Är hämnd en naturlig egenskap hos alla människor?

Jag tror inte att spadbarn vill ha sex eller vald, daremot verkar dom soka efter att balansera ut alla ge&ta-forhallanden, for att fa sin existens bekraftad. Sa hamnd ar nog mer "naturligt" an sex och vald.

Nu skrev jag vald istallet for aggression, for det kandes lattare att forsta sig pa. Men egentligen, vad ar vald/aggression for nat? Hyenan ser skrattet som aggressivt, en ironisk handling att spela full kan nagon se som aggressivt, att banka med naven i bordet kan ses som aggressivt. Fast det finns ingen objektiv grans for nar ett leende ska tolkas som aggressivt eller fridfullt, ingen objektiv grans nar bankandet i bordet blir en klapp av gladje, inget satt att veta om en person vill vara aggressiv eller inte. Och om man inte ens kan klart och tydligt definiera aggression, sa kanns det som att det inte kan vara biologiskt heller.

Hämnd borde vara en naturlig egenskap hos alla vid grova brott riktade mot sig själv & familj. Är man nöjd med att förövaren får 1-2 års fängelse för våldtäkt mot din syster, ditt barn eller mor så måste något vara fel i hjärnan, eller så har den pacifistiska och feminstiska indoktrineringen gjort majoriteten av männen helt jävla handlingsförlamade och fega.

Jag tror det är skillnad på hämnd för att såra och hämnd för att det skall gynna en själv.

Jag personligen har ALDRIG under hela mitt liv fått för mig tanken av att såra en annan människa, oavsett vad denne gjort emot mig själv. Visserligen har jag å andra sidan aldrig heller blivit pressad grovt till en sådan situation. Det värsta någon gjort för mig är att krocka mina fordon, knivhota mig, slå mig, stulit saker ifrån min egendom eller liknande. Det har aldrig väck ilska inom mig, utan jag har sådan sjuk empati att jag kan sätta mig in i deras situation och istället ta ut allt på mig själv och beskylla mig själv för att det blev som det blev. Det är väll förvisso en relativt illa gynnade känsla, men det är på så vis jag mår bäst.

Hade det dock skett att en tex inbrottstjuv mördat någon i min familj så kan jag svära på gud att jag hade blivit personlighetsförändrad till en hatisk inställning.

Rent evolutionärt sett så tycks det mig att hämnd borde vara betydligt mer kontraproduktivt än produktivt, speciellt iom att det sällan tar slut vid den första hämndhandling, oavsett om den var rättfärdigad eller inte. Under vikingatiden t.ex var blodsfejder extremt vanliga och kunde hålla på i generationer, ja man ansågs rentav skyldig att hämnas om en släkting hade farit illa. Det kan faktiskt ha varit en av anledningarna att kristendomen fick fäste, att man äntligen fick ett lagsystem istället för att folk hela tiden slog ihjäl varandra vid oförrätter.

Dessutom så existerar inte hämnd hos andra arter såvitt jag vet, lite osäker när det gäller människoapor men det borde man väl ha hört om vid det här laget.

jo, om evolutionen vore sann vore det konstigt om vi hade hämndlust. den borde ha evolverat bort.

jag håller med. kristendomen är sanningen.

det står i bibeln att människor är den enda vet vad som är rätt från fel. djur har inga själar och de vet inte vad som är rätt och fel, därför känner de ingen lust för hämnd. de ser inte heller andra djur som personer, som vi människor gör, därför är det svårt för dom att hämna något specifikt djur.

Kan absolut inte halla med dig i detta. Hamnd ar delvis en fordelaktig egenskap rent evolutionart enligt mitt tycke. Dess svaghet ligger dock i att det ar en irrationell handling som sallan rationaliseras med en logisk sloja. En hamndaktion har dock sina fordelar i att det sander ut tydliga budskap om att det medfor konsekvenser av att ge sig pa en person. Sedan ar det sjalvklart att det blir knasigt om alla har det tankesattet da ingen vill ge sig, precis som du papekar. I realiteten tror jag dock att akta hamnd inte handlar om ett tankesatt utan om kanslor.

Man kan enkelt pasta att det finns tva kategorier:
Vi har ett mer instinktivt och naturligt hamndbegar (den oberoende) och sedan finns det den hamndaktion som ar ett resultat av en social konstruktion och radande normen i samhallet (den beroende). Det du namner om vikingarna ar tex snarare ett resultat av ett socialt tryck dar det mer eller mindre ansags som en skyldighet att hamnas (salades den beroende hamndaktionen).

Bada typerna grundar sig i irrationella handlingar men det konkreta motivet skiljer dem at.
Den beroende typen handlar bla. om en statusforhandling. Man kan se det som att personen i fraga koper sig status genom att hamnas. Den oberoende typen ar den jag anser vara ren hamnd da den ar oberoende av gruppen, status och rationella forutsagningar av framtiden, man vill bara ge igen.
Jag har dock grubblat over om inte det ocksa grundar sig i en statusforhandling, nagon kanske kan komma med nagon tanke dar.

Jamfor med hur man kan kanna pa sig intuitivt nar man gar pa stan vilka som ar mer naturligt hamndbenagna och de som inte ar det. En liten man som du ar fysiskt overlagsen men som sander ut klara signaler i sitt kroppsprak att han inte kommer att vara passiv drar man sig for bra manga ganger att ge sig pa an en man med exakt samma fysiska attribut men som uppvisar karaktarsdrag av den passiva sorten. Om personen i fraga ar bada fysiskt overlagsen och icke-passiv sa ar det vanligare att man haller sig pa ett litet avstand.

Man brukar saga att man med hogre testosteronhalter ar mer benagna att vara tavlingsinriktade och kansligare for statusforandringar vilket har lett till att jag funderar pa att personer som uppvisar hogre halter av testosteron ar bada mer beroende samt oberoende hamndbenagna.

Straff är ett annat ord för hämnd. Ett samhälle måste ha ett rättssytem som vedegäller annars upplever folk det som djupt orättvist.

Om inte Staten organiserar hämnden (straffen) kommer mäniskorna själva göra det med större risk för att det blir godtyckligt.

Hämd är givetvis naturligt eftersom vi har ett hämndbegär och är naturvarelser.