Det går inte att arbeta sig rik i Sverige – sanning eller myt?

Tycker man hela tiden i olika sammanhang får höra fraser likt ”det går inte att bygga upp en förmögenhet i Sverige genom att bara arbeta”. Underförstått att inkomsterna är för små och att skatterna är för stora. Det här har jag funderat en hel del på. Visserligen är det så att skattetrycket i Sverige är jävligt högt och de där verkligt höga lönerna som man kan plocka ut i UK och USA finns inte men visst fan kan man arbeta sig rik?

Som VD för något av de större börsbolagen eller inom finans/bankvärlden bör man kunna avsätta tillräckligt mycket per månad för att bygga upp en ansenlig privat förmögenhet över några år. Speciellt om man räknar in optioner, bonusar och att man låter sitt förvärvade kapital ”arbeta”. Sen är det klart att man inte hamnar i Bill Gates klass men man blir ändå det gemene man skulle definiera som ”rik”. Man bör kunna bygga upp ett eget kapital i mångmiljonklassen.

Utifrån det har jag följande frågeställning: varför hävdas hela tiden motsatsen? Är det ett resultat av jantelagen? Är det en gammal sossemyt för att folk inte ska anstränga sig eller är det rent av en ”sanning” skapad av de verkligt rika för att hålla arbetarklassen på sin plats? Ordet är fritt.

/Guldkorn

Först och främst: Definiera vad det innebär att vara rik.

Sen undrar jag även om det räknas som arbete om man sparar undan pengar som investeras i fastigheter, företag, aktier, fonder, m.m. som på sikt ger "dubbel inkomst" om man säger så.

Edit: En tredje fundering är om alla arbeten (från VD till städerska) räknas in eller bara de lite mindre bra betalda jobben (typ 25k före skatt och nedåt)

Frågan är dock hur kul det är att vara rik i ett sunkland som Sverige.

Det är nog många som tycker det är kul att skratta åt de fattiga patrasken som inte kan hantera pengar. Inte minst åt de som inte kan arbeta sig rika

Klart att det går, men poängen är ju att det är otroligt mycket svårare än det borde vara. Den svenska incitamentstrukturen är en total katastrof som hämmar tillväxten och välfärden.

Tja, hellre rik än fattig!

Förstår ej heller uttrycket; Bättre fattig och frisk än rik och sjuk!
Är det inte bättre att var rik och frisk, än fattig och sjuk?!

För att återgå till ämnet. Att som knegande löntagare är nog i princip omöjligt. Du kan självklart genom att leva på potatis osv dra ihop en skaplig summa pengar. Men tveksamt om det blir tillräckligt för att kunna dra sig tillbaka i förtid.

Men som företagare är du ju i en helt annan sits, om du nu hittar rätt nisch.

Arbeta upp sig till chef på någon form av varuhus, elgiganten/ica etc kan nog göra dig sådär rik.

Menar TS bli rik på löneinkomster så är det nog inte så många, bara en och annan VD för större företag.
Rika egenföretagare finns det dock gott om.

Det går men det är oerhört få. Vdarna för de största börsbolagen, några i finansbranchen och några affärsjurister sen är det inte många fler.
I ett land som USA är det en annan bredd, exempelvis läkare kan tjäna ihop en ansenlig förmögenhet.

Dels är det ytterst få som har höga löner och dels gör skattetrycket att gruppen som får behålla en stor summa är få.

Sen om vi ska inkludera företagare är det en annan femma...

Skattebetalarna skrev en rätt intressant artikel för inte så länge sedan: http://www.dn.se/debatt/rik-pappa-ar-viktigare-an-talang-och-utbildning-1.1040979



Att Sverige straffbeskattar besparingar gör det ju ej heller lättare att bli rik. Vi har, efter Norge, världens högsta kapitalskatter. Man blir alltså först beskattad med världens (näst?) högsta skatter på sin lön. Sedan blir man beskattad med världens näst högsta skatter om man väljer att spara sina pengar istället för att genast konsumera dom!

Det går alldeles utmärkt att arbeta ihop en "rikedom" i Sverige. Jag har en massa kunder som arbetat ihop ett rejält sparkapital här hemma och då menar från några tiotals miljoner och uppåt.

Att föreställningen om att man inte kan arbeta sig rik skulle jag knappast skylla på någon "sossemyt". Snarare skulle jag skulla på enstaka borgerliga politiker samt ett gäng egenföretagare som inte insett att ägandet av ett företag i sig inte betyder rejäla inkomster. Man ska även kunna leverera och det funkar inte med en kass affärsidé...

Självklart går det att genom företagande bli rik även i Sverige. Det råder det inga tvivel om. Dock verkar det vara betydligt svårare i Sverige än i andra länder. Eller är det en myt?

Och betydligt svårare genom vanligt lönearbete.