Citat:
Ursprungligen postat av user_21
Utifrån länken ovan så ser jag egentligen inte någon större kritik från Ernst Mayr sida här. Han säger till exempel att enligt Kuhn så sker paradigmskiften abrupt. Eftersom darwinism skapade ett paradigmskifte över en längre period (det tog ca 80 år innan det blev accepterat) så har Kuhn därmed fel. Jag har inte läst någonting från Mayr och kan bara utgå ifrån klippet men det låter märkligt eftersom Kuhn, som jag förstår honom, själv säger i the structures of scientific revolutions att en vetenskaplig revolution och därmed ett paradigmskifte kan ta en längre period. Det behöver inte alls ske på en gång. Och han ger till och med exempel på detta. Han tar upp Galileo och Copernicus som två fall där kontroversen pågick i en längre period.
Dessutom så beror inte giltigheten av Kuhns centrala filosofi på tiden det tar för att paradigmskifte att ske utan på de radikala förändringarna sinsemellan och deras oförenlighet (Incommensurability). Det finns givetvis skäl att ifrågasätta om paradigmskiften verkligen är så kritiska skeenden som Kuhn gör gällande, eftersom det ofta redan existerar en medvetenhet om alternativa förklaringsmöjligheter.
Hsh, så säger Mayr någonting intressant. Kuhns och andras ideer om paradigm, normal vetenskap och revolution är ofta tagna från fysikens historia. Men är det säkert att man kommer fram till samma slutsatser om man till exempel tittar på biologins historia eller någon annan form av vetenskap?
Nu är jag inte direkt insatt i sakfrågan, även om jag stött på den flertalet gånger under min akademiska bana (citerade faktiskt Kuhn så sent som idag). Hursom har jag vissa spontana kommentarer avseende det nämns här ovan:
Ur en okunnigs perspektiv:
"Ett paradigmskifte bör rimligtvis vara just momentant för att betraktas som ett skifte i paradigm. Om inte Kuhn anser det så anser inte Kuhn det, men det medför en märklig situation där vi har ett paradigmskifte utan paradigm. Paradigmskifte till vad, kan man då fråga sig? Det som komma skall, givetvis. Men har det inte kommit så blir det också dumt att tala om ett skifte. Att sedan skiftet kan observeras ex post, och därmed pekas ut som just ett paradigmskifte "över tid", är en annan femma."
Ur en okunnig betraktares synvinkel framstår det således som man målar med en aningen bred pensel när man talar om skiften som pågår under en längre period.
Mycket av problemet ligger nog just i betraktandet av ord. Kuhn beskriver övergång från normalvetenskap till normalvetenskap, från paradigm, genom skifte, till paradigm. Exakt när skiftet uppstår går inte att säga, inte heller exakt när skiftet resulterat i normalvetenskap. I den mån det faktiskt _går_ att säga, har sannolikt den okunnige rätt i sin invändning att ett skifte är momentant, i bemärkelse av att "droppen som får bägaren att svämma över" faller vid en given tidpunkt (även om världen är världslig nog för att vi nog bör tala om globala regnskurar).
Någonstans på vägen från normalvetenskap till normalvetenskap uppstår skiftet, vilket är momentant, även om det vi har att förhålla oss till i vår analys bara är vägen som sådan.
Detta ger följande:
Att Darwinism inte accepterades på 80 år är inte för att skiftet tog 80 år, utan för att det tog 80 år innan skiftet inträffade. Återigen är det dock inte svårare än att vi ser olika saker. Vissa ser skiftet som den avgörande punkten, andra som processen. Minns jag dock inte helt fel är det nog den okunnige som Kuhn skulle ställa sig närmast.
--
Vad gäller Kuhn och problematiken rörande incommensurability så är den givetvis snårig. Kuhn har dock en god poäng när han lyfter upp de vetenskapliga barriärer skiften skapar. Man måste komma ihåg att paradigm orsakar ett visst förhållningssätt till världen som vi upplever den, och därmed också väljer att skapa en viss kunskap framför en annan. Då detta selektiva förhållningssätt oundvikligen färgar konstruktionen av teorier så blir de också i någon utsträckning "paradigm beroende".
Nu måste jag dock sova. God natt.