Anglicismhatartråden (sammanfogad tråd)

Bokstavligt tolkat, ja. Annars innebär det en tolkningsprocess som bygger på förväntningar och hypoteser om det som läses, snarare än att förståelsen byggs upp från texten i sig (bottom up).

Fast det du avser är kanske hur jag kan använda mig av ett så engelskklingande uttryck i samma mening som jag ondgör mig över anglicismer? Ja, i så fall har du alldeles rätt och det var ett medvetet val från min sida, delvis för att retas lite. Men det är också så att "uppifrån-och-ned" är en mer generell översättning som inte riktigt fångar det specifika i just den tolkningsprocess det är fråga om här, så det är väl närmast en fackterm som används i bl.a. läsforskning.

Apropå tråden om bra och dålig musik så finns det väl bra och dåliga anglicismer. Om en anglicism är så att säga skruvad två halva varv så kan den vara en krydda.

Vår fallenhet för underdrifter är nog tämligen universell, även om brittens styva överläpp anses vara en mästare på att producera underdrifter.

Ordet »seriös« som kombinerad underdrift och anglicism kan i rätt sammanhang visa attityd (!) till Världens ävlan.

Tanken på euro-obligationer har stött på seriösa invändningar.

Ja, mest för att påminna om att det inte går att skämta på nätet.

Ändå flödar galghumorn som ur ett ymnighetshorn från de föregivet mest seriösa källor.

I »nätet« inkluderar jag då avisor samt myndigheters, riksrevisioners och riksbankers offentliga publikationer.

Jag har märkt på senare tid att folk har börjat ersätta ordet "aning" med "idé". Många säger alltså inte "jag har ingen aning", utan "jag har igen idé". Ganska störande tycker jag.

Nu tänkte jag närmast på den här typen av "diskussionsforum".

I Göteborgs-Posten i dag finns en kulturkrönika med rubriken Efter humanismen, del 2/2. Krönikören¹ skriver (min markering):

Med boken Alien Phenomenology skriver Ian Bogost, till vardags professor i digital media vid Georgia Institute of Technology, in sig i en snabbt växande filosofisk tradition, en inriktning som sätter objekten, det materiella, i centrum – en nymaterialism om man så vill.

Nu visar det sig att *digital media i första hand är dataspel, och gärna det. Men det är likaväl inte svenska med *digital media. Frasen är nödtorftigt försvenskad genom att “Digital Media” är skrivet med gemener. Det hade förstås varit bättre att behålla versalerna från källan, kursivera eller sätta in citattecken:
http://www.bogost.com/about/about_me.shtml

Krönikan i G-P handlar om hur materiella ting kan vara subjekt. Innehållet är alltså språkligt intressant. Den goda nyheten är att språken, både engelska och svenska, lämnar öppet vad som kan vara ett subjekt och ett objekt. Klimatet, de geologiska processerna och ekosystemen agerar och är subjekt i nymaterialistiska termer. Vi behöver inget nytt språk för att vidga bilden av aktörer. René Descartes och Immanuel Kant var alltför antropocentriska, det har vi förstått länge. Många har vidgat gränsen för subjekt till att innefatta levande organismer. Det faller till stor del på svårigheterna att definiera begreppet liv och koppla detta till att biologiskt liv skulle vara alldeles unikt i förhållande till andra komplexa förlopp.

¹ Krönikören MH = Mattias Hagberg är kvalificerad journalist och författare med ett par böcker publicerade i gränslandet mellan filosofi och ekologi.

Såg på text-tv härom dagen en nyhet om en sjukdom i Kambodja: http://www.svt.se/nyheter/varlden/mystisk-sjukdom-i-kambodja-klarlagd

De skriver Fot och mun sjukdom, men det heter ju "Mul och klöv sjuka" på svenska.
På engelska däremot Foot and mouth disease. Uppenbart att någon svengelsk person översatt, som direktöversätter från engelska

Förr var TT en kvalitetskälla, men TT och inte minst dotterbolaget TT Spectra AB producerar nu en del spaltfyllnad av ojämn kvalitet.

Den länkade artikeln handlar inte om mul-och-klöv-sjuka (mul- och klövsjuka) utan om ett annat virus som angriper olika kroppsdelar på människor. Det är alltså en hand-, fot- och mun-sjukdom. Bara det sista bindestrecket är frivilligt på svenska, en hand-, fot- och munsjukdom. På engelska:

... a common cause of hand, foot and mouth disease that can also cause severe neurologic complications, mainly in children.

Men det står klart att de droppade(!) bindestrecken går under rubriken anglicismer, eller slarvig översättning.

Ett troligt underlag för TT:s sommarvikare:
http://m.cnn.com/primary/cnnd_fullarticle?topic=newsarticle&category=cnnd_w orld&articleId=urn:newsml:CNN.com:20120708:cambodi a-children-disease:1

Ett allmänt tips om man vill se originalet från CNN eller Reuters så plockar man ut ett par personnamn eller orter och namn på sjukhus och låter sökmaskinen jobba.

Frasen “severe neurologic complications” är hafsigt översatt till »hjärninflammation«. Den avgränsningen finns det inte underlag för. Neurologiska komplikationer kan uppträda utanför hjärnan.

I lokalprogrammet SVT Västnytt hördes nyss frasen »spansk media«. Där var det knappast en översättning ord för ord från engelsk källa. Sitter folk i västsvensk¹ media med engelskans “Spanish Media” i bakhuvudet och så skriver man på svenska utan kongruensböjning?

Kommer vi att få in *media som utrum singularis i nästa upplaga av SAOL?

Eller håller vi på att få ett pseudoutrum för engelska inlån där attribut lämnas oböjda?

¹ (sic!)

De har säker samma förhållningssätt som gentemot:

- enligt norsk media 6040 träffar

- enligt norskt media 1 träff

Om jag nu förstod dig rätt och jag säger inte emot dig.

Mot det står det korrekta "enligt norska medier" 103 khit. Så, än finns det hopp.

Varianten "enligt norska media" är också formellt korrekt men försvinnande sällsynt. Vilsenheten bottnar nog i att konvergensen mot engelskt plural “media” drar med sig oböjt adjektiv vilket skär sig med svensk grammatik.