Ångest!

Jag mår skit, nätterna, kväll samt morgon är värst. Jag blev nyligen dumpad av mitt ex sedan 5 år tillbaka och jag vet att hon vid ett flertal tillfällen sagt till mig att gå och träffa någon. Tyvärr har jag inte riktigt vågat att söka hjälp innan men nu mår jag så jäkla dåligt så jag har inget val!

Jag har de senaste två åren haft ångest och mått allmänt skit! Jag och mitt ex flyttade till en ny stad för att börja studera och vi tänkte att nu kommer allting bli bra. Allt blev skit. Vi bodde ihop men levde inte ihop. Hon hade sitt liv och jag mitt. Jag har hela tiden varit så säker på att hon älskar mig och vi har ända fram till bara för ett år sedan haft långtgående planer med vårt förhållande. Jag har allt mer känt att festande varit en så viktig del av hennes studentliv, medan jag som efter 1 termin hoppade av studerandet inte alls var lika sugen att leva det livet. Det gör så jävla ont i mig att jag måste gå vidare själv utan henne. Jag har nu tittat igenom alla hennes 1000 bilder på facebook där hon är och festar på i stort sett ALLA bilder, jag är med på ett par kort i halvåret...

Jag kan inte acceptera att hon gjort slut, jag får itne in det. Jag tänker hela tiden tillbaka då vi var tillsammans och gjort mysiga saker. Älskade hon mig inte då? Var hon inte kär i mig då? Jag förstår itne hur kärleken bara kunde försvinna?Jag tänker att jag skulle gjort si och så. Att jag inte skulle tagit henne för givet, att jag skulle försökt umgåts med henne och hennes vänner, att jag inte skulle varit så bitter, att jag skulle satt mig in i hennes situation osv. Jag kan och vill inte acceptera att hon antagligen är borta för alltid! Det gör så ont. Vet inte hur jag ska hantera denna ångesten!?!?!

Prata med en psykolog/kurator/psykiatriker. Jag tror du får bättre hjälp av dem än på flashback.

Varför tror du att hon inte älskade dig under hela den tiden ni var tillsammans? Ni var ju ändå tillsammans i 5 år, och du säger dessutom att ni hade långtgående planer med ert förhållande? Det tyder ju på att hon faktiskt kunde tänka sig att spendera resten av sitt liv med dig, vilket är ett tecken på kärlek.

Så som jag förstår det verkar det bara som att ni gled ifrån varandra det sista året, och att det är anledningen till att hon inte ville vara tillsammans längre.

Jag tvivlar inte på att hon itne var kär under vårt förhållande, är sista året jag är rädd för hur hon kan ha känt. Vet att hon varit osäker så länge.... Hon tog dessutom upp det i julas bla. Vad tror du/ni, kan man hitta tillbaka?

Ska träffa en kurator senare idag!

Ja, det tror jag att ni kan. Ge henne dock lite tid, men inte för mycket tid så att hon hittar någon annan. Jag träffade t.ex. mitt ex för några dagar sedan och nu verkar hon vilja vara tillsammans igen. Fast vi var bara tillsammans i några veckor. Om hon efter 5 år har bestämt sig för att hon inte vill vara tillsammans med dig längre känns det som ett rätt så genomtänkt beslut, men försök ändå. I värsta fall så slutar du upp i samma situation som du är i nu.

Fundera på lite konkreta saker som gjorde att det inte höll i slutet och försök att ändra på det. Varför tror du t.ex. att hennes känslor för dig svalnade det sista året?

Bra, du verkar vara en väldigt känslosam person så jag tror att du behöver någon att prata med om det här.

Jag tror att hennes känslor svalnade för att vi inte förstod varandra. Vi ville inte förstå, och jag ville väl inte inse att vi hade problem. Men nu inser jag hur mkt jag vill vara med henne!

Hur länge ska jag låta henne vara ifred? Ska antagligen hämta mina saker från lägenheten snart. Och fram till dess har jag sagt till henne att jag inte orkar med att ha kontakt. Trots att jag ofta är inne och tjuvkikar på hennes facebook

Ja jag är MYCKET känslig, även om jag ofta inte visar det mot människor som inte känner mig så bra.

Försök att väcka känslorna till liv i henne igen, ta en lång funderare över hur du tror att du på bästa vis kan göra det.

Jag vet inte riktigt, hur lång tid tror du det tar innan hon börjar fundera på att skaffa en ny pojkvän? Om hon är rätt snabb i svängarna så ska du inte dra ut på det alltför mycket, för i värsta fall är det då helt kört. Du kan alltid börja med att prata med henne i telefon för att sedan träffa henne. Till en början kanske bara som kompisar, men försök successivt förstärka förhållandet igen. Spela på hennes känslor.

Visar du det för henne? Hur känner hon inför det? Jag skulle nog vilja påstå att du verkligen är ovanligt känslosam för att vara en man. Jag har iofs aldrig varit förälskad i någon, så jag kanske inte ska jämföra med mig själv, men sist jag blev dumpad så ryckte jag bara lite axlarna och gick vidare.

Jag tror det kommer ta ett tag för henne att hitta ny pojkvän, är ju svårt att sätta en viss tid... Hon hittar lätt tillfälliga förbinelser men blir inte lika lätt kär har hon sagt.

Vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till henne? Jag vet inte heller om jag klarara av att spela ett spel. Vill bara att vi ska hitta tillbaka!

Försök hitta en rimlig tid, kanske några veckor. Det hela kompliceras dock lite utav att ni bor tillsammans men att att ni inte ska göra det längre. Jag kan tänka mig att saker som att skilja sig eller flytta isär på något sätt är mer oåterkalleligt, men jag vet inte riktigt hur man ska resonera kring det. Man vill ju inte verka som någon som vägrar att hämta sina grejer för att man av ren desperation vill övertala flickvännen om att ge förhållandet en andra chans.

Avslappnat, charmigt och allmänt trevligt till en början. Vad fick henne att gilla dig från början? Försök att spela på det. Trots att det hänger i luften att ni kanske börjar få känslor för varandra igen så tycker jag inte att du ska ta upp det. Hon ska inte tänka för mycket, bara känna. Så i detta fallet tror jag att det är bättre att ta till handling än ord.

Jag kanske låter lite manipulativ, men det är så jag fungerar kring tjejer. Jag har väldigt svårt att känna riktiga känslor gentemot mina flickvänner/dylikt, så jag måste verkligen fakea om jag ska få något.

Jo du har nog rätt, att inte låta henne tänka så mycket. Ge henne några veckor, ge mig själv några veckor. Jag borde då helt fokusera på mig själv. Om jag då orkar att träffa henne, ska vi göra det som avslappnade kompisar. Vi ska umgås som förr och ha kul. Risken är att jag får "återfall" och hamnar i denna ångest igen. Vet inte om jag kommer orka med det.

Hon säger att hon just nu vill vara singel och slippa känna att hon måste anpassa sig efter mig eller någon annan. Jag tror mest hon menar mig. Men är så svårt att veta. Hon har hela våren känt att jag varit på väg att flytta nu till hösten oavsett eftersom jag inte trivts där vi bott. Hon har sagt att hon inte just nu är redo att offra sig för mig, och det är väl ett tecken på att kärleken saknas. Men det är ju vad hon känner nu...

Tycker inte alls du är känslig. 5 år är en himla lång tid och det är normalt att reagera som du gör och må skit över detta.
Tycker du kan prata med henne om detta, försöka reda ut vad som var dåligt och om det på något sätt går att reparera. Ni kanske blir tvungna att ändra sättet ni var på mot varandra. Kanske försöka visa lite mer intresse i det den andre gör. Du kanske inte gillar att festa men kan väl följa med nån gång för hennes skull. Men gå inte in med ett för stort hopp om att det kommer bli ni igen, då kan du bli sårad. Det kanske är så att hon inte vill försöka på nytt eller börja om med dig.
Det är viktigt att prata alla fall, förklara hur du känner och om det finns en chans att försöka igen om ni jobbar på det som var dåligt i förhållandet. Om inte så får du försöka hantera dessa känslor och gå vidare.

Hon har sagt att det inte är stängt för framtiden. Det kan bli vi, men att det inte ska vara något vi nu ska runt och hoppas eller tro på. Då blir bara någon av oss ledsen. Hon vill inte ge mig några falska förhoppningar...