Man undersöker oftast språk i allmänhet. Man skiljer skarpt mellan fläckerna på papret, ljudvågorna, bogstaverna, orden och meningarna. Att studera språket filosofiskt är inte samma sak som att studera matematisk notation istället för matematik.
Det finns olika problem för en språkfilosof: Vad är ett språk? Hur kan vi mena något? Vad innebär det att mena något? Hur relaterar det jag tror mig mena till det som du förstår?
Logik tycker jag också är språkforskning. Att studera logik är att studera de dolda lagar vi tänker efter - och de finns dolda djupt i språket. Att sedanhän använda sig utav logik (eller matematik) är att använda sig utav en upprenat språkform - den förlorar något av det naturliga språkets nuansering, men kvar har vi ett mycket mer lättöverskådligt språksystem.
Att studera språk, och på så sätt utvidga sin förståelse för vad språk är, och hur de fungerar, kan hjälpa oss förstå våra begränsningar, men fram för allt våra möjligheter. Språket borde vara filosofens studieobjekt, for filosofi är och blir språklig masturbation.
