Citat:
Ursprungligen postat av
Fläskbak(kille)
Är du medveten om ditt ursprung? Idag tycker jag det dräller omkring överklasswannabees överallt. Faktum är, att fram till c:a 100 år sedan, bestod Sveriges befolkning av till c:a 95% bönder, backstugesittare och arbetare.
Jag brukar fråga någon uppkomling vad hans farfar gjorde och får ofta till svar småbrukare/ industriarbetare eller bara arbetare. Ofta är det fadern som gjort någon klassresa på 60-70talet som Hermodsingenjör eller motsvarande. Fadern har börjat spela golf och köpt en S60.
Resultatet blir en dryg wannabee person, ofta boende i Stockholm, med avsaknad av stil och smak. Men som ändå vill framhärda att han är finare än vad han är. Ofta byter denna Andersson/ Svensson/ Nilsson till ett finare namn när han flyttar. Namn som låter lite halvadliga som Gyllensporre, Fikonhhielm, Ekenstam, Mandelfeldt.
Andemeningen med den här tråden är inte att det inte ska finnas någon klassrörlighet eller att folk inte ska få förverkliga sig. Nej, meningen är att personerna är totalt omedvetna om att de bara är ett par generationer ifrån stampat jordgolv.
Ödmjukhet inför sitt ursprung hade aldrig skadat. Var stolta över ert ursprung . Ni ska veta att det lyser igenom å det grövsta om ni försöker vara något annat än vad ni verkligen är.
Nu stampade jag säkert ett gäng på tårna, eller?

Yes, men det är jag:-)
I dagsläget vill väl en, och detta OCKSÅ annan, vara detta
förmer, men samtidigt är jag osäker på om det beror på det egna ursprunget? Jag har koll på själva(mitt) läget, men tror inte alla(av mina)har det?
Utan där beror det väl på en generationssak att hävda sig själv vs du ska inte tro att du är något.
Men då jag och som vet, vet att vi(på min sida, utifrån mig själv börjat och räknat)är 2 sidor importerad billig(gratis) arbetskraft och på 1 denna min sida en respekterad och upphöjd importerad arbetskraft.
Själv tror jag att jag landar, trots jag själv mot några slags och mot några goda odds här växte upp på en bruten gren, någonstans där många av mina anförvanter en gång befann sig, närmare bestämt detta bland kyrkfolk:-D
Jag tror att förr så höll folk måtten(måttet...) idag hålls det på status.
Jag är ingen som håller status för något, utan håller på värdering/- ar.
Så på sätt och vis kanske jag kan tänka att med just mig så är cirkeln sluten?
Jag varken skäms eller är stolt över mina förfäder och till viss del kan jag väl förstå?
Men visst hade jag väl önskat mig bättre än så, det hade jag.
Men
de kämpade och därför finns bland annat jag till.
Själv kämpar jag på, och då med mina värderingar:-)
Men jag ser alla oss som lika små och detta här på jorden och alla oss lika som små arbetare, här på jorden:-)
Finns det verkligen ingen och som inte här på jorden jobbar= inte verkligen gör sitt allra bästa?:-)