Jag vill uppnå det övernaturliga

Klockan är 01:30 och jag måste sova för att hinna med morgondagen. Jag kommer inte att somna, jag kommer att sitta här och hålla mig vaken för att jag är så jävla rädd för att försova mig.

Jag är så jävla trött på att känna denna jävla press hela tiden! Hela tiden måste jag anpassa mig till studier och hela systemet. När studierna är över så kommer det hela utvecklas till ett krävande arbete, det är över då mitt liv är över.

Jag tänker mycket på övernaturlighet och superkrafter. Jag tror inte mycket på sånt, men hoppet finns där. Hoppet om att göra mig fri från hela systemet. Hoppet om att jag inte ska behöva slita som en gris för att få leva ett dugligt liv, om ens det. Jag vill att det ska finnas andra väger att gå, superkrafter.

Jag är helt talanglös och har en ganska mörk framtid. Jag är 20 år och går för helvete fortfarande i andra ring i gymnasiet. Mina vänner skaffar jobb och allt verkar flyta på bra för dem. Det verkar som att jag är den svagaste människan på denna planet, alla andra verkar fixa processen.

Jag vill ha en övernaturlig superkraft som kan rädda mitt liv, Fotogeniskt minne eller vad fan som helst.

Hjälp mig

Lägg dig och sov. Det ger både kraft och tar dig till till drömmarnas land

Kan vara en lösning: http://tinyurl.com/242ntuf

Visste att en lustigkurre som du skulle dyka upp...

Jag förstår dig till 100%. Livet kan kännas riktigt jävla pissigt ibland. Man har ingen chans alls känns det som. Så fort du föds så sätts du i dagis och sedan förskola->skola->gymnasie->högskola->jobb

Det finns ingen normal människa som egentligen vill slita som ett djur, 5 dagar i veckan. Jag hoppas att det sker en förändring snart för jag har tappat lusten att arbeta. Detta livet suger, men vad kan jag göra åt det? En svennebanan som just har fått insikten att livet är pest och det finns inte ett skvatt jag kan göra åt det. Gilla läget antar jag.

Jag hade gärnat också velat ha övernaturliga krafter. Jag har alltid varit intresserad av trolleri. Om man kanske kunde vara en riktig trollkarl på riktigt, istället för göra det till en illusion. Kunna sväva hur långt och mycket man vill. Trolla bort bilar och hus, och knäppa med fingret så kommer de tillbaka dirr.

Bli den störste trollkarlen genom tiderna, att få bli kändis är väl det många som vill bli. Framgångsrik vill vi ALLA bli. Dock kan vi inte bli framgångsrika genom detta livet i alla fall. Jobba, jobba och jobba.

Så hur gör vi? Vi skriver på ett forum hur vi känner, hoppas att det finns någon mer person som känner likadant, kanske visar lite empati. Vi återgår till arbetet och vi låtsas vara intresserade av vad Claes har att säga om vad han tyckte om matchen igår.

Matchen igår är viktigare än vad vi alla känner innerst inne. Om man kanske för en gångs skull kunde våga säga ifrån, säga det vi alla känner. Det skulle vara början på något nytt.

Men jag vet inte. Vi fortsätter med det vi alltid har gjort antar jag. Eller?

Ja, du ... det finns liksom inte mycket för dig att göra. Det är så här framtiden ser ut här i väst: utbildning --> jobb. Du skulle kanske kunna bli en lastbilsförare. Köra i två veckor och sedan ledig i två veckor. Ställningsbyggare samma sak. Bra pengar också, speciellt i Norge om du bor i Sverige.

Någonting du kan fundera på är att spara lite pengar och ta en resa när du har tagit studenten. Ensam. Tågluffa genom Europa och släpp pressen lite. Boka inget. Kör bara på spontant. Fast att ha hemlängtan i Slovakien kanske inte är för alla, det är i alla fall definitivt ingenting för mig.

Det finns ingenting övernaturligt. Släpp tankarna på det och kom tillbaka till verkligheten. Du skulle kunna testa att banka huvudet mot väggen tills du slår dig själv medvetslös; kanske vaknar du upp som en savant, om det ens är möjligt (hur fan blir savanter till?). Angående fotografiskt minne så föds man väl med det. Jag orkar inte kolla wikipedia nu, men om det inte stämmer, säg bara hur många gånger jag behöver slå huvudet i väggen för att få det.

Men för i helvete (*MrJacksson's empatiska klocka börjar sakta sluta upp med att ticka*)!

Ni borde fundera på droger. Det ger en del människor någon sorts insikt, och det verkar ändå vara livsupplevelser som ni söker. Cannabis, LSD, benso - testa!

Men ja! bravo! Börja med droger är väl det absolut bästa sättet att förstöra sitt liv ytterligare på. Inte nog med att med den inställningen jag har emot arbete, dvs att jag aldrig mer vill sätta min fot på en arbetsplats. Även om jag skulle ändra mig och söka ett arbete, börjar jag med droger ökar ju det mina chanser. Skriver det på mitt CV, tycker du att jag ska ha det i omvänd kronologisk ordning också?

Jobba som lastbilschaffis var lustigt att du nämnde för det är exakt den utbildning jag har valt. Ångrar mig som in i helvete. Ett riktigt jävla negeryrke. Jobba från klockan 6 till 4. Vad roligt. Eller när folk säger, "vad roligt att du har fått ett jobb". Allvarligt talat?

Ja det är väl bra att man kan jobba så man kan försörja sig själv, men jag hade hellre velat utbilda mig till något annat. En sådan jävla press jag känner, här har man gått en utbildning och trott att det inte skulle vara så jävla fysiskt slitsamt som det har varit, nu är det lika psykiskt jobbigt också. Känner att jag har valt helt fel jävla utbildning och det känns som att folk förväntar sig nu att jag ska söka jobb. Vet inte längre, vet inte ens vad jag vill jobba med.

Vad fan ska man göra?
Nu kanske det framstår precis som om jag skulle vilja jobba från förmiddag till eftermiddag, dvs 12:00 till 15:00. Går det bra? Och 50 tusen i månaden, efter skatt. Jag vet hur detta livet är, det är orealistiskt. Min poäng är att jag vill ha ett yrke som jag trivs med.

Känns lite OT detta men jag kände att jag var fanimej tvungen att lätta på hjärtat jag med. Är det konstigt?

Tanken har faktiskt slagit mig ett flertal gånger. Cannabis, det är nog något för mig. Har inte vågat testa ännu. Mina vänner skulle kritisera den handlingen så jävla hårt, det är nog det som skrämmer mig, samt att jag inte riktigt är säker på om cannabis påverkar hjärnan negativt eller inte.

Droger hade nog inte heller räddat mitt liv hursomhelst, möjligt att livet hade blivit lättare vissa stunder.

Spela inte dum. Jag pratar inte om att sitta i något kyffe och trycka in en nål i din ven, utan jag pratar om att skaffa livsupplevelser och att se "the big picture".

Du kan inte inte arbeta/studera. Någonting måste du göra såvida du ej vill vara en parasit på socialbidrag. Någonting som kan hjälpa dig genom livet och att se förbi din skräck över att bli en Svensson, är just droger. Det finns andra sätt också - säkerligen, men att bli en trollkarl är icke ett av sätten.

Oj. Du har en livskris. Du måste vara den första i din generation.

Låt mig klargöra det här: Det du upplever är naturligtvis fullkomligt normalt. Eftersom du skakar på huvudet åt tanken på att testa droger för att finna någon sorts insikt och ett inre lugn, så ger jag dig nu ett nytt tips: bli religiös.

Jag ska försöka vara varmare ... ärligt talat så finns det ingen direkt lösning annat än att du måste se bortom dina problem. Du måste ha någonting att kämpa för. Jag tycker att du borde leva lite enklare, dvs. packa en sovsäck, ett tält och en tekanna, börja sedan vandra åt valfritt håll i ett par månader. I denna plan så exkluderas maten, så du får göra upp en bättre plan. Men min poäng är följande: du mår dåligt - kanske borde du göra någonting åt saken? Gör någonting nytt. Testa droger. Börja läsa. Tågluffa. Campa i skogen i ett par månader. Gör någonting för att skapa en förändring i ditt liv, och således påverka ditt mående på köpet.

Vad jag har förstått så gör Cannabis och alkohol ungefär samma sorts skada, det är dock svårt att veta då jag har fått min information från subjektiva lärare och subjektiva brukare. Det finns fan inte någon objektivitet att finna.