Min teori på universums oändlighet.

Hej! Jag är bara 18 år och har i flera flera år fascinerats av dom stora frågorna. Den största frågan måste nog vara hur stort är universum. Det finns flera olika tänk jag har på gång här, och jag ska göra mitt bästa för att förklara så som jag tänker.

Universum är universum och det är allt, den lilla atomen som sägs vara big bang. Jag har läst mycket om svarta hål, det sägs att dom uppstår när en riktigt stor massa försvinner, t.ex. en stark stjärna (sol) dör. Om man tänker sig denna lilla partikel eller atom mindre än nånting annat som skapar hela universom, då måste det finnas ett sjuhelvettes stort svart hål i mitten av universum.

Okej, så vi har nu universum, som expanderar mer och mer för varje sekund, i denna stund. Och ett stort svart hål i mitten av allting. Detta svarta hål blir alltid starkare och starkare och kommer att sänka farten som universum expanderar i, och till slut dra ihop sig igen och bli denna lilla atom igen, bli o stabil, sprängas igen, och då har vi en ny big bang.

Många som jag snackat med detta om undrar alltid vad som finns utanför universum, det området som universum inte expanderats till ännu. Det är svårt som fan att säga, men man kan tänka sig att universum är som en kringla. Att hela universom är som en boll, och kanterna på insidan är som speglar, det som är utanför universum är det som är innanför, att universum är oändligt för att universum är allt. (Tänkte göra en bild i paint för att illustrera men jag kan tyvärr inte rita i 3D så det sket sig)

Det är väldigt svårt att förklara men vill gärna höra vad ni tror och tycker, någon här måste ju vara intresserad av sånt här.

Tack för att ni läste!

EDIT: Hej igen! Måste bara klämma in en ny teori, eller en alternativ teori rättare sagt. Har även läst om parallella universum, och hört många teori-fysiker säga att det FINNS parallella universum, och att det är dom som bestämmer hur många dimensioner det finns, enligt dagslägets teorier finns det 11. Men jag tänkte att kanske VARJE handling, skapar ett parallellt universum, som ser exakt likadant ut. Så i ett annat universum kanske du dog av en blixt när du gick till affären sist. Så på så vis finns det 10^1000000000000000000000000000000000 parallella universum, och det blir oändligt eftersom varje sekund blir det kvadriljon-tals yottiljoner parallella universum.

Det kanske är långsökt men man vet aldrig med universum.

Om universum är oändligt borde det vara 100% säkert att det finns en exakt kopia av dig!

Med parallella universum teorin som jag nyss lade in så finns det miljontals kopior av mig.

Vet inte om det är du eller jag som är alldeles för trött för det här

Men jag tror inte att vi har ett stort svart hål i mitten av universum, däremot tror jag att vi har massiva svarta hål i mitten av de flesta galaxerna.

Läst något om strängteorin/supersträngteorin/M-Theory? Tror det skulle intressera dig ganska mycket
Läst någon om fysik/kvantmekanik? Behandlar universum i sin helhet och mer därtill.

En intressant dokumentär är "Through The Wormhole" http://www.youtube.com/watch?v=6-3E0MyQeIU
tycker den behandlar en del väldigt intressanta frågor. Finns flera episoder och länken ovan är del 1 av episod 1.

Episod 4 är en väldigt intressant episod som tar upp just universumet och hur det fungerar/big bang, hur allt går om igen och så vidare. http://www.youtube.com/watch?v=7ltRaX8weLI

Har diskuterat oändlighetsprincipen med folk förut, och man kommer fram till att det finns även oändliga möjligheter att det inte alls finns något alls förutom precis detta, att det kanske bara finns en du, och lika väl oändliga möjligheter att det är det motsatta. Det är en win/win eller fail/fail-princip

Shit, direkt när jag hörde att Morgan Freeman är berättar-röst vart jag fast. Tack, ska se hela!

Tänkte nämna Morgan Freeman som narrator, men han talar liksom för sig självt ^^ Varsågod

Det finns inget "utanför" universum eftersom tiden är krökt, inte linjär och eftersom vi med vår begränsade livstid är fångade i tiden så skulle vi aldrig kunna få uppleva eller förstå vad som finns utanför.
Om man då ska tänka sig nåt slags "utanför" i en krökt rumtid så kan det aldrig bli fråga om något annat än en annan dimension.
Då hamnar vi i en diskussion om perspektiv.
På samma sätt som en myra inte är medveten om, eller kan se oss människor, så kan vi aldrig få en överblick över det som är "utanför", på samma sätt kan man jämföra myrans värld med människans, med olika dimensioner eller perspektiv.
En annan spännande teori som jag har, i samma spår, är att tänka sig stjärnorna och planeterna som atomkärnor med neutroner och protoner, med galaxer som bildar molekyler.
Tänk vad häftigt om det fanns ett universum någonstans, med en jord i någon molekyl, i en stubbe i haparanda?
Ungefär som om man stoppar två speglar mittemot varandra på motstående väggar och tittar in i?
Då blir det en slags oändlighet som jag tänker mig rymden.
Man måste alltså titta åt ett annat håll för att se vad som finns "utanför".
I det här fallet någon annanstans än rymden.

Så tänker jag i alla fall.

Allt är mina egna åsikter och teorier och är nödvändigtvis inte sanna.

Något som däremot är sant, är att universums expandering verkar öka i hastighet - inte minska. Just nu i alla fall.

Din teori om ett super-svart-hål i mitten av galaxerna var dock väldigt intressant och lockande.


Hoppas du har fått lite nya vinklar på dina funderingar då.

Hehehe. Väntar hela tiden på att Michio Kaku ska dyka upp, vet du om han är med?

verkligheten är oändlig?

vad snackar du om?

Detta har inte med inlägget att göra, men tänkte att folk skulle uppskatta det (ni som inte sett det ännu) för det är så jävla ballt.

http://uploads.ungrounded.net/525000/525347_scale_of_universe_ng.swf

Det hade visst med inlägget att göra och det var extremt coolt.