Olöst försvinnande: Viola Widegren, Helgum (1948-12-05)

Jag vet inte i hur många trådar jag sett denna teori framföras: Att någon orsakar en olycka, och i panik börjar hantera kroppen, transportera och gömma undan den.

Men har detta någonsin inträffat i verkligheten? Jag har i varje fall aldrig hört talas om att så skulle vara fallet.

Den som råkar i panik brukar väl lämna platsen fortast möjligt och lämna allt där det har hamnat, och liksom låtsas att det aldrig har inträffat. Personen känner starkt obehag av att bara tänka på vad som hände, och än mer av att fysiskt hantera följderna av sitt misstag.

Därför tror jag inte teorin är särskilt realistisk, men jag kanske har helt fel? Rätta mej gärna genom att ge exempel där det är konstaterat att något liknande verkligen har hänt.

Ja, så var det här med Viola Widegrens minst sagt mystiska försvinnande.

Så… Vad kan då ha hänt henne?

6. Rymt eller gett sig av med en man
Det har förekommit några olika uppgifter om att det fanns en ”friare” till Viola. En ung man som ska ha varit läkare. Det nämns också något om en polsk läkare… Viola ska ha sagt: ”Om jag får stryk när jag kommer hem så behöver ni inte vänta mig tillbaka” eller något liknande. Det kan betyda att då lämnar hon allt och rymmer med en eventuell älskare.

Nu vet jag inte hur lätt det var att fly vid den här tiden till ett annat land utan rätt handlingar, pass eller andra identitetshandlingar. Om älskaren/läkaren hade bil, vilket inte är omöjligt, och dessutom var från Polen, eller något annat närliggande land, så kan de ha tagit bilen och färjan söderut. Polen eller något annat krigsdrabbat europeiskt land skrek säkert efter arbetskraft.

Det var ju bara några få år efter kriget och Polen var ju drabbat. All administration var kanske inte helt fungerande år 1948 och åren närmast efter.

Varför har Viola då inte hört av sig? Ja, det kanske tog sin tid att ”installera sig” och ”börja om på nytt”. Skaffa sig en försörjning och bostad och liknande. Att ringa till föräldrarna var nog inte tänkbart. Kanske vågade inte Viola kontakta lillasystern via brev eller telefon eftersom systern var såpass liten och kanske inte kunde låta bli att berätta om en eventuell kontakt för sina föräldrar.

Tiden går och Viola har skaffat sig ett liv i ett annat land. Hemma i Sverige har lillasystern blivit vuxen. Skulle lillasystern anklaga Viola för svek om systrarna fick kontakt? Skämdes Viola så att hon inte vågade ta kontakt med systern?

Så…
Jag säger inte att det är så här det har gått till, men det är inte orimligt trots allt. Min teori är nog varken bättre eller sämre än någon annan…

För att förtydliga:
Det är punkt 6 som är min huvudteori.

Jag vet inte i hur många trådar jag sett denna teori framföras: Att någon orsakar en olycka, och i panik börjar hantera kroppen, transportera och gömma undan den.

Men har detta någonsin inträffat i verkligheten? Jag har i varje fall aldrig hört talas om att så skulle vara fallet.

Den som råkar i panik brukar väl lämna platsen fortast möjligt och lämna allt där det har hamnat, och liksom låtsas att det aldrig har inträffat. Personen känner starkt obehag av att bara tänka på vad som hände, och än mer av att fysiskt hantera följderna av sitt misstag.

Därför tror jag inte teorin är särskilt realistisk, men jag kanske har helt fel? Rätta mej gärna genom att ge exempel där det är konstaterat att något liknande verkligen har hänt.

Viola var bara 17 år. Hur många i den åldern finns dokumenterade att ha "lyckats" skapa sig ett nytt liv med annan identitet? Finns någon?

Det skvallrades om en lasarettsläkare hon var förälskad i, denna läkare visste förmodligen knappt vem Viola var. Hade hon haft ett etablerat förhållande hade hennes kamrater och husmor på elevhemmet garanterat vetat att hon verkligen träffade någon, de levde tätt inpå varandra och husmor hade ansvar för sina skyddslingar.

Hon var mycket ung, blyg och kom från en liten by. Ingen femme fatale precis även om hon var söt och säkert väldigt rar. Är det verkligen troligt att en man, tillräckligt gammal att ha resurser att låta henne försvinna spårlöst och få en ny identitet skulle blivit så förälskad i just henne? En man som själv inte saknades när de försvann tillsammans? En man som var beredd att dra upp en flicka med fyra år till sin myndighetsdag från hennes kända tillvaro och satsa på äktenskap (får man anta) trots hennes unga ålder?

Viola älskade sin lillasyster och måste, som storasystrar gör, känt stort ansvar för henne. Om "rymningen" skulle varit föranledd av att Viola vantrivdes hemma (vissa har valt att beskylla hennes far för allt mellan himmel och jord) hade hon aldrig lämnat sin syster ensam i det hem hon själv flydde från. Det går inte ihop med Violas karaktär som den beskrivits och inte heller med det ansvar hon kände för systern.

Bilar åren efter kriget var fortfarande inte vanliga. Dessutom i ännu mindre grad på landet. Att en bil skulle ha kommit en söndag kväll i december i dessa trakter och kört på henne är inte troligt. Dessutom var tillgången på bensin fortfarande inte obegränsad.

Det du tar upp under punkt sex finns det saker som talar emot detta även med det uttalande Viola gjorde till sina arbetskamrater på sjukhuset.

1948 var det fortfarande mycket viktigt att inneha ett pass om man skulle resa utomlands. T. o. m. för resa till de nordiska länderna så fodrades det ett sådant. Utöver detta så hade hon heller inga pengar med sig. Hennes handväska och hatt blev kvarlämnade i föräldrahemmet. Om detta scenario skulle vara det riktiga så hade hon med stor sannolikhet tagit med sig både sin handväska och hatt.

Jag tänkte att det kanske fungerade lite "hipp som happ" så nära krigsslutet.

Visst, men det fanns ändå bilar och det kan ha skett så. Men det kanske ändå inte är så troligt ändå...

Jag kan ha missat något, men vad syftar du på när det gäller Violas uttalande?

Jag tänkte att det kanske fungerade lite "hipp som happ" så nära krigsslutet.

Det troligaste är tror jag att någon ensamboende man i närheten lurade in henne i sin stuga, med att hon skulle få komma in och värma sig...."stackars fröken Viola som irrar omkring här så ensam, frusen och ledsen..kom in och värm sig med lite hemmagjord varm "saft" vet jag...så ska jag "trösta" dig lilla vän..."