Om 6 miljarder människor säger en dum sak, är det då en dum sak?

Verkligen inte. Den dumma majoriteten har så gott som aldrig rätt.

Spelar ingen roll om 6 miljarder anser att det är rätt att ha sex med ett djur, jag tycker ändå det är dumt, för sådan etik och moral har jag. Tycker just det är en moralisk fråga.

Vad gäller frågeställningen så kanske, upprepar man en lögn tillräckligt mycket blir det ju en sanning.

Inga åsikter är universella, inte ens den här.

Försöker att skilja på moralfrågor och fakta, helt enkelt. Kan ta Schrödingers katt som exempel:
Du placerar en katt i en försluten kammare tillsammans med en geigermätare, ett radioaktivt ämne med 50% chans att sönderfalla var 60:e minut, en hammare, och en flaska med cyanid. Du kopplar ihop alltihop så att hammaren krossar flaskan med cyanid om sönderfall registreras. Efter 60 minuter så öppnar du lådan igen, och då är det en 50% chans att katten är död. Men katten är inte död och levande, den kan bara vara 1 av de 2 alternativen. På samma sätt så kan inte 2 antaganden om något vara korrekta, det kan bara existera en sanning, och bara ett antagande kan vara rätt.

När det kommer till moralfrågor är det en annan femma. Om du hela livet har blivit lärd att något som för den genomsnittlige människan är befängt, t.ex. mord, är rätt, så är det rätt för dig. Men för en annan person som blivit lärd att mord är en avskyvärd handling, så kommer din känsla för rätt och fel ses som fel; men han har inte fel för det, inte enligt hans egna åsikt i alla fall. När det kommer till moralfrågor så kan det finnas mer än en "sanning".

Du har inte helt förstått lagen om det uteslutade tredje! Eller, du har rätt i första del, men inte i ditt exempel. Vad som känns rätt för mig kan mycket väl kännas orätt för dig etc. Dessutom, så är det en ganska omdiskuterat fråga, och du bör även specificera en del. Till exempel, så tror jag att en del skulle påstå att moral är socialt och kulturellt betingat, och därför är det inte dumt eller fel att påstå att "det är hett att ha sex med barn". Dessutom är det inte ens ett moraliskt påstående, men en autobiografisk. Det är således sant om det sägas uppriktigt - medmindre man menar "det är alltid hett för alla att...". Deskriptiva satser är dock, tror jag, alltid sanna eller falska. Och där måste man även dra in motsägelseslagen. Men du syfter väl mest på morale(r)n(a)s lagar? I såfall är det ett mycket kontroversiellt ämne, och jag har ingen egen uppfattning what so ever. Rent intuitivt lutar jag dock emot att moral är något relativt, även om vissa "lagar" till en viss del (kanske) är inkodade i oss, genetiskt. Ett uttryck för våra önskningar av omvärlden, men även av oss själva i förhållande till omvärlden. Jag tror även att moralen, till en viss del, grunder sig på empati - härav idén (som vissa har) om att straff ska lära den kriminella att se den förvållade skada från offrets perspektiv (menar att bland andra Hobart påstår detta). Detta verkar stämma bra överens med vår dagliga uppfattning av rätt och fel (eller i alla fall vissa typer av rätt och fel), och kan också förklara att vissa psykopatiska seriemördare verkar blottade för moral. Det kanske är lite questionbegging att vända den om och använda seriemördare som bevis för detta dock.

Rubriken är en tautologi.
Om du tycker att det de säger är dumt så är det dumt, i alla fall enligt dig.

Kom igen. Det är upp till var och en att avgöra själv vad som är rätt och fel.

Det här har faktiskt mer med hur vår hjärna och våra värderingar har utvecklats under evolutionen. Dels är det en genotyp, av den anledningen att väldigt primitiva beteenden finns lagrade i vår reptilhjärna. Ex. Vi vet att smärta är dåligt eftersom vi under evolutionen har utvecklat det som ett varningssystem. Vi bort handen från den varma spisplattan eftersom det gör ont, och då vi undermedvetet vet att om det gör ont så kommer vi skada oss.

Vad som gäller TS frågeställning så skulle jag säga att det är en fenotyp då det har att göra vad som har blivit rätt och fel i förhållande till det samhället som vi har fötts, uppfostrats och lever i. Vi har lagar för vad som är allmänt "rätt" och "fel".
För att tråden inte ska dö:
Var kommer den moralen ifrån?
Gud?

?

Samvetet, kanske?

Vi har moral eftersom den krävs för att upprätthålla ordning i gruppen vi tillhör, och därmed öka våra chanser för överlevnad. Det säger sig självt att individer som mördar, stjäl och ljuger innebär ett gissel för alla typer av grupper.

Tja det beror väl på om alla är medvetna om de säger något dumt för då är det ju inte dumt!