Samlingstråd - Skoluppgifter i nationalekonomi

Förslagsvis: https://www.lu.se/lubas/i-uoh-lu-NEKH82

Hej,

Jag behöver hjälp med några uppgifter i nationalekonomi (mikro). Jag har löst a) (vår bok har inget facit så jag vet inte om det är rätt), men har fastnat på b) och c). Skulle någon kunna hjälpa och förklara hur man gör? Det vore otroligt uppskattat.



Låt efterfrågekurvan på en perfekt konkurrensmarknad beskrivas av och utbudskurvan av (om priset i kronor per enhet är mindre än 2 är utbudet 0).



a) Beräkna jämviktspris och jämviktskvantitet

Jämnvikten får vi när Efterfrågan = Utbudet. Därför sätter vi in dessa ekvationer i varandra.

Qd = 10 – 0,5 x P
Qs = – 2 + P

Jämviktspris:
Qs = Qsd
– 2 + P = 10 – 0,5 x P
P = 12 – 0,5P
1,5P = 12
P = 8



Jämviktskvantitet:
Q = - 2 + P = -2 + 8
Q = 6


b) Antag att en styckskatt om 6 kr läggs på köparna. Räkna ut jämviktskvantitet, säljarnas pris och köparnas pris



c)Räkna ut skatteintäkterna



Tack på förhand!

Eftersom en styckskatt kommer att skifta utbudskurvan (marginalkostnaden plus skatten) vertikalt uppåt.

Så den nya jämvikten ligger vid demand för priset 14. Dvs 3 st, kommer att efterfrågas till priset 14. Detta är för utbudet över strikeprice, så det kommer att produceras.

Så säljaren kommer att producera 3 enheter för 8kr, vilka kommer att säljas för 14. Skatteintäkterna är 3*6 kr.

Säljaren kommer att omsätta 4*3 istället för 4*6, och 3 personer kommer inte tycka det är värt priset, och gå miste om sitt KÖ. Staten kommer att gå 3*6 plus.

Det blir ett betydande inkomst bortfall för supply, och en betydande nyttoförlust för demand. En såkallad skattekil!

Tack så hemskt mycket för dig svar! Finns det något sätt som du skulle kunna förklara det som en beräkning så att jag förstår det lite lättare? När det gäller matte har jag lättare att förstå om det står skrivet i siffror och bokstäver!

Ha det bra!

vad menar man egentligen när man säger att marknadsjämvikter är effektiva?

Menar man att när marknaden, dvs priset och kvantitet inte är i jämvikt så letar sig marknaden fram och försöker anpassa sig naturligt till en ny jämvikt position?

och att det alltid kommer vid denna anpassning att generera en förlorare, med andra ord så kan ingen "omfördelning"/anpassning av jämvikt, göras för att förbättra för en person utan att försämra för en annan?

Men sedan så säger man att man ändå kan få en jämvikt, och att det fortfarande finns möjlighet till att förbättra för någon utan att försämra för någon annan.

hur kommer pareto effektivitet in i bilden, vad betyder den egentligen?

Sedan undrar jag om någon kan förklara vad prisernas roll i ekonomin är?

Jag förstår ransonerande funktionen, dvs att priserna ser till att de existerande varor går främst till de personer som värderar dem högt, med andra ord ser priserna till att varor går till de personer som betalar högst pris för dem.

Jag förstår grundläggande begrepp inom mikroekonomi,
tex cost-benefit analysis,
marginalbenefit och marginalcost,
average cost och average benefit,
samt grundläggande demand och supply tillsammans med begreppen excess demand(shortage) och excess supply, och även price supports, och price floor och deras effekt/konsekvenser.

väldigt tacksam om någon kunde förklara vad som menas med effektivitet när det gäller marknadsjämvikter, jag har troligen missat något väldigt grundläggande.

vad menar man med att prisernas roll i ekonomin är allokerande?
jag förstår deras ransonerande funktions, dvs att de ser till att existerande varor går till de personer som värderar dem högst, med andra ord går varor till de personer som betalar högst.

Men vad menas med allokerande funktion?

jag förstår vad allokering i mikroekonomi betyder, det är resursfördelning, alltså hur mycket någon ska få av en begränsad resurs/knapp resurs. Men jag misstänker att detta inte är samma sak som prsiernas allokerande funktion.

uppskattar hjälp, då jag har letat och letat på nätet efter ett svar men verkar inte hitta ett.

Tjena

undrar om någon kunnig inom nationalekonomi kan rätta mig om jag har tänkt fel eller inte riktigt förstått koncepten avseende budgetlinjer och indifferenskurvor.

Budgetlinjen

1: När det gäller budget linjens ekvation, så gäller det följande formel ?

pris*kvantitet för vara 1 + pris* kvantitet för vara 2 = m

vara 1, ska vara på x axeln
vara 2 ska vara på y axeln

när man ritar budgetlinjens graf, som är en rät linje, med negativ lutning.

då gäller det att :

m= inkomst

vad ska man göra först när man vill "lista ut" budgetlinjens ekvation?

1: ta reda på budgetmängden, dvs hur stor mängd man kan handla med hänsyn till sin inkomst?
genom att ta m/pris på vara 1 och m/pris på vara 2, dessa representerar punkterna som räta linjen dras från --->till. i grafen man ritar.

ex, budgetmängd för vara 2 kommer vara skärningspunkt för y axeln och budgetmängd för vara 1 kommer vara den punkt som skär x axeln för vara 1.

2. ska man lösa ut endast kvantitet för vara 2 ur budgetlinjes ekvation

pris* kvantitet

för vara 2 ?

då denna representera y axeln, och resterande saker i ekvationen som tex priser i ekvationen representerar lutningen och m-värdet är samma sak som y, det vill säga både y axelns skärningspunkt samt vara 2's budgetmängd?

budgetlinjens linje representerar varukorgar som man exakt har råd med(de som sitter exakt på linjen, och de varukorgar som befinner sig under linjen har man också råd (och dessutom så får man pengar över) och de varukorgar som befinner sig över budgetlinjen har man inte råd med alls.

4 så slutliga frågan är, ska man endast lösa ut vara 2's kvantitet, vilket är y i formen y=k*x+m, vilket man vill att budgetlinjens ekvation ska se ut som, ta sig formen?

priserna är både lutningen och alternativkostnaden där skillnaden i y representerar hur mycket man måste ge upp för att få ytterligare 1 enhet av x ?

---------------------------------------------------------------------------------------------------- -----------

indifferrenskurvor

1: indifferens kurvor till skillnad från budgetlinjen (som är rät linje) andragradsfunktioner eller andragrads linje eller andragradsekvation?

2: varukorgarna dvs punkterna (x,y) som befinner sig exakt på indifferens kurvan representerar alla de varukorgar som ger exakt lika mycket utility eller benefit med andra ord nytta? och man är därför likgiltig här avseende varukorgar ?

här gäller det att varukorgar som har störst/högst utility eller benefit är de man vill ha, och de finns lokaliserade ovanför indifferens kurvan, och de varukorgar som finns under indifferens kurvan är de varukorgar som har lägst utility alltså får man minst nytta från dem.

(rätta mig om jag har fel, men din totala utility minskar med tiden, då du inte längre kan få exakt stor nytta som vid första tillfället )

3: optimal point som helt enkelt betyder, den varukorg som har bäst utility och den som man ska välja, är det rätt eller fel?

för att hitta den så måste man antigen använda sig av derivata och eller hitta den punkt där budgetlinjen och indifferens kurvan exakt gör varandra, alltså den tangenten, är det rätt eller fel?

men vad betyder egentligen optimal point? är det den bästa varukorgen som har bästa utility, med hänsyn till vad man har råd med, och därav måste budgetlinjen och indifferens kurvan skära varandra?

4: jag är medveten om att budgetlinjens lutning är samma sak som alternativ kostnad, och är detta samma sak som MRT= Marginal rate of transformation?

och lutningen för indifferenskurvan representerar MRS= Marginal rate of substitut, men är detta samma sak som alternativkostnad?

förstår inte riktigt innebörden med mrt och mrs? förutom att mrt har med budgetlinjen att göra och mrs har med indifferenskurvan

tacksam för alla svar.

Uppskattar alla svar jag får, och trevlig helg på er.

Undrar om någon kan förklara till mig kopplingen, alltså på vilket sätt konsumentöverskotten och producentöverskotten gynnar välfärden i samhället.

ex, jag förstår att producentöverskott gynnar producenterna då jämviktspriset är högre än vad det kostar dem att tillverka eller producera en vara, så när de säljer för marknadspriset (jämviktspriset) så vinner de på det.

när det gäller konsumentöverskott, så förstår jag att det finns personer eller konsumenter som har låg betalningsvilja och hög betalningsvilja, och det är helt enkelt vad de är redo på att betala för.
om jämviktspriset eller marknadspriset är lägre än deras betalningsvilja så gör de ju överskott ett så kallad konsumentöverskott, då de betalar faktiskt mindre än vad de är redo att betala alltså "sparar de pengar". De gynnas på detta sättet.

och om vi tar nu både konsumentöverskott och producentöverskott och adderar dem ihop, på vilket sätt kommer totala överskott att gynna samhället i helhet?

vad menar man rätt konkret, att individer eller konsumenter kan köpa billigare varor än vad de var redo att betala för, och att producenter kan producera billigt och sälja dyrt och göra i samma smäll en vinst?

så välfärden eller ekonomin i samhället växer och utvecklas, då konsumtion och produktion är en av drivkrafterna om inte endast de faktorer som driver ekonomin framåt?

som sagt jag behöver ett konkret exempel, på hur denna " totala överskott" gynnar något?
Det finns ju folk som inte vill konsumera, och sedan vet man ju att producenter skräpar ner världen med deras produktion och detta måste ha en kostnad? så hur gynnas välfärden?

vad betyder ens välfärd idag?

tacksam för svar.

undrar om någon kan konkret förklara vad följande betyder.

usd blev världens primiary reserv currency?

betyder det helt enkelt att usd blev backad av guld?
och alla andra länders valutor blev backade av usd?

är imf en fond ? alltså är det olika länder som frivilligt lägger in pengar i fonden via avgifter? eller blir de tvingade att sätta in pengar, är dessa länder medlemmar i någon klubb? vad är syftet med fonden ? att länder vid potentiella ekonomiska problem ska låna pengar från fonden med ränta? alltså är det samma sak som att spara pengar för sig själv och sedan låna från sig själv?

vad är syftet med world bank? är det fn som startade banken?
läste att deras syfte är att bekämoa fattigdomen i u länder?

vad är fn? vad är deras syfte, jag ,menar exakt vad arbetar de med?

undrar om någon kan hjälpa mig med en uppgift som handlar om preferensordning.

fråga: johan älskar cashew nötter mer än almond, och han älskar almond mer än walnötter.
och han älskar makedoniska nötter lika mycket som pekanötter.

johan fördrar makedonska nötter framför almond.

anta att johans prefrenser är transititiva(har konsistenskrav)

a) vad föredrar johan pekanöt eller walnötter?

svar a: pekanöt

min lösning.

jag gradera de olika saker med siffror för att lättare få fram svaret

ex,

cashew=5
almond=4
walnötter=3
makedonska nötter=4.5
pekanöt=4.5

pekanötter är 4.5 och större än walnötter som är 3, därför föredrar han pekanötter.

b) vad föredrar johan makedonska nötter eller cashew.

svar: här svarade jag cashew nötter, då cashew nötter är 5 och makedonska nötter är 4.5 men det är fel! och anledningen är att vi inte har tillgänglig information.

så därför undrar jag om någon kan förklara på ett simpelt sätt hur man ska tänka kring sådan uppgifter, finns det några genvägar eller annat? jag tycker att sådana här uppgifter är väldigt enkla men triviala som fan.

Tjena undrar om någon kan förtydliga hur man egentligen ska tänka kring indifferenskurvor när man har med perfekt substitut varor, och perfekt komplement varor att göra.

Jag förstår att perfekt substitut varor gör indifferenskurvor till en "rät linje".
och att perfekt komplement varor gör indifferenskurvor "L- formade".

Jag förstår att räta linjer har hela tiden samma lutning, vilket innebär att MRS=Iindifferenskurvans lutning är samma hela tiden.

men när indifferenskurvan är l-formad, så förstår jag inte riktigt vad mrs lutningen säger.
det har något med L-spetsen att göra?

sedan undrar jag om någon kan konkret förklara med exempel på hur man löser
indifferenskurvor med hörn lösning och innerlösning?


när det gäller hörnlösning så förstår jag att endast 1 vara konsumeras och inte den andra.
och här jämför vi mrs lutning med budgetlinjens lutning dvs alternatuvkostnaden,
och vilket av dem som är lägst är det man väljer att konsumera.
är det mrs som är minst så är det y varan (budgetmängden) på y axeln som väljs, är det alternativkostnad som är minst då är det x varan på x axeln (budgetmängden) som väljs. sådana frågor har med perfekt substitut varor att göra.

när det gäller innerlösning så förstår jag att l-spetsen är den kombination av varor man har mest nytta av ligger just där. Men jag har inte riktigt förstått det. konsumerar man saker i par?

det finns en förklaring där ute med höger och vänster sko, tex får man 1 väsnter sko mer så tillför den ingen nytta, då man behöver 1 par skor för att få en nytta.

slutligen undrar jag om någon kan förklara strikt konvexa preferenser och strikt konkava preferenser.
det jag förstår här är att konvexitet ligger under en rät linje? medan en konkav ligger på en rät linje eller över?

tacksam för den som kan hjälpa mig förstå skitet.

Förstår du konceptet med indifferenskurvor?

Med perfekta substitut blir dessa naturligtvis helt raka (ie blir ingen skillnad mellan indifferenskurvan och budgetlinjen).

Det var länge sen jag läste mikroteorin, men att dela upp en vara i höger- och vänster-skor känns krystat, som exempel på komplement varor.

Matematiken fungerar dåligt med hörnlösningar och annat icke deriverbart, ie utan sedvanliga regulatoriska villkor.