Citat:
Ursprungligen postat av ew
Att befinna sig i Atlantis är väl som att befinna i en värld man inte riktigt förstår. Det är ungefär som i spelet Mass Effect. Där finns en värld/stad som en ras kallad Protheans har skapat. Dom själva är sen länge utdöda men staden underhålls av ett slags robotliknande arbetsmyror och människorna flyttar in här. Allt fungerar men ingen vet riktigt hur. Man börjar ta det för givet och reflekterar inte så mycket över det längre. Det påminner lite om boken Rama också faktiskt. Hur som helst. Finns det någon likhet med den här bilden av en stad som man kan leva i men som man inte vet hur den fungerar och vår riktiga verklighet, den utanför fönstret? Vi tror oss veta ganska mycket numera iofs men det finns väldigt många mysterier kvar fortfarande. Ta en så "enkel" sak som gravitation. Den tar vi ju i allra högsta grad för givet men ändå har vi ingen aning om vad som skapar den. Atlantis skulle kunna vara en representation av vår natur och fysik. Den värld vi lever i utan att förstå oss på.
Ooh, right fucking on. Vi är i princip Alice som försöker ta reda på vad det är för underland hon har kommit till, och för den delen var hon kom från. Och vi gör ett jävla bra jobb, mycket har vi kartlagt men mycket återstår. Och aldrig kan vi vara säkra på om det faktiskt är så som vi föreställer oss det. Våra modeller av världen kanske funkar, men stämmer de verkligen överens med världen? Och vad finns bortom det som de beskriver? Och ständigt det gäckande "varför". Varför, varför, varför. Ah det vackra mysteriet.
Vidare, världen ter sig konstigare och konstigare ju mer vi upptäcker. Är världen i sig kanske så konstig och bisarr att den är bokstavligen ogreppbar för en människa?
