Anglicismhatartråden (sammanfogad tråd)

Som Strindberg sade: "Svenskan är en Tysk dialekt med tolv uttal" Germanismer hör därför hemna i Svenskan (tycker jag).

LL

Nej resp. nej.
Anglicism är ett ord som funnits i svenskan i över 200 år och använts av språkvetare. Vilket redan påtalats i andra inlägg.
Franskan lånade förmodligen nästan aldrig från engelskan på 1700-talet eller tidigare. Engelskan var inget dominerande internationellt språk då, även om somliga brittiska lärde börjat skriva en del mindre viktiga alster på folkspråk i stället för på latin.

Jag tycker att SAOB har med en bra översättning för anglicism, nämligen: engelsk språkegendomlighet.

Klumpigt och omständligt, tycker jag.

Ja det får du tycka.

Att "administrera" vaccin låter som en fruktansvärd anglicism i mina öron när det handlar om att ge själva sprutan.

Har jag rätt? Vet inte riktigt vad vi borde säga istället.

Men det vet jag, för det fick vi lära oss som enda tänkbara möjlighet när jag pluggade medicin på 1970-talet:

Att tillföra läkemedel - t ex ett vaccin.

Fast det är inte i den betydelsen vi avhandlar begreppet här i tråden, utan i den följande, betydelse 2: på inflytande från engelskan beroende uttryck l. vändning (i annat språk); särsk. i klandrande bem.

En anglicism i SAOB:s bemärkelse 1 skulle kunna vara den progressiva formen - is doing - eller obligatoriskt hjälpverb do i negerade satser med annat verb än modalverb eller hjälpverb som huvudverb.

Jo jag vet, men jag tyckte ändå att det vore ett bra sätt att beskriva hur engelskinspirerade ord och uttryck gör sammanhanget egendomligt.

Där ser man. Tackar

En ilsken Nathan Shachar tar till orda i DN. Jag återger två bitar - 1) början av artikeln, innehållande ett avsiktligt klumpigt textstycke av en av den svenska litteraturens stora stilister och en platsannons från Sverige radio, samt 2) ett senare avsnitt, vari visas hur engelskan tar över i rodval och konstruktioner.

Det svenska språket förfaller i kölvattnet av omedvetna anglicismer
https://www.dn.se/ledare/nathan-shachar-det-svenska-spraket-forfaller-i-kolvattnet-av-omedvetna-anglicismer/

På trottoiren satt en kolorerad gentleman på en rickig stol … denne rubbade sin näsa på ett betydelsefullt sätt … en smäll av krut hängde i luften.

Dessa befängda vändningar är hämtade ur ett svenskt mästerverk, Fritiof Nilsson Piratens ”Bombi Bitt och Nick Carter”. Boken är en stilparodi på femöres-magasinens följetonger om den berömde detektiven - i hast översatta från illa förstådd engelska.

Det som var skämt har blivit allvar. Just så malträteras svenskan numera. 1910 års svengelska frodades i den föraktade ”smutslitteraturen” - i dag har den nått nivåer där man väntat sig optimal språkbehandling. Att svenskan är nedlusad med oreflekterad engelska är illa. Att allt färre uppfattar missljuden är värre. Så här skriver Sveriges Radio i en platsannons:

Den agila transformationen på Sveriges Radio går in i en ny fas! Nu bygger vi intern förmåga inom coachning och söker därför en strategisk enterprise agile coach som driver vår fortsatta agila transformation framåt, ansvarar för att hålla ihop vad agilt på Sveriges Radio är och leder arbetet med att bygga upp vår interna agila coachningsförmågan.

Detta från landets dyraste språkvårdande instans.

Att lyssna till modern svenska är som att lyssna till ett ostämt piano. Under OS 2018 skrek tv-kommentatorn ”Gå för det, Charlotte!” – obegripligt för den som inte kan engelska. I samlevnadsprogram betonas hur viktigt det är att ”vara där” för varandra. ”Det är upp till dig” betyder ”Det får du bestämma”; ”När det kommer till Danmark” betyder ”beträffande Danmark”.

Låneord är inte det värsta. Hellre anamma begreppet ”behaviorism” än att krysta fram en svensk term till varje pris. Det farliga är när tankarna spontant uppstår i form av svenska ord på engelskt substrat. Nyligen, i en smålandstidning, uppgavs att en händelse – inte en tågpassagerare - ”tagit plats”. Det är tendensen: där ord eller idiom ser likadana ut men har olika betydelse på svenska och engelska, så tar engelskan över. ”Calamity” är en katastrof, men en svensk kalamitet är en bagatell. Att ”spendera en vecka på Mallorca” går inte på svenska; spendera är hos oss en synonym till betala. Den svenska betydelsen av ”adressera” har nästan kommit ur bruk, ordet används nu som synonym till ”ta itu med”. Och allra fulast: ”karaktär” i stället för ”roll-” och ”romanfigur”.

100 % autentiska exempel, här sammanställda till eget sammanhang!
-----
Senast när jag spenderade en eftermiddag i bokhandeln överhörde jag en konversation om en nyutommen reportagebok. Den hade editerats av en känd journalist men hade kommit i limiterad upplaga och var därför extremt överprisad. Initialt fick den goda recensioner men snart kom uppgifter om att upphovsmannen inte alls varit så dedikerad i sin mission att berätta sanningen som det först verkat. Tvärtom var intentionen att intimidera objektet. Många detaljer indikerade dessutom ren ignorans och författaren blameades för oärlig journalism. Till slut kände sig förlaget obligerat att cancellera utgivningen. Författaren som varit en firad celebritet lever nu i total isolation.
Kan någon konfirmera dessa uppgifter, och i så fall - var förlagets handlande bara en utdaterad och retarderad reaktion på ovälkomna uppgifter?