Samlingstråd - Skoluppgifter i nationalekonomi

Denna är också bra
http://nationalekonomi.hannes.se/makroekonomi/bnp-osorterat

tackar.

det var denna länk jag tittade på. det kändes väldigt konstigt att vi bara skulle tjäna 50k per år per skalle. men jag missade den lilla brödtexten, tydligen var det i dollar.

http://www.globalis.se/Statistik/BNP-per-invaanare
http://www.globalis.se/Statistik/BNI-per-invaanare

det där är i dollar, så att varje svensk beräknas alltså tjäna cirka 300k per år. eller 26k i månaden i runda slängar. och samtidigt arbeta och producera, eller ge service, av ett värde på 29k eller 350k per år.

så vi har mer utgifter än inkomster. det bådar ju inte så gott. eller finns det ytterligare någon term som räddar den ekvationen? sparande kanske? ska kolla dina länkar igen!

Det är bara att kolla på hurpass räkenskaperna ser ut. underskott/överskott.
Sen finns de ju de som anser att när det kommer till reell tillväxt så krävs sparande i form av kapital.
Att monetärisera skulderna staten har är bara att öka penningmängden.
för att dra ett slitet citat : "Inflation is always and everywhere a monetary phenomenon".

får ta och göra det. undrar vad som vi exporterar mer än importerar. jag hittade en till term som var produktionskvot eler liknande. men det gav inte riktigt något svar heller på varför ekonomin är disharmonisk. känns ju som att sverige är en liten bitch åt någon där ute, eller här innanför gränserna kasnek. jämnt ska va jämnt.



vet itne vad reell tillväxt eller monetärisera är.. men kapitalism är ju en ism av en anledning. i en helt idealiskt värld är det nog inte så bra att spara utan att fokusera på ett flöde/relationen istället. du ger mig en kyckling och jag ger dig 5 kronor. då hade vi väl inte haft ett gap i BNP'n? jämfört med att du ger mig en kycklig, fast du tar en liten bit av kycklingen själv och jag ger dig 5 kronor. det vore ju bara pinsamt. iallafall om HELA kycklingen är värd 5 kronor, och inte halva, eller 99% av den.
ifall vi ska ha kapital då behöver vi ju inte ens göra en bNP rapport eller skriva på kontrakt med varandra. då är vi ju ute efter något helt annat. ifall man är ute efter kapital borde ju den mest harmoniska lösningen vara att helt enkelt trycka pengar åt sig själv eller varandra, istället för att krångla till det med varor och produkter och kontrakt osv. vad ska man med en kyckling till ifall man bara vill ha pengar? den är ju bara ivägen och i det långa loppet så blir det disharmoniskt. fel. konstigt. opraktiskt!

Hade du en specifik fråga?

ja, vad exporterar vi mer än vi importerar.

BNP anges oftast per capita och år. Se till att ha koll på enheten. Troligtvis är det i USD som BNP per capita är ca 40 000 USD per år.

Talar man om andra perioder än ett år ska säsongsrensad data användas.

Antag att vi har följande modell av ekonomin: Y=C+I+G

C= 100+ 0.5*(Y-T)

T=300

I= 500

G=300

Hur stor är multiplikatorn?

----

Multiplikatorn är 1/1-c1

Hur räknar jag ut den? Sätter jag in siffrorna och räknar ut Y så får jag 1500. Svaret ska vara mellan 1 och 4

Här finns ett nästan exakt likadant exempel.

http://nationalekonomi.hannes.se/makroekonomi/raekneoevningar-1

http://nationalekonomi.hannes.se/makroekonomi/offentliga-sektorn

kolla sidorna så bör du få koll.

hoppas dett var till hjälp.

Jag gjorde såhär: Då multiplikatorn är 1/1-c1 så tog jag 0.5 och la in den istället för C1 då formeln för multiplikatorn är 1/1-c [c0+I+G-c1t]

1/(1-0.5)=2

Har jag tänkt rätt?

Utgå från en vanlig IS/LM modell och från att prisnivån är konstant. Hur påverkas ränta (i) och BNP (Y) på kort sikt av att en minskning av offentlig konsumtion/investeringar (G) vid oförändrade skatter
(T) samtidigt som Riksbanken ökar penningmängden (Ms)?

a) Både BNP och räntor ökar
b) Både BNP och ränta minskar
c) Räntan sjunker entydigt medan effekten på BNP är oviss
d) BNP sjunker entydigt medan effekten på räntan är oviss

----

Jag har ritat upp denna och jag är ganska osäker, räntan sjunker ju såklart då riksbanken för en expansiv penningpolitik (LM skiftar ner) och med det så går ju räntan ner men frågan är om svaret är C? För a kan det inte vara då räntan inte ökar när riksbanken för en expansiv penningpolitik!

Tacksam för svar

Hej,

Förstår inte riktigt en del på uträkningen som min lärare gjort, dvs. facit.

Min och lärarens uträkning finns med

Givet:
Efterfrågans priselasticitet = -1.6
Pris = 20 000 kr
Kvantitet (Q) = 200

*Beräkna förändringen i efterfrågad kvantitet då priset sjunker med 4000 kronor.


-1.6 = (18000/(200 + ΔQ/2) * (ΔQ/4000)

-1.6*(-800000 -2000/ΔQ) = 18000* ΔQ
Såhär långt kommer jag. Förstår inte vad min lärare gjort nedan, hur får han fram 14800? Det hela är ju en ekvation så det ska vara enkelt.

1280000 = 14800* ΔQ

ΔQ = 1280000/14800 = 86.5

Blir väldigt tacksam för hjälp!


Alltså jag förstår fortfarande inte. Skulle någon kunna skriva in med siffrorna?