Existerar genitiv som kasus i svenskan?

För att anse att svenska saknar kasus på substantiv bör man nog vara norrman. Det faktum att vi tillåter gruppgenitiv innebär fördenskull inte med någon rimlighet inte att bords inte är genitiv av substantivet bord.

Jo, det är sannt. Men är inte till bords till sjöss och liknande lite av stelnade uttryck? Undantag...

Det får man väl säga att de är - i rikssvenskan i alla fall. Men det är ju inte bara prepositioner som kan styra genitiv. I satsen Ett bords yta är viktigt för dess pris är den rimliga tolkningen att bords är genitiv av bord. Att tolka -s som en fri genitivmarkerade partikel som kan placeras var som helst är tänkbart i norskan, men knappast enligt min mening i svenskan. Begränsningarna för gruppgenitiv är alldeles för stränga på svenska för att jag ska anse att det är en rimlig analys.

Redogör gärna för dem.

Den viktigaste regeln, och den som som är avgörande för att fortfarande kalla den för en kasusform, är att den så kallade enklitiska genitivpartikeln bara kan tillfogas substantiv i normtrogen svenska. Detta i stark kontrast till norskan, där konstruktioner som mannen der nedes hatt är helt accepterad norska på alla stilnivåer. Detta är i sig tillräckligt för att det ska vara rimligt med två helt olika analyser, men också det faktum att substantivformer med finalt s i så liten utsträckning betecknar genitiv funktion i norskan, medan det är det vanligaste, om än långt ifrån det enda, sättet på svenska, pekar i samma riktning. (Öht har norska och svenska så radikalt olika sätt att hantera genitivfunktionen på, att det snarast är fnoskigt att utgå från att en analys avpassad för det ena språket är tillämplig på det andra.) Sammantaget gör detta att det inte är rimligt att analysera svenskans -s som en fri enklitisk partikel. Den dag det är accepterad svenska (alltså inte former påhejade av språkvetare som därigenom vill bolstra upp sin egen analys!) att ett genitivmarkerande -s kan hamna på ett ord där ordet plus s enskilt saknar betydelse (som orskans nedes) är jag beredd att ompröva analysen, men i dagsläget är det bara intellektuell slöhet att betrakta gruppgenitiven som en genitivpartikel à la norvégienne, snarare än som en utvidgad syntaktisk funktion av genitivformen.

Du har nog rätt i att man hellre sätter -s på en fras som slutar med substantiv än exempelvis preposition. Så en "fri" enklitisk partikel kanske det inte är, men likväl en enklitisk partikel. I "Hon tjejen med den stora hattens" sitter inte -s rent semantiskt på "hatten", utan på hela frasen. Då kan det omöjligen vara ett suffix.

Om man sen vill kalla det kasus eller inte är väl mycket en smaksak. Jag föredrar att bara använda den termen om mer typiska affigerande fall som latin eller tyska.

Å andra sidan, om det verkligen vore en enklitisk partikel som kan ge genitivfunktion till en hel fras, då skulle det vara självklart oomtvistligt att man kan skriva saker som som tjejen med bara en strumpa pås skor och killen i våningen nedanförs bil, eftersom man behöver kunna koppla genitivfunktion också till sådana fraser. Det kan man på norska, varifrån de där enklitiska föreställningarna kommer. Eftersom man alltså inte kan koppla detta föregivet enlitiska -s till andra ord än de där ordet plus -s ensamt har genitiv betydelse, är det alltså rimligt att betrakta det som ett suffix med kasusfunktion, och den så kallade gruppgenitiven som en rent syntaktisk regel att det är det sista substantivet i en fras som står i genitiv, oavsett vilket substantiv som egentligen bär den primöra genitivfunktionen.

En sak till - problemet med hur man hanterar genitiv av sammansatta uttryck är i princip generellt för alla språk som använder böjd genitivform i stället för prepositionsgenitiv. Om varje form av genitiv som syftar på mer än just det ord som bär genitivändelsen gör att genitivändelsen är att betrakta som en partikel och inte som en kasusform, då vete fan om genitiv kan existera som kasus öht.

Tråd utbruten från Franska kasus?, därav den ovanliga trådstarten med citerad text.
/Mod.

Då kommer vi till problemet om vilket språk det är vi analyserar. Du utgår från skriven normsvenska, jag föredrar att titta på ledigt tal. Har man din utgångspunkt kan jag låta mig övertygas om att du har rätt i din analys. Har man min utgångspunkt kan man egentligen inte säga vare sig det ena eller det andra, eftersom bruket varierar ganska kraftigt från person till person. Man får analysera varje idiolekt för sig, och säga att person A har suffixgenitiv, person B en enklitisk partikel och person C någonting mittemellan. Sammantaget får man nöja sig med att situationen är komplicerad och kanske stabiliserar sig om ett antal generationer.

Som Dingbats skrev så handlar det om vilket språk man talar om. Räknar man också med mer vardagliga typer av svenska stämmer det du skriver helt enkelt inte. I brist på inspelningar av talade exempel får vi dock som vanligt nöja oss med vad vi kan vaska fram på internet, t.ex.:

man var tvungen att ha dem i kylen för smeten uppepås skull
till åkaren bakoms stora bestörtning
dom skulle hamna på grannen nedanförs solstol
sidan på dessa liksidiga trianglar är hälften så lång som den större skuggade triangeln nedanförs bas
På alla er gulliga tjejer där utes begäran ...
tänk på folken där utes reaktioner
mellen min och vendelas sängar var ett hål ner till dom där neres sängar
Men jag blir faaan i mej orolig för de flesta här innes hälsa
Den som mår dåligts ord är lag.
Är det alla som har det dåligts ansvar
Den ligger i de som röstars händer
Det är den som röstars ansvar att veta vad han/hon röstar på.
det skulle rädda inte bara den polis som skjuters liv utan även ...

Jag måste erkänna att det ofta tar lite emot att sätta -s på prepositioner och adverb, men nu när du visar de här exemplen känner jag att verb känns lika lätta att sätta -s på som substantiv. Ovanstående meningar skulle jag nog kunna yttra utan att haja till själv.

Hittar även vid en snabb sökning de här:

Jag vill se Vesnas och alla som vågars svar :-).
vet att man kan räkna ut (någorlunda i a f) hur mycket insulin som behövs beroende på vad man äters Glykemiska index
Eller är det personerna som äters fel
Spec när 90% av de som springers bröst hänger ända ner till magen.

Jannes dotter blir på min dialekt dotra a Janne.

Historiskt har genitiver formats enligt kungens av Danmark, medan det i dag är vanligare med kungen av Danmarks. Varför skulle inte gruppgenitiver vara genitiv?