Ondska och godhet ?

Nu ska jag amatörspekulera lite kring ondska och godhet. Det finns säkert filosofer som behandlat ämnet bättre än jag så tag gärna upp dessa.

Först, som givet är att ondska och godhet är en definition skapad av människan. Om ingen människa finns på plats att reflektera över en händelse så är händelsen inget annat än oreflekterad.

Fysikens lagar säger att energi kan inte skapas bara omvandlas. Yin och yang filosofin är på det spåret också. Så då drar tankarna till om ondska kan skapas eller bara omvandlas och samma sak med godhet. Finns det någon balans där. Problemet är att ondska och godhet är mänskliga definitioner på en händelse och man måste därför betrakta dem som vilka händelser som helst. Man kan döpa dem till händelse A och B lika väl. Händelser är med utrymme för diskussion slumpmässiga. Det för tankarna till sannolikhetsteorin som är väldigt svår att argumentera bort. Men det definieras sannolikhetsteori och inte lag som fysikens lagar.

Vi har levt i vad man kan tycka någon form av balans hitintills med större utstickare som andra och första världskriget mfl mänskliga grymheter. Med balans menar jag att vi har inte konstant hackat på varandra med trubbiga knivar i illvilja sedan start. Ej heller har vi lyriskt hjälpt varandra sedan start. Utan legat någonstans i mitten. Sannolikhetsläran säger att det kommer se ut ungefär likadant framöver. Men skulle då andra världskriget ge en studs tillbaka vid senare tillfälle.

Kan man räkna på sannolikhetslära så måste man kunna räkna på grymhet/godhet ända ner på örfilsnivå om man bara hade en kraftig nog dator. Avancerat sagt skulle man kunna räkna ut hur ett skott avfyrat i vrede under andra världskriget leder till en god gärning senare eller vise versa. Eller allmänna spydigheter som studsar tillbaka i empati.

Frågan är, följer godhet och grymhet lagar precis som fysikens lagar eller hur funkar det ?

Tidigare tänkte jag mig ungefär så här: ondska och godhet är per definition subjektiva mänskliga tolkningar av olika händelser. MEN när du börjar räkna på det och härleda matematiska bevis för den här typen av frågor upptäcker man intressanta saker.. Intelligent materia är alltför osannolik för att ha dykt upp utan en slump. Är även helt övertygad om ett det finns en fysisk motsvarighet till vår mentala konstruktion av ondska/godhet.

Jag förstår inte hur ditt resonemang leder dig till sannolikhetslära och slump. Att säga att alla händelser på något sätt är slumpmässiga eller att ondska/godhet kan räknas på med sannolikhetsteori är, i min mening, fel. Möjligen har jag missförstått vad du menar med detta, men jag kan inte se något sätt att komma till sådana slutsatser utan att både göra en del underliga antaganden gällande vad slump är och utgå från att något faktiskt kan vara fundamentalt "gott" eller "ont" oberoende av betraktaren.

Min övertygelse är att (som du först verkar påstå) ondska och godhet är helt och hållet mänskliga påfund. Inget är EGENTLIGEN gott eller ont, det är bara människor som gett dem dessa egenskaper. Vad som avgör vad som klassas som gott eller ont är betraktaren, och är förmodligen mestadels en fråga om kultur och perspektiv (krig är ett bra exempel på när detta lär gälla).

Mitt svar är alltså detta.
Absolut inte! Ondska och godhet har ingen som helst koppling till fysikaliska lagar.

Du är en god bit på vägen. Godhet och ondska är, oavsett om de är mänskliga påfund, relativa. Detta får till följd att den upplevda ondskan i världen är konstant, sånär som på smärre fluktuationer när man går från lättare till hårdare tider och vice verca. Detta är en alltför grym insikt så det bör man glömma.

Det är intressant det du säger om en studs tillbaka efter andra världskriget. Vad det inte just det som sextiotalet var? Som jag upplever det så har saker stabiliserat sig igen och nutiden är mer lik 1800-talet än den är lik 60-talet eller 40-talet.

Jag är inne på det spåret också.