Citat:
Vad i texten motsäger att han är en "barnknullare"? Att han försökte knulla ett barn? 
Ungefär som att det inte finns något som motsäger att SB är en mördare. Heller. Men det är Lambertzk logik som du tidigare kritiserat.
Om Herr B försöker ligga med älskarinna men inte får upp den, så har han inte legat med sin älskarinna. Så enkelt är det faktiskt. Herr B må ha legat med sin älskarinna många gånger tidigare, och även senare, vilket ändå inte betyder att han låg med henne när han inte fick upp den.
Så nu när vi inte har något annat övergrep mot barn begånget av SB, där det faktiskt är bevisat att han just knullat ett barn, så får vi hålla oss till kriminalfallet och vad vi vet.
__________________
Senast redigerad av Herr Lindholm 2015-05-19 kl. 21:55.
Senast redigerad av Herr Lindholm 2015-05-19 kl. 21:55.
Citat:
Citat:
Ursprungligen postat av Draifos
Här är det något som inte stämmer. JK är väl precis som JO ett "extraordinärt organ" (hmpf) som inte skall föregripa en prövning i ordinarie domstol. Finns det källhänvisning?
Var så goda. Notera förresten den finfina freudianska - eller bör det vara norellska? - rubriken på episteln.
Tjänstefel var det ju , sa Bull, men sedan finns det ju dem som ifrågasätter det också. Som Perklev. Som stöder sig på Lambertz. Som stödjer sig på van der Kwast. Som stödjer sig på skenvetenskap ā la Margit Norrells och Sven Å Christianssons hemmansnickade pseudoreligiösa teorier.Den blinde leder den döve som leder den halte.
Citat:
Ifrågasatt tjänstefel av åklagare och polis vid utredningar och rättegångar mot Thomas Quick m.m.
(...)
Den återstående frågan är alltså om det finns förutsättningar att inleda förundersökning för att utreda en eventuell misstanke om grovt tjänstefel eller mened som hänför sig till tiden mars 1999 och därefter. Den anmälan jag har att ta ställning till är i denna del densamma som Justitiekanslern tog ställning till 2006 i sin roll som särskild åklagare. Justitiekanslern fann då efter en grundlig genomgång att en förundersökning inte skulle inledas då det bl.a. inte fanns anledning att anta att åklagaren hade brutit mot objektivitetsprincipen eller att det hade begåtts några andra allvarliga felaktigheter från åklagarens eller polisens sida.
Med hänsyn till inblandade parter och till stabiliteten i rättslivet bör utgångspunkten vara att ett beslut att inte inleda förundersökning ska stå fast om det inte ändras av en högre åklagare i samband med överprövning av beslutet eller nya omständigheter tillkommer som ger skäl till en annan bedömning. (Om dessa frågor, se bl.a. Gunnel Lindberg, Förvaltningsrättslig tidskrift 2000 s. 49 ff. och Fitger, En kommentar till rätte-gångsbalken på Internet, 7:5.)
Det kan i detta sammanhang noteras att Justitiekanslern i sin roll som extraordinärt tillsynsorgan bl.a. har till uppgift att granska allmänna åklagares, inklusive riksåklagarens, handläggning av ärenden. I de delar där kompe-tensområdena sammanfaller är Justitiekanslern, Riksdagens ombudsmän och riksåklagaren dock likställda åklagare. Jag har därför inte någon möjlighet att överpröva Justitiekanslerns beslut.
Då det i detta fall inte heller har framkommit några nya omständigheter av betydelse för bedömningen av om det finns anledning att inleda förunder-sökning för grovt tjänstefel eller mened finns det inte skäl för mig att göra en förnyad prövning av om förundersökning ska inledas. Jag beslutar därför att inte inleda förundersökning med anledning av den aktuella anmälan.
Ifrågasatt tjänstefel av åklagare och polis vid utredningar och rättegångar mot Thomas Quick m.m.
(...)
Den återstående frågan är alltså om det finns förutsättningar att inleda förundersökning för att utreda en eventuell misstanke om grovt tjänstefel eller mened som hänför sig till tiden mars 1999 och därefter. Den anmälan jag har att ta ställning till är i denna del densamma som Justitiekanslern tog ställning till 2006 i sin roll som särskild åklagare. Justitiekanslern fann då efter en grundlig genomgång att en förundersökning inte skulle inledas då det bl.a. inte fanns anledning att anta att åklagaren hade brutit mot objektivitetsprincipen eller att det hade begåtts några andra allvarliga felaktigheter från åklagarens eller polisens sida.
Med hänsyn till inblandade parter och till stabiliteten i rättslivet bör utgångspunkten vara att ett beslut att inte inleda förundersökning ska stå fast om det inte ändras av en högre åklagare i samband med överprövning av beslutet eller nya omständigheter tillkommer som ger skäl till en annan bedömning. (Om dessa frågor, se bl.a. Gunnel Lindberg, Förvaltningsrättslig tidskrift 2000 s. 49 ff. och Fitger, En kommentar till rätte-gångsbalken på Internet, 7:5.)
Det kan i detta sammanhang noteras att Justitiekanslern i sin roll som extraordinärt tillsynsorgan bl.a. har till uppgift att granska allmänna åklagares, inklusive riksåklagarens, handläggning av ärenden. I de delar där kompe-tensområdena sammanfaller är Justitiekanslern, Riksdagens ombudsmän och riksåklagaren dock likställda åklagare. Jag har därför inte någon möjlighet att överpröva Justitiekanslerns beslut.
Då det i detta fall inte heller har framkommit några nya omständigheter av betydelse för bedömningen av om det finns anledning att inleda förunder-sökning för grovt tjänstefel eller mened finns det inte skäl för mig att göra en förnyad prövning av om förundersökning ska inledas. Jag beslutar därför att inte inleda förundersökning med anledning av den aktuella anmälan.
http://www.aklagare.se/upload/Media/Nyheter/Beslut%20Quick%202009-02-16%20avident.pdf
Citat:
Det är inte så konstigt som det ser ut.Var så goda. Notera förresten den finfina freudianska - eller bör det vara norellska? - rubriken på episteln. Tjänstefel var det ju , sa Bull, men sedan finns det ju dem som ifrågasätter det också. Som Perklev. Som stöder sig på Lambertz. Som stödjer sig på van der Kwast. Som stödjer sig på skenvetenskap ā la Margit Norrells och Sven Å Christianssons hemmansnickade pseudoreligiösa teorier.
Den blinde leder den döve som leder den halte.
http://www.aklagare.se/upload/Media/Nyheter/Beslut%20Quick%202009-02-16%20avident.pdf
Tjänstefel var det ju , sa Bull, men sedan finns det ju dem som ifrågasätter det också. Som Perklev. Som stöder sig på Lambertz. Som stödjer sig på van der Kwast. Som stödjer sig på skenvetenskap ā la Margit Norrells och Sven Å Christianssons hemmansnickade pseudoreligiösa teorier.Den blinde leder den döve som leder den halte.
http://www.aklagare.se/upload/Media/Nyheter/Beslut%20Quick%202009-02-16%20avident.pdf
Först säger RÅ att han inte äger möjlighet att överpröva JKs beslut och det är naturligtvis riktigt. Sedan säger han, och det är det i sammanhanget intressanta och även anmärkningsvärda, att det inte finns anledning för honom att inleda någon förundersökning med anledning av anmälan om grovt tjänstefel eller mened. Men det har ju inte med JK att göra.
Citat:
Det där är väl bara ett försök från Lambertz att etablera en sanning: nu börjar mediedrevet att ge med sig, vilket beror på att sanningen sjunkit in och de har förstått att jag har rätt, typ.
Quick-debatten kommer att lägga sig så småningom, och Lambertz kommer hela tiden att hävda att han hade rätt och att fler och fler människor, även jurister, håller med honom. Fram till dess är det bara för Lambertz att rida ut stormen.
Just därför vore det så roligt om åtminstone något av de åtta "mordfallen" kunde lösas. Therese Johannessen till exempel, sägs ju ha rövats bort till Pakistan. Tänk om man kunde hitta henne, livs levande! Skulle vara intressant att höra vad Lambertz då har att säga om Zampos markeringar och de brända benresterna i Örjeskogen...
I Yenon Levi-fallet lär det finnas en person numera boende i Tunisien som antingen själv har begått mordet eller i alla fall vet vem som gjort det. Men det är klart, har de undkommit rättvisan så här länge finns det väl ingen anledning att erkänna nu.
Quick-debatten kommer att lägga sig så småningom, och Lambertz kommer hela tiden att hävda att han hade rätt och att fler och fler människor, även jurister, håller med honom. Fram till dess är det bara för Lambertz att rida ut stormen.
Just därför vore det så roligt om åtminstone något av de åtta "mordfallen" kunde lösas. Therese Johannessen till exempel, sägs ju ha rövats bort till Pakistan. Tänk om man kunde hitta henne, livs levande! Skulle vara intressant att höra vad Lambertz då har att säga om Zampos markeringar och de brända benresterna i Örjeskogen...
I Yenon Levi-fallet lär det finnas en person numera boende i Tunisien som antingen själv har begått mordet eller i alla fall vet vem som gjort det. Men det är klart, har de undkommit rättvisan så här länge finns det väl ingen anledning att erkänna nu.
Precis. En mycket insiktsfull analys av Lambertz sannolika drivkrafter. Du är inte så dum, du.
På tal om sannolikhet så har du väl lagt märke till den quickologiska sannolikhetskalkylen där Bergwalls skuld är bevisad till 183%?
http://haggstrom.blogspot.se/2015/05/quickologisk-sannolikhetskalkyl.html
Eller inte, för när Lambertz resonerar till synes på fullt allvar kan det lika gärna vara helt uppåt väggarna, för att se om läsarna hänger med. Vilket som är vilket när vet han bara själv. Det är hur som helst ett fascinerande ämne, liksom hela frågan om hur juristerna behandlar sannolikhetskalkyler i brottsmål. Vi har ju varit inne på och diskuterat det i andra sammanhang, om än med lite andra utgångspunkter.
Lambertz har ju någonstans utpekats som en av de jurister som har bra koll på det här med bevisvärdering. Efter vad som nyligen timat kan man ju ifrågasätta det kraftigt, men man skall nog akta sig för att tro att Lambertz är helt korkad och okunnig om hur sannolikhet skall användas och bedömas, även om det onekligen verkar som han är helt fel ute här och gravt har missuppfattat speciellt det här med att addera betingade sannolikheter.
Jurister och däribland konstigt nog Lambertz själv har förstås sagt en hel del klokt och vettigt, bl. a i rapporten från JK, Felaktigt dömda.
https://dl.dropboxusercontent.com/u/15766591/2006-12-21%20Felaktigt%20d%C3%B6mda%20Rapport%20fr%C3%A5n% 20JKs%20r%C3%A4ttss%C3%A4kerhetsprojekt.pd f
Problemet är nog inte att kunskap helt saknas utan att det som demonstreras i fallet med Lambertz är så att jurister ibland anser att de helt självsvåldigt kan frångå ett vetenskapligt baserat synsätt därför att de på något sätt anser det berättigat att göra det och att det är tillåtet för dem i något högre syfte. Det ser jag som ett gemensamt drag både här och i det andra fallet där vi diskuterat den juridiska behandlingen av sannolikhetskalkyler.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera