Trapz på axel- eller ryggpass?

En snabb fråga bara. Var ska man lägga in trapzträningen, på rygg eller axelpasset? Eller ska man dela upp dem som övre och nedre?

Jag misstänker att du menar övre delen av traps, då hade jag lagt det på det passet jag har marklyft (om du har det) annars hade jag lagt det på axelpasset (om du tränar baksidan axlarna på axelpasset). Om du har det på samma som ryggpasset, kör det på ryggpasset.

Mycket om och men ^^

jag kör alltid trapz på axel passet passar mig bra har för mycket annat att fokusera på rygg passet vill inte träna för länge heller!

Funkar bra att lägga på Axel passet ÄVEN fast du kör Marklyft på rygg passet

Var sitter den andra delen av traps?

Och själv kör ja övre delen av traps på axelpasset

Jag kör trapz på ryggdagen, men så kör jag axlar på bröstdagen...

Trapezius är en lång muskel som fäster ungefär i mitten av ryggen. Den har två funktioner, dels att höja skulderbladen (som vid shrugs) och dels att föra dom inåt och utåt. Vid framåtlutat hantellyft och roddövningar så belastar du mellandelen. Kolla den denna anatomikartan så fattar du vad jag menar.

http://www.fitnessguru.se/wp-content...atomikarta.jpg

M. Trapezius är en väldigt stor, kraftfull muskel som ligger ytligt och täcker hela den övre delen av ryggen. Den delas in i tre olika delar p.g.a. dess vitt skilda fiberriktningar och funktioner.

Den övre delen - m. trapezius pars descendens har sitt ursprung uppe på skallbasen (protuberantia occipitalis externa) och fäster på den yttre tredjedelen av nyckelbenet (laterala tredjedelen av claviculae). Pars descendens funktioner är att föra skulderbladet uppåt (elevation av scapulae). Föra hela skuldran uppåt (elevation av cingulum extremitatis superioris) samt att rotera skulderbladet utåt (lateralrotation av scapulae)

Pars descendens tecknar konturen mellan halsen och skuldran och är den kraftigaste delen av muskeln och oftast den del man refererar till som Trapezeius i vanligt tal. Ska man vara noggrann så har muskeln ett flertal andra funktioner vid fixerat fäste som kommer påverka halsryggraden, men dessa funktioner tar jag inte upp i denna artikel då det inte är några rörelser man normalt tränar vid styrketräning.

Den mellersta delen - m. trapezius pars transversa har sitt ursprung på halsryggradens taggutskott nivå 2 – 7 (processus spinosus C2 – C7) via ett tunt, platt ledband som sträcker sig från nackbasen t.o.m. den nedersta halsryggradskotan (ligamentum nuchae) och fäster sedan längs utmed den benkant som löper horisontellt på baksidan av skulderbladet (spina scapulae) samt på ett triangulärt och avlångt utskott som bildar axeln yttersta spets (acromion).

Pars transversa huvudfunktion är att dra ihop skulderbladen (adduction av scapulae). Den har även samma funktion som pars descendens, nämligen utåtrotation av skulderbladet (lateralrotation av scapulae)

Den nedre delen - m.trapezius pars ascendens har sitt ursprung på bröstryggradens taggutskott nivå 1-12 (processus spinosus Th1 – Th12) och fäster på den benkant som löper horisontellt på baksidan av skulderbladet (spina scapulae).

Pars ascendens huvudfunktion är att dra skulderbladet nedåt (depression av scapulae) men muskeln verkar även som synergist till pars transversa.

Muskeln innerveras av kranialnerv 11 (n. accessorius XI) genom plexus cervicalis C2-C3(4).

Nu när vi klarat av den tråkiga anatomin tänkte jag skriva lite förenklat om hur dess olika delar arbetar isolerat samt hur de tränas tillsammans som en enda stor enhet.

Övre delen tränas när du höjer skuldran som t ex under en shrug.

Mellersta delen tränas när du drar ihop skulderbladen som t ex under olika former av roddövningar.

Nedre delen arbetar när du sänker skuldran som t ex under startfasen i ett lastdrag.

Alla delarna arbetar tillsammans under t ex ett marklyft för att resa kroppen till en upprätt position (extention av ryggraden).

Som ni märker går det att såväl prickskjuta varje del av muskeln som att få den att arbeta som en enhet vilket är relativt ovanligt. Den övre delen är dessutom den nedre delens antagonist vilket man inte heller ser hos jättemånga muskelgrupper.

Som alltid gäller det att variera hur man väljer att attackera muskulaturen. Nedre delen kommer vara helt inaktiv under en shrug och den övre delen kommer vara helt inaktiv under ett latsdrag. Därför gäller det att ha ett väl genomtänkt styrketräningsschema som tar hänsyn till musklernas vitt skilda funktioner.

Den övre och mellersta delen kommer även vara aktiva under alla former av övningar som sker ovanför 90 graders abduktion i axelleden p.g.a. att skulderbladet (scapulae) måste utåtroteras för att möjliggöra rörelsen.

Då man lyfter armen rakt ut åt sidan så kommer det vid cirka 80-90 grader att ta stopp då det uppstår ett ben mot ben kontakt mellan överarmsbenets ledhuvud och skulderbladets yttersta spets (caput humeri mot acromion) men tack vare m. trapezius förmåga att utåtrotera skulderbladet och rotatorcuffens utåtrotatorers förmåga att utåtrotera överarmen kan rörelse fortsätta upp till 180 grader vilket möjliggör arbete ovanför huvudhöjd.

Jag kommer komma tillbaka till detta med ben mot ben stoppet i senare delar av muskelskolan då det är en vanlig anledning till axelproblematik s.k. impinchment syndrome.

När man styrketränar arbetar m. trapezius ofta statiskt för att hålla skulderbladet på plats och stabiliserar halskotpelaren och huvudet. Problemet ligger i att det är exakt samma muskler som arbetar statiskt under vanligt kontorsarbete där man sitter med skuldrorna uppdragna till öronen. Detta kommer att ge en statisk överbelastning av muskelns övre del vilket leder till åtstrypning av de blodkärl som försörjer muskeln med syre/näring och de blodkärl som transporterar bort slaggprodukter. Detta skapar en ”sur” miljö vilket i sin tur påverkar muskelns smärtreceptorer (nociceptorer) som i slutändan resulterar i en ökad smärta samt ökad smärtkänslighet kring skuldra/axel.

Om man inte är uppmärksam på detta kan träningen förvärra tillstånd som värk och smärta i skuldra, nacken och huvudet. Därför är det viktigt att ha en bra arbetsställning som inte överbelastar dessa muskler och samtidigt under styrketräningsövningar som t ex stående biceps curl eller hantellyft åt sidan aktivt sänka ned skuldran.

Bra övningar för övre delen
Hantelshrugs
Skivstångsshrugs
Ensidiga shrugs i kabelmaskin

Bra övningar för mellersta delen
Alla former av roddövningar där skulderbladen dras ihop

Bra övningar för nedre delen
Latsdrag
Chins

Bra övningar för muskeln som en enda funktionell enhet
Marklyft
Kronlyft
Ryck
Stöt

http://axon.blogg.se/2009/may/axons-...trapezius.html

Jag har med Chins, Skivstångsrodd och Marklyft i träningen varje vecka. Det räcker gott o väl för trapzen utan att jag behöver fundera det minsta på att specifikt träna den. Är en av min bäst växande muskler.

Visste mycket väl att trapezius består av 3 delar. Det verkar inte som att det spelar någon större roll vars man sätter den. Man får bilda sig en egen uppfattning om vad som känns bäst. Annars kan man ju prova sig fram och testa vad som ger bäst resultat.

Tack för svaren

Fortfarande beror det på vilken del du vill fokusera på när du säger "trapzträning", och därför blir det svårt att svara på din fråga om du inte svarar på den frågan.

Det var också det som stod i första inlägget. Om man ska dela upp trapzen i två/tre delar. Att kanske övre körs i axelpasset och de undre i ryggpasset?
Borde ju rimligtvis vara det upplägget som är det "rätta" då som Axon skrev, att övre är helt inaktiv när nedre är aktiv.
Men hur inaktiv/aktiv är övre trapezius då man kör "mitten" på trapezius?

mikeni

Hur aktiv övre del är när du tränar mellersta del beror lite på vilken infallsvinkel belastningsriktningen har i förhållande till fiberriktningen i trapezius.

Men om vi förenklar det lite.. Om du kör "perfekt" rakt emot mellersta delen så är övre eller nedre del inte aktiv i ansvarigt arbete, utan har en viss stabiliserande funktion. Den fiberriktningen som ligger bäst till för belastningsriktningen, kommer vara mest aktiv. Ju mer fiberriktningen skiljer sig från belastningsriktningen, desto större grad av möjligt stabiliserande arbete.
Nu finns det fler saker som spelar in iofs....