2010-05-10, 21:03
#1
vet ej var denna tråd ska hamna men det vet ni bättre...
-----
jag satt på svartsjö i 2 mån . domen var 12 mån men överklagades till 2 mån pga förmildrande omständigheter samt första gången jag vart inuiti systemet.
nu när jag är ute längtar jag tillbaka in, livet va fan enkelt där inne. du hade dina arbetsuppgifter, på kvällen spelade du biljar etc chillade med polare söp knarkade, vafan du ville osv.
på utsidan vafan gör jag här super mig full varje dag, har ingen aning vad jag ska göra med mitt liv, livet är hårt massa jävla ansvar och skit du måste ta tag i som du ej orkar, för du är så jävla deprimerad i dig själv att du inte orkar leva ordentligt.
när jag var på insidan längtade jag ut- livet var så tråkigt där inne. jag längtade ut så jag kunde ta tag i mitt liv o börja leva ordentligt.
men så fort jag kom ut längtade jag tillbaka in.
jävla kuk samhälle funderar starkt på att börja leva kriminellt ordentligt - iaf så får du lite action i ditt liv -lite adrenalin som skakar dina ådror då och då... detta liv jag lever nu suger som fan.
bor i en liten jävla etta har soc o använder det till att bli påverkad på alla sätt jag kan.
livet här ute är en plåga . på insidan var det fan enkelt.
seriöst ska det vara såhär?? ska det vara så att en människa i dagens sverige känner att han hör bättre hemma på insidan än på utsidan??
jag hade lätt kunna leva mitt liv på insidan som det känns just nu.
dem betalar så att man får sova varmt och gott varje natt - man tjänar nog med pengar att kunna köpa cigg och man får struktur på tillvaron vilket hjälper med sömnen.
på utsidan går det fan helt åt skogen.
vad är det för jävla samhelle jag lever i? vad är det för värld?? ska jag behöva ta livet av mig för att det ska kännas ok?
serilöst jag vet ej vart jag ska ta vägen just nu.
det känns som antingen slutar detta livet på utsidan så illa att jag tar livet av mig, eller att jag åtmninstone försöker begå grova brott och kör på tills jag blir haffad.
sen väl på insidan så trivs jag?
är jag psykad eller en effekt av samhället jag vet ej. jag vet bara inte vad fan jag ska göra med mitt liv. snart skiter jag i vilket och börjar leva för dagen ist. och då vet jag bara vart det kommer sluta.
-----
jag satt på svartsjö i 2 mån . domen var 12 mån men överklagades till 2 mån pga förmildrande omständigheter samt första gången jag vart inuiti systemet.
nu när jag är ute längtar jag tillbaka in, livet va fan enkelt där inne. du hade dina arbetsuppgifter, på kvällen spelade du biljar etc chillade med polare söp knarkade, vafan du ville osv.
på utsidan vafan gör jag här super mig full varje dag, har ingen aning vad jag ska göra med mitt liv, livet är hårt massa jävla ansvar och skit du måste ta tag i som du ej orkar, för du är så jävla deprimerad i dig själv att du inte orkar leva ordentligt.
när jag var på insidan längtade jag ut- livet var så tråkigt där inne. jag längtade ut så jag kunde ta tag i mitt liv o börja leva ordentligt.
men så fort jag kom ut längtade jag tillbaka in.
jävla kuk samhälle funderar starkt på att börja leva kriminellt ordentligt - iaf så får du lite action i ditt liv -lite adrenalin som skakar dina ådror då och då... detta liv jag lever nu suger som fan.
bor i en liten jävla etta har soc o använder det till att bli påverkad på alla sätt jag kan.
livet här ute är en plåga . på insidan var det fan enkelt.
seriöst ska det vara såhär?? ska det vara så att en människa i dagens sverige känner att han hör bättre hemma på insidan än på utsidan??
jag hade lätt kunna leva mitt liv på insidan som det känns just nu.
dem betalar så att man får sova varmt och gott varje natt - man tjänar nog med pengar att kunna köpa cigg och man får struktur på tillvaron vilket hjälper med sömnen.
på utsidan går det fan helt åt skogen.
vad är det för jävla samhelle jag lever i? vad är det för värld?? ska jag behöva ta livet av mig för att det ska kännas ok?
serilöst jag vet ej vart jag ska ta vägen just nu.
det känns som antingen slutar detta livet på utsidan så illa att jag tar livet av mig, eller att jag åtmninstone försöker begå grova brott och kör på tills jag blir haffad.
sen väl på insidan så trivs jag?
är jag psykad eller en effekt av samhället jag vet ej. jag vet bara inte vad fan jag ska göra med mitt liv. snart skiter jag i vilket och börjar leva för dagen ist. och då vet jag bara vart det kommer sluta.