Stig Larsson, geniet

Det får jag hålla med dig om. Jag har snart läst färdigt boken och jag gillar den skarpt, nästa bok av Stig kommer att bli Nyår.

Vad har ni för åsikter om hans poesi? Värt att kolla upp? Jag har själv inte kollat upp det än men jag kan tänka mig att det är bra grejer.

Är det någon som tycker att det är lite löjligt att han kallar sig för geni? Det finns massor av författare som har skrivit bra böcker och dessutom lyckats hålla ordning på livet. Det är i mina ögon mer genialiskt än att inte kunna ta sig ur något så simpelt som droger (han är ju ett "geni") på så många år.

Indeed.

En stilsäker författare, absolut. Geni? Knappast. Att utveckla en stil, och sedan hålla sig inom dess ramar, är relativt enkelt inom vilken konstform som helst. Ett "geni", om man nu accepterar det begreppet, är snarare någon som utvecklas förbi sin stils begränsningar, medan Stig Larsson tycks ha degenererat, av tråden att döma.

Förmodligen är det just drogerna som gör honom till en "geni" i vissas ögon. Ett "geni" ska ju vara självförbrännande, dekadent osv.

Väl skrivet. Vissa människors beundran för honom känns lite besläktad med den för till exempel Jim Morrison. Många konstnärer har åstadkommit bättre utan att behöva sätta hälsan till, något som jag förresten tycker är en usel ursäkt för missbruk då droger och sprit mer ofta än inte verkar stå i vägen för kreativiteten.

Jag tänkte faktiskt på just Jim Morrison, men kände att liknelsen skulle vara överflödig, i och med att intelligenta läsare kan dra parallellen på egen hand. Trevligt att se att jag fick rätt.

Att man sätter likhetstecken mellan droger och kreativitet var ju mer rimligt i de borgerligt tillknäppta miljöer där tankefiguren uppstod, det vill säga på 1800 - talet, och hade fortfarande viss bäring under Morrisons 60 - tal, där den absoluta majoriteten fortfarande bar kostym och hatt, typ. I dagens hedonistiska njutningssamhälle är snarare nykterheten subversiv.

Nota bene att jag själv är en "knarkande författare", och därmed inte talar i egen sak.

Jag vill emellertid inte vara alldeles för svartvit. Jag tycker fortfarande att cannabis kan vara oerhört inspirerande när det gäller att tänka fräscht och få nya idéer. Det dagliga skrivandet kräver dock nykterhet. Smärre doser amfetamin kan visserligen bidra till bättre uthållighet och fokus, men det är lätt att det slår över, och så sitter man sedan där med tio sidor gojja.

Tro mig när jag säger att jag vet vad jag talar om.

Har börjat läsa hans senaste. "Slarvigt" skriven, men han skriver ju till att börja med att han inte lägger ner möda på form och stilistik (han uttrycker sig inte exakt så men det är väl vad han menar). Jag hade tyckt det vore roligare om hans skrev mer om arbetsprocessen med sina böcker än om sin gode kran Kim.

Nu vill jag inte propagera för narkotika, men i intervjuer på teve var han alltid en upplevelse att se och höra för några år sedan. Nu har han blivit lugnare och fegare. Men ändå - en av mina favoriter bland senaste seklets svenska diktare.

Men Stig Larsson VAR ett geni under sin prosa och dramatikperiod på 80-talet.
Geni i bemärkelsen att han skapade något mycket bra och något helt nytt.

Från 90-talet övergick han till att vara en underhållande och mytomspunnen kultfigur som levde på gamla meriter. Dock ändå en underhållande och oförutsägbar figur.

Jag och Stig Larsson samtalar på Littfest i Umeå: http://bambuser.com/v/3444889

Man kan väl säga att det blev en hel del av "flashback - intresse" i största allmänhet. Publiken bestod dock mest av grånande kulturrövar, och Stig Larssons utspel om feministdiktaturen renderade inte mer än någon enstaka surtweet,

Instämmer. "Nyår" är enligt min åsikt ett genialt verk, inte minst i ljuset av att Stickan var bara 27-28 när han skrev den. Flera andra 80-talsalster kvalificerar sig också under epitetet "geni". Efter "Komedin" gick det tyvärr utför med tjack och Gordons Gin.

Beror ju hur man definierar begreppet "geni". Om någon säger geni så tänker jag på JS Bach, Einstein, Charlie Parker, Strindberg etc. Men det verkar ha skett inflation i det begreppet. S Larsson sa själv i en intervju "Katarina Frostensson... klart hon är ett geni". I så fall har vi många nu levande genier bland svenska författare.

Nu har den gode Stig hittat på något helt nytt:

http://www.svd.se/kultur/stig-larsso...va_8035740.svd

Har snart läst ut den senaste. Läser annat och kurslitteratur vid sidan om, så det tar tid även om boken är lättläst.

Med tanke på att han skrivit "utan att tänka på att skriva bra" (eller hur han nu skrev) så tycker jag den håller hyffsat hög klass.

Men jag tror ändå han kommer misslyckas med "att få andra att avstå från att överhuvudtaget testa tjack". Alla rövarhistorier och det faktum att han skrivit fantastiskt bra prosa, poesi och dramatik, kommer nog snarare få unga författarwannabees att testa amfetamin för att se om de kan skriva lika bra som Larsson.