Tomas Tranströmer

Såg ett reportage med Tomas Tranströmer på Röda Rummet för någon vecka sedan. Hann dock inte se början av det. Vad är det för fel på honom egentligen? Han hade ju exakt samma svar vad de än frågade. "Det är mycket bra", tror jag han sa flera gånger, sen fick hans fru göra en längre utläggning om vad han egentligen menade. Han kom ju nyss med en ny bok, så han kan väl inte vara helt borta?

Han åkte på en rätt svår hjärnblödning för ett dussin år sedan ungefär...
Sorgegondolen skrevs efter det, fick Augustpriset, och den senaste hyllas förstås också unisont. Så är det när alla tycker att man är en snäll och ädel människa...Han är förstås ingen dålig poet, men lovorden är lite väl hänryckta om man granskar hela hans produktion.
Har ingen aning om hans hustru eller någon annan är delaktig i skrivandet numer, men muntligt verkar han som du säger tämligen afatisk.

Han har tydligen orden inom sig. Men han använde sig av samlade anteckningar också. Senaste boken var också väldigt fåordig - den skrev på haiku, någon sorts japanskt diktmått, ungefär som limericks.

Nu är det väl inte så att han blivit höjd till skyarna efter stroken. Han var ett aktat namn redan innan. Lite smöriga och underdåninga var väl de som satt och kommenterade den nya boken men jag tycker faktiskt sjukdomen adderar till skönheten i hans dikter.

Han har skrivit bra både innan och efter stroken men hans första saker är lite mer lättillgängliga. Nu har han nästan förkroppsligat haikun i och med att han tvingats till fåordighet. Jag tycker det är lite vackert.

Den Stora Gåtan är väl inte så man gör volter men den har en del guldkorn. Knappast värd det hutlösa pris den säljs för dock. Hellre då att man införskaffar hans samlade verk på Pocket Shop för 50:-.

Jag tycker mycket om det jag läst av Transtömer, har dock inte läst den senaste.

har inte heller läst senaste men vill jättegärna!

http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_7149001.asp

Tomas har haft en stroke, vilket har påverkat hans talförmåga. Min morbror hade också en, han kan numera endast säga "nej" och "jajafan", och är dessutom förlamad i högra delen av kroppen. Han är däremot helt klar i huvudet, och klarar av att kommunicera med sina två ord. Om man känner honom.

Jag skulle vara intresserad att höra er åsikt om Tomas Tranströmer;
Jag sitter själv just nu och läser på hans senaste två samlingar:

Sorgegondolen (1996)
Den stora gåtan (2004)

och är två mycket intressanta samlingar; många dikter är fåordiga (vilket förmodligen beror på Tranströmers stroke som gjort att han bl.a. blivit lam på höger kroppssida och påverkat hans tal);

Några som har något att säga om Tranströmer, om hans utgivna samlingar (främst Sorgegondolen och Den Stora Gåtan), om att han kanske är den svensk som förtjänar nobelpriset mest just nu? m.m.

Finns en tråd om Tranströmer här: https://www.flashback.org/t118944

Tranströmer en legend och en av mina favoritpoeter. Betytt mycket för mig personligen genom åren och då och då tar jag fram hans samlade skrifter och läser en dikt. Dessa dikter som ofta innehåller självlysande metaforer och en starkt livskänsla som kan få en religiös dimension.

Svårt egentligen att peka på en specifik favoritverk. Men debuten "17 dikter" och "Östersjöar", som anknyter till Tranströmers hemtrakter i Stockholms skärgård, ligger varmt om hjärtat.

Hans senare dikter är också mycket bra, men inte alls i klass med det han skrev innan stroken.

C-dur

När han kom ner på gatan efter kärleksmötet
virvlade snö i luften.
Vintern hade kommit
medan de låg hos varann.
natten lyste vit.
Han gick fort av glädje.
Hela staden sluttade.
Förbipasserande leenden-
alla log bakom uppfällda kragar.
Det var fritt!
Och alla frågetecken började sjunga om Guds tillvaro.
Så tyckte han.

En musik gjorde sig lös
och gick genom yrande snö
med långa steg.
Allting på vandring mot ton C.
En darrande kompass riktad mot C.
En timme ovanför plågorna.
Det var lätt!
Alla log bakom uppfällda kragar.

Mjo jag vet men jag tyckte inte den tråden hade den diskussion jag är ute efter.

En av mina favoriter är sista versen i Sorgegondolens första dikt:

"Det enda jag vill säga
glimmar utom räckhåll
som silvret
hos pantlånaren"

Jag måste säga att jag gillar hans haiku-dikter också; minimala och komprimerade, fåordiga... något jag tilltalas över...

Till moderator/admin:
Tråden som ni bifogade min tråd till tycker jag inte riktigt "håller" för det jag vill diskutera. TS skriver och vill diskutera Tranströmers hälsa (anno 2004), vilket inte är syftet i mitt fall då jag vill diskutera hans författarskap! Ev. att man ändrar förstainlägget så att tråden handlar allmänt om Tranströmer och inte endast det som TS vill diskutera. Eftersom annars så bidrar ju inte mitt inlägg som ni bifogade till denna trådens diskussion utan blir ett OT-inlägg

Storm

Plötsligt möter vandraren här den gamla
jätteeken, lik en förstenad älg med
milsvid krona framför septemberhavets
svartgröna fästning.

Nordlig storm. Det är i den tid när rönnbärs-
klasar mognar. Vaken i mörkret hör man
stjärnbilderna stampa i sina spiltor
högt över träden.

Romanska bågar

Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna
i halvmörkret
Valv gapande bakom valv och ingen överblick.
Några ljuslågor fladdrade.
En ängel utan ansikte omfamnade mig
och viskade genom hela kroppen:
”Skäms inte för att du är människa, var stolt!
Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.”
Jag var blind av tårar
och föstes ut på den solsjudande piazzan
tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och
Signora Sabatini
och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt.