Skvaller om Kajsa Ekis Ekman?

Oj: https://www.youtube.com/watch?v=zGIyEUZ7jdE

Nja, egentligen inte. Marx var från början en frilansskribent som fick pengar från amerikanskt håll (Rockefellerpengar) för att skriva manifestet. Ett politiskt experiment alltså. Checken han fick finns utställd på National museum i London, ifall någon är skeptisk. Fast det vet ju knappas Kajsa något om...

Hahaha go Bard! Fan vad jag älskar människor som pratar klarspråk.
Vet någon om mobbaren har svarat Bard?

Bard är ju själv en mobbare av rang enligt hans egna logik. Han har ju åsikter om allt och alla och "vet" vad som är rätt!
Skulle hellre bli mobbad av Ekis än av Bard!

Kajsa blir nostalgisk när hon sörjer den döde Castro och går loss ordentligt om Kubas enorma bidrag till att exportera revolutionen:

https://unvis.it/aftonbladet.se/kult...tion-pa-export

Naturligtvis inte ett ord av kritik eller erkännande av kommunismens otaliga offer. Man undrar vad som får en ung, bildad person som Ekis Ekman att bli så enögt fanatisk?

Ur artikeln:
Det gick ju jättebra! Obs att Kongo och Zanzibar inte är länder (eller ospecifierade, men hon förtydligar sen) så hennes analys är ett snäpp från obefintlig.
För övrigt har jag för mig att hennes nuvarande åsiktsfränder driver tesen att Poliovaccin är västerlandets ondska men hon kanske inte håller med sina lekkamrater. Nå 254 kongoleser fick studera i Kuba - inte dåligt av ett land med bara 11 miljoner invånare!
Detta var nog det värsta kommunistiska pekoral jag läst, faktiskt. Hon måste skrivit det sent på natten - antagligen i ett sentimentalt vininducerat infall.

Idévärlden, vad ska man säga?

Det var väl ett bra program, om man vill att det skall illustrera tesen att det inte finns några enkla lösningar.

Vet inte riktigt vad hon gjorde där då programmet beskrivs på föjande sätt:


Tycker det blev stundtals pinsamt under opponeringen. Kajsa kunde hoppa mellan olika ämnen utan problem men när kommunism nämndes röt Kajsa ifrån .

Ja.

Frågan om kapitalism vs socialism är inte ett val, utan ett dilemma.

Men hon var rätt mossig, faktiskt. Ideologiskt.

Det var lite kort om tid. De s.k. "opponenterna" hamnade också i svårigheter.

Ja, man klarar sig utmärkt utan bilder på näpna små barn som promenerar över järnridåns fundament. Känslopjunk.