Googlade lite och hittade detta:
"Viktigare än skuldkvoten för hushållen är nog räntekvoten, hushållens ränteutgifter som andel av disponibel inkomst. Räntekvoten illustrerar hushållens faktiska kostnad för sina skulder. Räntekvoten efter skatt har varierat, från ungefär 6 procent under 80-talet till knappt 10 procent under början av 90-talet. Under 2000-talet har räntekvoten varit runt 4 procent."
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/...llens-skulder/
Rörliga räntan ligger idag på strax över 2% och räntekvoten för hushållen på - i artklen jag läste var den klart under 4%, jag vill minnas att den var 3.5% för dagens datum.
Säg att den rörliga räntan stiger från två till 6% då ökar räntekvoten från 3,5% till 10,5% och då är den alltså över de nivår som rådde under fastighetskrisen i början av 90-talet.
Onekligen ganska oroande.
En motvikt till detta scenario är ju bankernas egna långa räntor - de når inte ens upp till 5% ens på sina bundna tio-års räntor. Å tredje sidan har vi en hög ganska hög räntekvot redan vid 4,5-5% ränta.
Det är också intressant att titta på hur stor andel av vår disponibla inkomst som vi sätter av till sparande:
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/...-och-sparande/
När räntekvoten är låg är sparandet högt och tvärtom. Just nu ökar vi alltså både vår belåning i rela summor (eftersom det är billigt att låna) men samtidigt sparar vi också mycket i termer av andel som sätts av av disponibel inkomst. För 2009 var ju andelen 8,6% vilket får anses som historiskt högt.