Citat:
Ursprungligen postat av Idiador
Jag har inte förkastat alla gemenskaper. Det finns dock en mycket viktig skillnad mellan egoistisk gemenskap och ex. nationalistisk sådan. En egoistisk gemenskapa uppkommer mellan två individer som finner något att värdera i varandra - de finner ett nöje av varandras vänskap, de kan lita på varandra i svåra situationer och de beundrar varandra för sina styrkor. Detta står i kontrast till nationalistisk gemenskap, där gemenskapen istället bygger på att man upphöjer någon meningslös egenskap som det högsta värdet och inte ser individen bakom - där man älskar någon, inte för dens kvalitéer eller förmågor, utan för någon trivial egenskap som inte har något med personen att göra och där man accepterar hur mycket inkompetens, falskhet och jävlighet som helst enbart för att personen råkade ha samma hudfärg som en själv eller för att han råkar vara född inom gränsen samma på påhittade område som en själv.
Nationalistisk gemenskap innebär inte kärlek på ett individuellt plan, likt det Alpha-Omega vill kalla "egoistisk gemenskap", men som jag snarare skulle vilja kalla ömsesidig gemenskap. Nationalistisk gemenskap handlar om den kollektiva gemenskapen som råder inom en nation, mellan folket. Att förneka att denna typ av gemenskap överhuvudtaget existerar är naturligtvis oerhört patetiskt. Jag har aldrig påstått, vilket Alpha-Omega verkar tro, att en slags nationalistisk kärlek till folket går att likställa med en ömsesidig kärlek mellan två individer inom exempelvis en familj eller ett kärleksförhållande. Att han sedan väljer att kalla dessa folkliga egenskaper för "meningslösa" och "triviala" är ju en definitionsfråga. Jag anser däremot att de egenskaper som folket som kollektiv bär på i allra högsta grad
inte är "meningslösa och triviala".
Sociologen Émile Durkheim utvecklade teorierna om social gemenskap och sammanhållning, och myntade bland annat frasen "Samhället är större än summan av sina beståndsdelar". Ett samhälle, med ett folk av kulturellt och etniskt homogen sammansättning, är i yttersta grad något mycket mer än summan av varje enskild individ. Det råder inte bara ett samspel mellan samhällets alla individer, utan det finns även en underliggande gemenskap vars krafter håller samman den struktur som populationen ger upphov till. Att ömsesidig kärlek går att skilja från nationalistisk kärlek är naturligtvis en självklarhet. Jag älskar inte varje enskild individ inom det svenska folket, men jag älskar folket, som kollektiv, vars samlade sociala och produktiva handlingar gett upphov till det här landet, till den här världen, den vita världen. Den nationalistiska gemenskapen syftar därmed inte till människors individuella egenskaper så som kompetens, falskhet eller "jävlighet".
Läs sociologi på en något högre nivå än samhällskunskapsböckerna i gymnasiet, så kanske du inser vad ett samhälle är, hur det byggs och upprätthålls - och kanske framför allt: Hur det förstörs.
Citat:
Ursprungligen postat av Idiador
Ok, jag är ingen regelrätt objektivist, men jag håller med den här principen och frågeställningen den ger upphov till: Varför ska jag offra mig för något jag inte värderar/inte har någon betydelse?
Poängen är ju att det
har en betydelse. Nu verkar hans inlägg vara taget ur sitt kontext, men hela konceptet bakom "egoismen", "anarkismen", eller vad Alpha-Omega nu förespråkar, faller på sin egen orimlighet. Ett samhälle vars grund bygger på egoism kan
aldrig fungera på ett sunt och stabilt sätt. Ett samhälle
måste byggas på en slags kollektiv vilja till produktivitet, samlevnad och värnande. Varje kultur i världen bygger på den kollektiva gemenskapen mellan folkgrupper.
Citat:
Ursprungligen postat av Idiador
"Det du pratar om är en egoistisk union. Det är ett exempel på precis det jag talar - egoism och individualism. De samarbetar för att det är i deras intresse att göra så, inte för att de blivit förledda att tro på tomma koncept så som "folk" och "ras"."
Egoistisk union är inget annat än ett koncept, en hypotes, en vision, ett påhitt, som saknar verklighetsförankring när det kommer till stora, nationsmässig, samhällen. Det finns hundratals, förmodligen tusentals, exempel på unioner som bildats av helt andra orsaker än egoism. Jag tycker Cimmerians inlägg är oerhört kraftfullt, och Alpha-Omegas svar är oerhört svagt. En soldat som drar ut i krig för att försvara sitt land och är beredd att dö för sakens skull, gör (gjorde?) inte det av sin egna egoistiska vilja att få leva vidare. Utan för sitt folk, och det land som han eller hans förfäder byggt och håller kärt. Ett
land är ju sannerligen ingen individuell egendom, utan en kollektiv. Menar du att soldaten drar ut i krig för att försvara sin egna åkerplätt, eller drar han ut i krig för att kämpa för att det som hans förfäder dött för att bygga? Det land som hans folk byggt? En åkerplätt går ju sannerligen att beskydda på så många andra sätt än att dra ut i krig tillsammans med tusentals andra soldater.
Att han överhuvudtaget benämner folk, och ännu vidrigare, ras, som "tomma koncept" är klandervärt på alla tänkbart möjliga plan. I synnerhet ras, som ju är en vetenskaplig självklarhet - medan "folk" snarare är ett sociologiskt begrepp, men inte för den delen särskilt mindre "tomt" än begreppet "ras".
Citat:
Ursprungligen postat av Idiador
Inget illa menat, men fan vad det kändes som om det var
Vakttornet jag läste. Från ingenstans och utan anlendning är jag född med
skuld, med en
börda åt den vita rasen, för jag är tvungen att betala för det är min plikt, ''mitt ansvar'' för Jesus som dog för vår skull, nej, jag menar ''folket'' som har byggt upp vårt land. Givetvis, Jesus är utbytt här mot ''folket/förfäderna'', och Satan som styr världen är utbytt mot den onda juden. Eller hur?
Det kanske är bara jag, men jag ser extremt många likheter mellan er och religiösa sekter. Tror ni att jag ser det jag vill se eller är det bara en slump att ni är så lika religiösa sekter?

Detta är ett klassiskt exempel på ett tu quoque-argument. Att jämföra människor eller grupper vars ideologiska eller religiösa uppfattning kan likna min, och bevisats fel, är inte ett bevis för att jag har fel. Det är även ett utmärkt exempel på svag liknelse, vilket bara bevisar din desperata brist på argument.