Kritik mot paradigm - kuhn

Jo det tycker jag. sex entydiga sådanna faktiskt.

Du skrev

Från http://sv.wikipedia.org/wiki/Paradigmskifte

Ett paradigmskifte ingår i ett sammanhang av olika faser:

1. Det finns en allmän föreställning om ett fenomen, eller det finns ett tankemönster, som forskarsamhället själv inte är direkt medvetet om. Forskning som befinner sig i denna fas kallar Kuhn normalvetenskap, och den kännetecknas av problemlösning inom tankemönstrets eller föreställningens ramar.
2. Det föreligger anomalier, som kollektivet inte förmår ta till sig, eftersom de fastnat i sina tankemönster, eller den utbredda föreställningen är så grundmurad att dess "sanning" är överordnad vad som motsäger den.
3. Forskningen kommer till en kris där anomalin måste förklaras.
4. Paradigmskiftet inträder när någon bryter kollektivets tankemönster och förklarar anomalin som en del i en större felaktig föreställning eller världsbild, och detta nya tankemönster vinner gehör.
5. Forskningen kommer till en förvetenskaplig fas, där det nya paradigmet fastställs.
6. Därefter kommer en ny fas av normalvetenskap inom det nya paradigmet.

Hur kan man tolka detta på annat sätt än att det är processen som utgör skiftet?

genom att ovanstående på ett entydigt sätt just inte definierar huruvida skiftet sker i inträdet, utgörs av processen eller är processens resultat. Vore dessutom förvånande om Kuhn behandlar frågan då den i sig är irrelevant för den övergripande processen från normalvetenskap till normalvetenskap. Problemet med att betrakta paradigmskiftet som en process är dock att själva paradigmskiftet som sådant inte kan sägas vara en process och samtidigt utgöra ett skifte i paradigm. Likt lampan som skiftar färg så är färgen inte skiftad förrän vi ser på världen i nytt ljus - även om processen som sådan börjar direkt vi lämnar färg X för att närma oss färg Y.

ett paradigm är ett paradigm är ett paradigm. antingen har vi ett paradigm eller så har vi det inte. har vi det inte kan inte ett skifte i paradigm sägas ha skett. det följer av definitionen av ett paradigm.

ok, du får envisa om det om du så vill

Men varför kan ett pardadigmskifte inte sägas vara en process och samtidigt utgöra ett skifte i paradigm? Ta ditt exempel om lampan. En lampa som skiftar färg går bara genom olika färgspektra och det ända som förändras är våglängden. Man skulle kunna dela upp färgspektra i oändligt många olika färger om man så ville. Men Låt säga att lampan börjar från gul och skiftar till röd. Eftersom den kommer att gå igenom ett visst antal färgspektra innan den blir röd kan man fråga sig, när sker skiftet? Jag skulle nog säga att den sker under tiden lampan lämnar färg "gul" (som vi definierar i förväg) och når spektrat som motsvarar "röd" (också definierad i förväg). Skiftet som en process alltså. It boils down to semantics.

Hur vi än väljer att definiera skifte, som momentan eller som gradvis, så ser jag inte hur dessa har olika implikationer för det Kuhn vill ha sagt i hans structures. Vi skulle kunna "agree to disagree" och samtidigt båda hålla med Kuhn eller inte oberoende av denna semantiska distinktion.

Absolut. Och egentligen var heller aldrig min mening att mena att man inte kan se till processen. I modellen som sådan är det ju i allra högsta grad processen som avses förklaras, en process som just leder till skifte i paradigm på vägen mellan normalvetenskap till normalvetenskap.

på frågan "när" i fallet lampan skulle du dock förstå precis vad jag menar om du såg lampan - just för att skiftet som sådant är så pass distinkt. man kan faktiskt utan större svårighet peka ut "nu", även om processen är gradvis - vilket också var anledningen till att jag valde det som exempel. Vid en viss brytpunkt ser man helt enkelt världen i ett "annat ljus", att jämföras med Kuhns glasögonbyte.

Absolut, vilket jag försökte förtydliga i mitt föregående inlägg. Ber om ursäkt om jag varit otydlig. Kuhn har ju knappast något intresse av att beskriva förloppet på mikronivå. Tvärtom är han ju intresserad av just förloppet. Däremot menar jag att det följer av definitionen av såväl paradigm som skifte (och särskilt dess kombination) att just skiftet i paradigm är en momentan händelse, om än samtidigt del av en större process då ett paradigm inte kan vara gul och röd, utan just gul eller röd. Men ja, diskussionen är relativt meningslös för Kuhns beskrivning av hur paradigmskiften sker.

Jag vet inte om man ska gå allt för långt med exemplet om lampan då det bara är en analogi och inte kan direkt jämföras med paradigmskiften som involverar helt andra faktorer. Hsh så upplever man väl inte någon kritisk punkt för ljusspektrat för det finns många olika nyanser av en viss färg. Det är en kontinuerligt förändring när det gäller den direkta upplevelsen av ljus, till skillnad från de kvantmekaniska energiförändringar som sker hos de exiterade partiklarna på mikronivån. Eller har jag missförstått något?


Jag är inte direkt övertygad om att ett skifte måste innebära ett spontan förändring. Men det spelar lite roll hur man ser det där då det inte påverkar den historiska beskrivningen.

Angående simultana paradigm så kan jag säga att det ofta förekommer flera paradigm parallellt. Och på många olika nivåer. Inom naturvetenskapen kan det exempelvis finnas flera paradigm som råder samtidigt inom olika naturvetenskapliga grenar. Och det kan till och med finnas flera paradigm inom en och samma gren som slåss om en plats. Strängteorin och alternativa teorier om kvantgravitation kan jag se som en kontemporär exempel. Men jag kan tänka mig att detta överlappning var mycket vanligare under tidigare historiska perioder. En Paradigm ser jag som en verklighetssyn baserad på en uppsättning axiomatiska utsagor som är accepterad en gemenskap, en församling, eller ett samhälle. Alltså även inom naturvetenskapen hittar vi forskningsinstitut med olika böjelser.

Hade du sett det med egna ögon hade du också förstått. Det finns en punkt där färgen upplevs som exempelvis grön (även om det inte är 100%) grön, en punkt där färgen upplevs som röd (även om det inte är 100% röd) osv. Den gradvisa processen går från att vara just "gradvis" till "radikal" (även om den givetvis är likafullt gradvis även då - men här talar jag om hur det upplevs).

Lampan går från gul till grön, vilket vi tydligt ser - men vid en given punkt upplevs lampan helt enkelt gå från gul->grön till "grön"->grön så att säga. vet inte riktigt om jag kan lyckas bringa klarhet utan att du ser det med egna ögon


spontan? men visst är ett skifte både en process med en början, en väg och ett slut - och en övergång. Men nej, för sak är det inte så noga.


Paradigm kan givetvis existera samtidigt, men inte inom ramen för Kuhns modell av processen från normalvetenskap till normalvetenskap. Blir dock tillsyvene och sist en definitions- och avgränsningsfråga då konkurrerande paradigm inom en avgränsad grupp blir svåra att se som just paradigm. Men somsagt, fråga om avgränsning - och världen ser självklart annorlunda ut idag än den gjorde på Kuhns tid. Även här kan man fråga sig vad poängen är med att ta Kuhn för mycket på orden, istället för att se till det fenomen han faktiskt avser förklara. Alla modeller är de facto abstraktioner. Reducerade verkligheter. Det är liksom hela poängen med att skapa en modell överhuvudtaget.

Spontan var nog fel ord i mitt tidigare inlägg. Menade momentan. Hhs, så tror jag att vi förstår varandra lite bättre nu. Ja, förutom exemplet med lampan kanske

http://www.youtube.com/watch?v=oDqkj...eature=related

titta där. syns inte så tydligt, men borde framgå tydligt nog vad jag är ute efter att förklara. färgbytet sker gradvis, men likväl ser man (någorlunda) tydligt färgskiften.

Den lampan föll mig i smaken.
Att sitta och jämföra färtgspektrat från en lampa med paradigmer är iof inget man gör rent intuitivt men det fick mig att tänka på en sak. Om man utökar analogin med färgspektrat och karlägger den på hela paradigm konceptet så får de dominanta färgerna spela paradigmrollen exemplifierade av sin tid med normalvetenskap och skiftena från färg till färg får vara paradigmskiftena. Om man nu låter spektrat för en viss färg jämföras med längden för en viss paradigm (och där kan det variera rätt mycket mellan paradigmen) så kan de till synes momentana skiftena i färg mycket väl avspegla de mer långdragna skiftena i paradigm som Kuhn pratar om i sin historiska analys. Bara mina spontana tankar efter att ha sett klippet.

Jo, den är fin. Men inte lika roliga i verkligheten som i fantasin.


(med reservation för att jag inte hängde med)

eller så är de rena färgerna paradigm i termer av normalvetenskap, övergången processen från normalvetenskap till normalvetenskap, och det skenbara färgbytet skifte i paradigm (som momentant fenomen).

Kan också nämnas att ingen färgcykel är längre än den andra (om han nu inte fipplar med kontrollen) även om så kan verka. Hursom var det jag ville visa på hur vi vid en given punkt upplever en färgförändring.

Kan förtydliga det tidigare också då det snarare är såhär (Gul till grön)

Gul....gulgrön....skenbart grön....verkligt grön. (skenbart symboliserar då det momentana skiftet, och den rena färgen normalvetenskap).

Har funderat över innebörden orden av paradigm.

Kan man säga att ett paradigm är vetenskap i nutiden som är vedertagen efter dom främsta vetenskapsmännen som inom ett visst vetenskapligt fält anses som korrekt fakta och att nya rön som bevisar felen i gamla teorier ock skapar helt anorlunda frågor inom samma fält är paradigmskifte?

Har jag rätt uppfattning om ordet paradigm?