helt.

Kika gärna.

https://youtu.be/Yxoge42CaBo