Citat:
Ursprungligen postat av BonhommeDeNeige
Jag har aldrig deltagit i att framhäva Cassano som någon slags frälsare. Ja, han har ett gudomligt spelsinne och teknik, men dagens fotboll handlar även om att vara fysiskt och psykiskt konkurrenskraftig och där har Cassano enorma problem. Han är inte snabb, han är inte stark och framförallt så är han vek i sinnet och viker ned sig vid första tecken på att någon är lite elak mot honom.
Det är en sak att strosa runt i Sampdoria i en hemmamatch mot Lecce, lägga lite räkmackor och vara överdrivet vänskaplig med allt och alla från motståndarcoachen till domaren. En annan att leverera när det hettar till mot det absolut tuffaste motståndet. Cassano är 28 - han har aldrig varit i närheten av att spela en viktig roll i en titelstrid eller en final.
När Italien nu står inför en generationsväxling och ett vägskäl så är det sista man ska göra att satsa på överskattade hetsporrar som Cassano och Balotelli. Dagens internationella fotboll kräver helt andra spelartyper och ju mer jag tänker på det - desto mer framstår Cassano som själva sinnebilden av varför Italien halkat efter i utvecklingen.
Ett välformulerat inlägg med en klar och underbyggd tanke. Men jag håller inte med.
För att styrka din tes kan vi även knyta an till alla de fantastiska genier som gli Azzurri hade till sitt förfogande under 1990-talet (Mancini, Baggio, Zola, Del Piero och Totti). Ja jag vet att jag tjatar. Det var inte förrän Italien ställde upp med en Totti på 60% och Del Piero på bänken som guldet kunde vinnas. Men jag håller fortfarande inte med dig.
Lippi trodde på sin egen myt. Men det var inte han som vann guldet 2006, vilket han bevisade i somras. Det var för att han litade på de starka profiler som han hade till sitt förfogande som de vann. Tillsammans. Buffon, Cannavaro, Nesta, Materazzi, Zambrotta, De Rossi, Pirlo, Gattuso, Camoranesi, Totti, Del Piero, Luca Toni, Pippo… Alla stora profiler. Och alla de bästa italienska spelarna var med.
Lippi anpassade taktiken efter omständigheterna. När tyskarna hängde på repet så slutförde han semifinalen med fyra anfallare på plan.
2010 så skulle spelarna anpassas för att passa in i hans i förväg bestämda system och taktik. Precis som de italienska tränarna tidigare gjort. Han gick på sin egen myt!
Det var Baggio som räddade Sacchi 1994, trots att han var tvungen att kämpa mot honom. Vafan!
Det är samma som när idioter gnällde på att Ibra inte passade in i det svenska spelsystemet. Men vafan, ändra det jävla systemet då!
Spelarna som var med 2010 var jävligt bleka jämfört med de som var med 2006. Med det menar jag att de inte uttrycker sig via sitt sätt att spela fotboll. Vafan, jämför uppställningarna. De enskilda spelarna. I Buffons och Pirlos frånvaro hamnade allt ansvar på De Rossi. Han har fan fortfarande inte hämtat sig.
Och nej, artister behöver inte vara dribblingsvirtuoser. För fan, Baresi var en färgstark artist.
Hmm… Jag går lite OT i mitt eget inlägg (arbetat för hårt, och dricker just nu för snabbt), men poängen är att det måste finnas utrymme för profiler i ett lag. Särskilt nu då Italien plötsligt saknar profiler, så är det extra viktigt att ta hand om de som faktiskt finns. Cassano är absolut en av dem.
Tränare som t ex Ancelotti, Spalletti och Prandelli förstår detta. Jag tror att även Allegri kan räknas in där…