Citat:
Ursprungligen postat av Flu
Något som inte nämndes alls i dokumentären är det vetenskapliga test som genomfördes av Sven-Åke Christiansson (tror jag). I Janne Mattsons
Gåtan Thomas Quick togs det upp som ett av de starkaste bevisen.
Personer i en kontrollgrupp fick läsa på vad som skrivits i medierna om ett fall (tror det var Therese-fallet) och sedan svara på ett antal frågor. Quick fick svara på samma frågor och presterade klart bäst.
Något annat som inte togs upp, och som Gubb Jan brukar ta upp, var hur Quick kunde hitta till brottsplatserna, bl a platsen där Zelmanovits kropp låg i skogen utanför Piteå. Lennart Lundmark har skrivit en del om det i DN (jag har länk i ett tidigare inlägg), men det skulle vara intressant att höra Quicks egen förklaringar.
Finns det fler "dumpningsplatser" han "oförklarligt" har lyckats hitta till?

Har den "kontrollgruppen" setet i polisförhör där ledande frågor förekom? Har "kontrollgruppen" setet terapisamtal med en framgångskåt psykolog på Säter?
Det är nog som Sture själv säger. Av 100 saker han sa i förhör och under terapin var 98 fel.
Problemet är att handfull människor har byggt sina karriärer på hans fall. Då bortser de 98 sakerna och bara se de två sakerna han lyckades få rätt. Och du nämner ju själv två av personer som gjort karriär på vår svenska massmördare.
Gubb Jan (snutjävel)
Sven-Åke Christiansson (expert?)
Resten av listan är som följer...
Christer van der Kwast(åklagare)
Claes Borgström (försvarsadvokat)
Birgitta Ståhle (psykfall/psykolog)
Dessa personer är ju det perfekta blandningen för att skapa ett justitiemord. Men allt faller den dagen då Sture själv tröttnar på sin lek och säger sanningen.
Om det nu blir resning kommer det blir en annorlunda tillställning. Kwast ska som åklagare påvisa att killen som han blint har trott på plötsligt ljuger om att han inte har mördat. Som vittnen kommer Ståhle och Christiansson kallas.
Den som jag tycker ska må sämst är Claes Borgström. Killen måste ju ha sett hur illa det såg ut. Att inte hans ställde sig upp och skrek i ett tidigare skede får mig och tro att karriären var viktigare än sanningen...