Varför så få alternativa livstilar?

De flesta verkar överrens om att vårt sätt att leva är onaturligt: Vi bor i stora städer, båda jobbar och vi saknar tid till annat, barnen har vi lämnat på dagis och mormor sitter isolerad i sin lägenhet eller på hemmet....vi konsumerar saker vi inte behöver och vi vet om det. Så varför har detta inte gett upphov till fler alternativa livsstilar?

Det enda jag kan komma på är flower-power generationen som gjorde ett försök att flytta tillbaka till landet (och misslyckades)....i samma veva prövade man också att bo i kollektiv. Förövrigt kan jag bara komma på religiösa projekt som amishfolket eller harikrischna.

Borde inte vårat missnöje ge upphov till fler alternativa livsstilar?

Jag tycker att Berlin är ganska "alternativt" - rent generellt kan man säga att alla städer är olika. Det hela bottnar ju i att vissa länder, som Sverige t ex, helt enkelt är diktatoriska. En star poliskar som surrar
omkring och bestämmer över en massa dumheter samtidigt som den aktivt värvar in folk i den "kriminella karriären". Men sa fungerar det inte i alla länder, eller alla städer. Varför? Jo om lagarna och/eller sederna är liberala da faller denna polisiära funktion bort. I Berlin springer det inte omkring nagra kriminella som polisen har fatt att tro att dom är nagonsslags mafiosobossar.

Det är alltsa fraga om var man befinner sig; det finns bättre, mer humana ställen och det finns harda omänskliga ställen.

Ta en sadan liten sak som det här med hundar. I berlin älskar folk hundar. Hundarna är överallt i U-bahn, affärer. Dom ligger lite här och där. Detta gör att folk blir vänliga och toleranta...I Sverige....ja ni vet!

Det hjälper inte med att försöka leva alternativt om lagarna och sederna är sadana att du inte kan pissa i ett hörn utan att dom bla dyker upp spelar allan.

Bump Visst har du rätt! Boendealternativen i Sverige är inte många. Det blir väl så att man köper sitt boende för att det är enkelt och man bestämmer själv var man ska bo. Så ser man till att få billig hyra också

Samtidigt sitter man fast, vågar inte sälja för var ska man bo då? Bostadsbristen gör att vill man hyra på lämpligt ställe är hyran dyr. Inget känns så meningslöst som att slänga pengar på hyran.

Det kommer fler och fler kollektivhus, men jag har en känsla av att det är en viss sorts människor som väljer det. I dagens kollektivhus köper man oftast sin lägenhet och får dessutom en ganska dyr hyra.

Sedan som lök på laxen kommer kraven. Du ska delta i det gemensamma trädgårdsarbetet (som jag inte ens gillade när jag hade eget hus). Du ska ingå i matlag, vilket nästan alltid är obligatorisk och då vet du inte ens om du gillar människorna..

Därför blir det så att vi antingen sitter som singlar eller par i lägenhet/hus. Det är egentligen för jäkligt.. Jag vill egentligen vara mer fri, men det är väl min egen feghet som begränsar mig