Hur stor del av medelsvenssons ekonomi går till lån?

Tjenare, jag funderar lite på hur mycket en medelsvensson egentligen ger till banken under en livstid. Alltså, hur mycket sparar jag genom att aldrig ta lån?

Är ju skitsvårt att veta men någon kanske sett några siffror eller kan ge en kvalificerad gissning?

MVH

Nicklas

Om det ens är positivt att aldrig ta lån ur ett ekonomiskt perspektiv går inte att veta i förskott. Skulle du t ex låna pengar till att köpa en bostad, ha räntekostnader på 50 tkr/år, bo där i 5 år och sen sälja med en vinst på 500 tkr så har du tjänat in dina räntekostnader + gjort en vinst (plus att hade du bott någon annanstans hade du antagligen haft en högre boendekostnad).

Det var kanske ett starkt exempel men jag ville bara påpeka att lån är inte alltid något negativt.

Om du betalar 6.000 i månaden till en bostadsrätt som du säljer efter x år, kan du ju gå med vinst. Men bor du i hyreslägenhet för samma summa är det som att kasta pengarna i sjön.

Minns jag rätt så lägger svensson ca 3,5% av sin disponibla inkomst på att betala lån just nu.

Beror på om medelsvensson är två personer med 13k var efter skatt, eller två personer med 35k var efter skatt...

Egentligen har jag inte en aning men låter inte 3,5% lite väl lågt?

Medianlönen i Sverige ligger på knappt 16.000kr och medellönen ligger runt 20.000kr efter skatt. Så medelsvensson borde tjäna någonstans däremellan.

Verkar som hushållens skulder snittar runt 300k eller 150 procent av disponibel inkomst. Verkar inte gå att få fram hur mycket det amorteras i snitt. Däremot har många ingen amortering alls.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/...llens-skulder/

Räntan på 300k är ju avdragsgill så det blir väl 10k om året eller nåt. Varför inte runda av det till cirka tusen spänn i månaden?

Då stämmer det säkert att 3,5% av inkomsten går till skulder.

Googlade lite och hittade detta:

"Viktigare än skuldkvoten för hushållen är nog räntekvoten, hushållens ränteutgifter som andel av disponibel inkomst. Räntekvoten illustrerar hushållens faktiska kostnad för sina skulder. Räntekvoten efter skatt har varierat, från ungefär 6 procent under 80-talet till knappt 10 procent under början av 90-talet. Under 2000-talet har räntekvoten varit runt 4 procent."

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/...llens-skulder/

Rörliga räntan ligger idag på strax över 2% och räntekvoten för hushållen på - i artklen jag läste var den klart under 4%, jag vill minnas att den var 3.5% för dagens datum.
Säg att den rörliga räntan stiger från två till 6% då ökar räntekvoten från 3,5% till 10,5% och då är den alltså över de nivår som rådde under fastighetskrisen i början av 90-talet.

Onekligen ganska oroande.

En motvikt till detta scenario är ju bankernas egna långa räntor - de når inte ens upp till 5% ens på sina bundna tio-års räntor. Å tredje sidan har vi en hög ganska hög räntekvot redan vid 4,5-5% ränta.

Det är också intressant att titta på hur stor andel av vår disponibla inkomst som vi sätter av till sparande:

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/...-och-sparande/

När räntekvoten är låg är sparandet högt och tvärtom. Just nu ökar vi alltså både vår belåning i rela summor (eftersom det är billigt att låna) men samtidigt sparar vi också mycket i termer av andel som sätts av av disponibel inkomst. För 2009 var ju andelen 8,6% vilket får anses som historiskt högt.

Jäpp, låter mycket rimligt. Men det lär garanterat finnas stora variationer.