Söker mina biologiska föräldrar, hur gå till väga?

Hej flashback!

Jag blev adopterad ifrån ryssland för x antal år sedan (är alltså svensk nu..), älskar mina riktiga föräldrar och blablabla, men ändå, ändå finns ju det där lilla hålet.. Att träffa någon man har samma blod med.

Kan få ut namn, år och datum och stad för adoptionen, kanske kan få ut mer, ska höra med föräldrarna.. Det är Ryssland det handlar om förresten.

Hur gå till väga sedan? Finns det någon sida för detta? Kollade runt lite på sådant, men hittade ingen Rysk.

MVH

bara en fix idé. Vadå för blod? Man kan ha ett riktigt as i familjen som man delar samma blod med... tänk du hittar ett par värdelösa alkisar på barkbänken hellre än nån fantastisk dramatisk historia om varför de var tvugna att ge bort dig ... as far as i am concerned du är svensk å dina adoptivföräldrar är dina riktiga föräldrar ..... faktiskt!

Facebook

Ungefär som att gilla någon då - om man inte försöker, så står man där ovetandes. Och ångrar sig.

Har även fått reda på att de "avsatte" mig pga mitt handikap, detta fick mig att tapa motavationen

Det kanske är lite förhastat att tappa motivationen bara för det. Det är nämligen inte så "bara" beroende på omständigheterna.

Många i Ryssland är fattiga och att få hjälp med sitt handikappade barn är inte lika enkelt som här i Sverige. Det finns inte lika gott om hjälpmedel där, och det kan nog vara tufft att få avlastning. Att ta hand om ett handikappat barn om man har ont om pengar är tufft även här i Sverige, men antagligen betydligt tuffare i Ryssland.

Det kan ju ha varit så att du lämnades bort för att dina föräldrar insåg att du skulle få ett mer människovärdigt liv i Sverige.

Glömde nämna detta, citirar direkt ur dokumenten..


Men visst, du har ju en poäng.. Det är fortf stor skillad på defenationen "vanlig människa" i Ryssland resp. Sverige

Ja, det är skillnad ändå.

Men vad är det värsta som skulle kunna hända?
Du skulle kunna upptäcka att dina föräldrar var empatilösa känslokalla människor som helt enkelt inte ville ha ett handikappat barn.
Nå, men då vet du det och behöver inte gå och undra resten av ditt liv. Om det skulle vara så alltså.

Jag tror att det är bättre att ta reda på hur det ligger till och så får man sedan göra sin egen bedömning och bestämma sig för om man ska "förlåta" eller ej.
En dag kan det vara försent att ta reda på det och då kanske man ångrar sig.

Jo.

Försöker privatforska lite granna nu med alla dokument + internet som hjälp. Googlade deras namn, inget resultat alls. Testade facebook söka dem bara för att, men självklart inget resultat.

Hittade fram till en rysk sida som liknar sveriges Hitta.se elelr Eniro.se, inga resultat där heller, varken på mamma eller pappa. Man börjar tro att man har fel namn .. Fast ifs, tror inte sådana söktjänster i Ryssland är lika stora som de i Sverige..

Något tips? För jag har princip fastnat nu.

Ända fram till i början på åttiotalet rekommenderades svenska föräldrar att lämna bort barn med vissa handikapp -- det ansågs att man inte kunde göra det bästa för barnet och att institution var bättre.

På motsvarande sätt kan dina föräldrar ha resonerat - de hade inte resurserna och genom att lämna dig vidare så fick du andra möjligheter.

Det borde motivera dig ännu mer. Åk ner dit och spy ut ditt hat, låt dem veta att de är riktigt värdelösa och att du aldrig mer vill se asen igen, att du önskar att de dör i den värsta olyckan som man kan tänka sig. Du behöver inte slösa dina tårar på värdelöst avskum.

Moskva har dock en ganska populär söktjänst, men mycket beroende på att man inte haft telefonkataloger i pappersform där tidigare.

Vad du kan göra är att kanske kontakta närmaste generalkonsulat eller ambassad och fråga om de kan hjälpa att göra en telefonnummersökning på dina föräldrar eller kanske tipsa om bra siter som innehåller telefonnummer över de städer som kan vara aktuella.