Hur beter ni er killar när ni är kära?

Om du ringer honom kl 3 på natten en vardag och säger att du bara vill prata och han ska åka och möta dig på ett fik t.ex. Killar som gillar en tjej ställer ALLTID upp. Sedan när killen aldrig nekar närkontakt om han nu inte kör en "The Game" variant. Fast det sistnämnda kan också vara på en vänskaplig nivå. En annan sak om han inte är en riktig douche- han raggar aldrig på andra tjejer i din närhet och ger dig full uppmärksamhet. Däremot kan det bli en ond cykel för killen då tjejer tendenserar att utnyttja den uppmärksamheten, så det är inte allt för vanligt.

Jag tror att jag själv är ganska svår att tyda, men de ska väl vara de tydligaste signalerna allmänt. Fast ett tecken är på att jag är intresserad är att jag kör mindgames med tjejen i fråga tills hon inte vet vad som är upp och ned, det är fördjävla underbart.

För att du går i mellanstadiet?

OnT jag beter mig väl ungefär som vanligt, tänker kanske lite mer på vad jag säger.

Känner igen det där...

Kvinnor tar för lätt på kärlek för att man ska vilja ge av sig själv..

Vem vill bli förälskad när det ser ut som det gör.

jag överanalyserar nog allting, tänker igenom allt jag skriver till henne ett par hundra gånger för mycket för att egentligen vara mig själv.. kan bli problem då jag aldrig riktigt kan vara mig själv, just för att jag tänker för mycket

ja ibland funderar jag verkligen om jag inte hör hemma där

jag har en tendens o bli jävligt försiktig med tjejen jag är kär i o försöker inte pajja något, tänker flera tusen gånger innan jag säger något om det låter ok och om man kan säga så osv. så jävla jobbigt o det värsta är när en tjej vet om att man tycker om henne och hon inte visar intresse tillbaka men fortsätter snacka som om amn vore kompisar........

Försöker stänga av "blocken" (det som gör dig nervös, svettig osv) genom att tro, att hon bara är en kompis. Då funkar det mycket bättre har jag märkt på sistone.

Kommer ihåg hur man var i yngre dagar då man fick rännskita, blev skakig och nervös som ett as.

Spelar svår i början för att se om hon "öppnar dörren". Sen är det bara kliva in.

gulle

Fas 1 - Kan inte sluta glo på henne. Kollar bort så fort hon kollar mot mig. "Åh nej, inte den här skiten... igen..."

Fas 2 - Ignorerar henne totalt. Kan gå långa omvägar bara för att slippa vara i närheten av henne. Hälsar aldrig om vi möts. Ser inte ens på henne. "Fan, måste skärpa mig... Vill inte att hon ska tycka att jag är jobbig."

Fas 3 - Normalt beteende. Känslorna hålls väldigt väl dolda under flera lager av extrem självkontroll. I bröstet dunkar hjärtat så att stolen vibrerar i takt med pulsen och det pirrar ända ner i tårna när man ser henne, men i beteendet märks inget alls. Kan snacka med henne och agera precis som om hon bara vore en i mängden. "Fyfan så perfekt hon är! Det lär aldrig bli vi..."

Snackar med henne så gott det går. Går det åt helvete ta det med en nypa salt och runka..

Hur långt är ett snöre?

Nemen seriöst, alla beter sig olika när man är kär att dra alla över en kam är idiotiskt..