Citat:
Ursprungligen postat av Gautama
Du talar om vårt skapande. Men alla sammansättningar är ju sammansatta av något. Därför måste där vara något primitivt som kommer av vår kontakt med verkligheten. 'Utsträckning', 'gul', 'bakom', 'mjukt', osv, är primitiva upplevelser som vi bildar sammansatta begrepp med. Därför är också väldigt många uttryck metaforer. Det är faktiskt en god metod för att se huruvida ett begrepp är egentligt begripbart.
Sedan tror jag förstås också att de flesta sammansättningar har något som går bortom just på grund av det metaforiska, men det har troligen mer att göra med våra associationer, konnotationerna och den bakgrund - det som begreppet inte är (vi bildar en förståelse av skillnaden mellan tankarna) - ser ut, hur den sträcker ut sig. Det är nyskapande, 'novel'. Därför att denna sammansättning positionerar sig på ett nyskapande sätt gentemot det andra, det som det inte är.
