Citat:
Intressant artikel om svensk utrikespolitik.
När Olof Palme dog och ÖB Bengt Gustavsson förstörde handlingar och undvek att informera folk, försvann många kunskaper om Sverige samarbete med väst.
"En annan rör hur och varför förberedelserna för mottagande av västhjälp stagnerade och avtog från den andra hälften av 60-talet, och slutligen avvecklades i mitten på 80-talet.
ÖB Lennart Ljung lät då förstöra det mesta av de planer och andra handlingar som fanns kvar, och han såg till att nya officerare som kom in på topposter inte informerades om vad som hade varit. Detta gällde även hans egen efterträdare, Bengt Gustafsson. Även på politisk nivå bröts det institutionella minnet vid denna tid; då försvarsminister Anders Thunborg avgick och statsminister Olof Palme dog var det inte längre någon på regeringsnivå som kände till de band till väst som nyligen funnits.
Länken västerut var tänkt som en nationell livlina om neutralitetspolitiken misslyckades och Sovjet anföll Sverige. NPK hävdade att ”det hade varit oförenligt med det ansvar som åvilade landets politiska och militära ledning om inte åtgärder för att möjliggöra mottagande av understöd från de västliga stormakterna hade vidtagits.” Thunborg menade att det handlade om att planera för ”landets överlevnad som nation.” Ändå tilläts denna livlina att vittra bort och försvinna, därtill vid en tidpunkt (sent 70-tal till mitten på 80-talet) då krigshotet ökade och det svenska försvaret var försvagat. Varför?
Denna fråga står i centrum för min doktorsavhandling som är tillgänglig som bok med titeln Life-line Lost (Santérus 2006).
Fyra förklaringar till västlänkens försvinnande syns möjliga:
1. den svenska regeringen beslöt medvetet att avbryta förberedelserna;
2. västmakterna (USA) beslöt att Sverige inte skulle få någon hjälp;
3. hotbilden utvecklades så att västhjälp inte längre var en så angelägen fråga;
4. den offentliga bilden av neutralitetspolitiken utvecklades på ett sätt som gjorde det alltför känsligt och politiskt farligt att vidmakthålla förberedelserna."
https://www.svensktidskrift.se/vaskan-i-washington-1nya-ron-om-sveriges-hemliga-militara-samarbete-med-vast-under-kalla-kriget/
När Olof Palme dog och ÖB Bengt Gustavsson förstörde handlingar och undvek att informera folk, försvann många kunskaper om Sverige samarbete med väst.
"En annan rör hur och varför förberedelserna för mottagande av västhjälp stagnerade och avtog från den andra hälften av 60-talet, och slutligen avvecklades i mitten på 80-talet.
ÖB Lennart Ljung lät då förstöra det mesta av de planer och andra handlingar som fanns kvar, och han såg till att nya officerare som kom in på topposter inte informerades om vad som hade varit. Detta gällde även hans egen efterträdare, Bengt Gustafsson. Även på politisk nivå bröts det institutionella minnet vid denna tid; då försvarsminister Anders Thunborg avgick och statsminister Olof Palme dog var det inte längre någon på regeringsnivå som kände till de band till väst som nyligen funnits.
Länken västerut var tänkt som en nationell livlina om neutralitetspolitiken misslyckades och Sovjet anföll Sverige. NPK hävdade att ”det hade varit oförenligt med det ansvar som åvilade landets politiska och militära ledning om inte åtgärder för att möjliggöra mottagande av understöd från de västliga stormakterna hade vidtagits.” Thunborg menade att det handlade om att planera för ”landets överlevnad som nation.” Ändå tilläts denna livlina att vittra bort och försvinna, därtill vid en tidpunkt (sent 70-tal till mitten på 80-talet) då krigshotet ökade och det svenska försvaret var försvagat. Varför?
Denna fråga står i centrum för min doktorsavhandling som är tillgänglig som bok med titeln Life-line Lost (Santérus 2006).
Fyra förklaringar till västlänkens försvinnande syns möjliga:
1. den svenska regeringen beslöt medvetet att avbryta förberedelserna;
2. västmakterna (USA) beslöt att Sverige inte skulle få någon hjälp;
3. hotbilden utvecklades så att västhjälp inte längre var en så angelägen fråga;
4. den offentliga bilden av neutralitetspolitiken utvecklades på ett sätt som gjorde det alltför känsligt och politiskt farligt att vidmakthålla förberedelserna."
https://www.svensktidskrift.se/vaskan-i-washington-1nya-ron-om-sveriges-hemliga-militara-samarbete-med-vast-under-kalla-kriget/
Å andra sidan placerades SOSUS ut i mitten på 80-talet. Det finns två
tidpunkter angivna: 1985 eller september 1986. Utbytet med väst
var så pass omfattande att det inte hängde på ett fåtal personer.
Det måste i så fall demonteras uppifrån och ner.