Jag vill konvertera från islam till kristendom

Varför byta en sagobok mot en annan?
Profeter som påstår sig känna till vad som händer efter döden, och lockar efterföljarna med evigt liv, är bara makthungriga charlataner.

Men om han känner som han gör, så får väll han säka sina behov i religion ist för i meningslöst hat om egen makt? Jag menar om han mår bra av att tro på gud låt han tro på gud. Så länge han inte skadar andra eller sig själv så är ju religion inte farligt.

TS känner ju sig säker i tanken på "liv" efter döden och om han mårt bra av det vem är då du att ta dert ifrån han? Det är ju nu du blir en "profet som påstår sig känna till vad som händer efter döden,"

Hej, jag är en kille i 20 års åldern som ursprungligen kommer från ett land i mellanöstern. Jag är född och uppväxt i Sverige med flertalet svenska kompisar och känner mig delvis svensk och har djup kärlek och respekt till Sverige och Svenskar.
Har alltid känt att religion och tron på Gud är något viktigt i mitt liv.

Men dilemmat är alltså att mina föräldrar är muslimer och min moder lärde mig om islam och därmed växte jag upp i tron att detta var den enda rätta religionen och att alla religioner är fel utom islam...
Jag besökte till och med en moske när jag var yngre och skulle lära mig att läsa och skriva på arabiska för att kunna läsa koranen, vilket jag redan då kände var fel, jag förstod inte logiken i att jag var tvungen att lära mig att läsa på ett språk som jag föraktar...och att umgås med araber och annat muslimskt folk är något jag alltid haft svårt för... passar inte in och delar inte deras värderingar och tankesätt, snarare raka motsatsen!

Jag har ögon och öron och ser dagligen människor med utländsk bakgrund och framförallt folk med muslimsk bakgrund som beteer sig illa och ociviliserat, jag har alltid känt en förakt och till och med hat gentemot dessa folkslag, b.la araber,kurder,turkar och somalier o.s.v Och alla dessa folkslagen är också just - muslimer.

I min familj så var/är båda mina föräldrar moderna muslimer. Min far har varit gift med en kristen kvinna före han träffa min mor och han dricker alkohol, men tyvärr så är han muslim men dock inte praktiserande- utan långt ifrån. Men ändån han är inte kristen vilket jag tycker är synd men han är nog för gammal för att ändra tankesätt och bara ändra religion bara sådär.

Medans min mor däremot börjat bli mer och mer troende muslim och har vissa fanatiska åsikter...detta har lett till att jag ser min mor på ett annorlunda sätt och jag känner till och med mindre kärlek till henne pågrund av hennes starkare tro till Islam. Skulle hon ta på sig en slöja så skulle jag klippa banden helt och avsluta min kontakt helt med henne och ej ha någonting mer med henne att göra!


Jag känner att kristna människor och den kristna läran är ren, god och harmonisk. Jag har nog alltid varit kristen innerst inne utan att själv förstå det. Det är mycket det här att jag alltid känt att jag inte passar in eller hör hemma bland muslimer som t.ex då araber.. får en känsla av att jag kvävs och mår illa av dessa människor och deras karaktärer... Jag vet att man enligt Jesus ska älska sin nästa, men det är svårt, extremt svårt att älska sådana människor som b.la ser kristna som någon sorts fiende och inte accepterar kristnas lära fullt ut..

Har i olika omgångar haft funderingar på att kovertera till kristendomen men har inte vågat, efter att ha blivit hjärntvättad nästan hela livet att Islam är det enda rätta och att man kommer till helvetet om man lämnar Islam - är inget lätt att lämna bakom sig.

Jag har fortfarande inte förmått mig själv att ens kunna äta griskött. Och jag känner mig lite förvirrad med trenigheten och att Jesus anses vara Gud själv enligt vad jag läst till mig, detta var faktiskt en nyhet för mig.

Har alltid trott att kristna såg Jesus som Guds son. Vilket jag också känner att jag också kan ta till mig, men att se Jesus som Gud själv känns lite svårare. Monoteismen att det bara finns en Gud och den islamska läran sitter djupt inne av naturliga själ.

Det är som att du t.ex är adopterad och alltid trott att dina adoptivföräldrar är dina riktiga föräldrar men så en dag får du klart för dig att så inte är fallet och du känner att du vill hitta dina riktiga rötter men det gamla håller dig till tillbaka och du har blivit inbäddad med en massa traditioner och tankesätt som är svåra att skaka av sig... och att känna att dina biologiska föräldrar ersätter dom som uppfostrat dig hela livet och som du är van vid blir svårt..

Ungefär så känns det för mig, känns som att Islam jagar mig lite i ryggen (jag försöker tänka att det är djävulen som vill få mig tillbaka till Islam och att jag ska släppa mina tankar om att döpa mig och bli fullt ut kristen).

Nu kanske vissa kommer rekommendera t.ex Jehovas Vittnen eller Mormonernas lära, men jag är ganska så fast besluten att antingen protestantismen eller möjligtvis katolicismen är den lära jag kommer välja då dessa känns närmast hjärtat och jag tycker Svenska Kyrkan verkar vara en väldigt kärleksfull och god kyrka, men dock så verkar det vara en del osäkerhet om vad dom är rätt och fel när man läser deras hemsida där prästerna svarar på folks frågor.

Ett citat jag tyckte var intressant som någon person skrivit i en kommentar : " Tro på Guds ord, Bibeln och Jesus och lyd vad som står, även om du ej förstår. Det är tro! "

För det är en del saker i kristendomen som kan tyckas vara svårförklarliga och i ibland till och med lite motsägelsefullt som med andra religioner, men jag jag tror på helhets bilden och känner att kristendomen är den rätta och goda religionen , men som sagt jobbigt och lite psykist påfrestande att försöka radera alla mina mulsimska vanor - egentligen så är det inte så mycket,

för jag har aldrig kunnat be på muslimskt vis och jag har inte fastat dom senaste åren. Det är mer att jag vill vänja min hjärna och mina tankar att jag är kristen och vägen till frälsning är via Jesus Kristus.
Och jag vill få bort alla muslimska tankar ur huvet.

Någon som har lite tips, funderingar eller annat intressant ?

Bra val. Du kommer att belönas i slutändan. Men kom ihåg, det är inte lätt att vara kristen.
Mycket bön, Bibelläsning, brödraskap, gott leverne och framförallt tro erfordras.

Jag har inte påstått att jag vet vad som händer efter döden.
Men jag är övertygad om att löftena i diverse religioner är bara lockbeten för populasen.
Inte värst troligt att det händer olika saker efter döden beroende på vilken saga man trott mest på före, exempelvis.
F ö känner jag igen bitar av första inlägget sen tidigare nånstansifrån, antagligen fake alltsammans.

Hej, jag är en kille i 20 års åldern som ursprungligen kommer från ett land i mellanöstern. Jag är född och uppväxt i Sverige med flertalet svenska kompisar och känner mig delvis svensk och har djup kärlek och respekt till Sverige och Svenskar.
Har alltid känt att religion och tron på Gud är något viktigt i mitt liv.

Men dilemmat är alltså att mina föräldrar är muslimer och min moder lärde mig om islam och därmed växte jag upp i tron att detta var den enda rätta religionen och att alla religioner är fel utom islam...
Jag besökte till och med en moske när jag var yngre och skulle lära mig att läsa och skriva på arabiska för att kunna läsa koranen, vilket jag redan då kände var fel, jag förstod inte logiken i att jag var tvungen att lära mig att läsa på ett språk som jag föraktar...och att umgås med araber och annat muslimskt folk är något jag alltid haft svårt för... passar inte in och delar inte deras värderingar och tankesätt, snarare raka motsatsen!

Jag har ögon och öron och ser dagligen människor med utländsk bakgrund och framförallt folk med muslimsk bakgrund som beteer sig illa och ociviliserat, jag har alltid känt en förakt och till och med hat gentemot dessa folkslag, b.la araber,kurder,turkar och somalier o.s.v Och alla dessa folkslagen är också just - muslimer.

I min familj så var/är båda mina föräldrar moderna muslimer. Min far har varit gift med en kristen kvinna före han träffa min mor och han dricker alkohol, men tyvärr så är han muslim men dock inte praktiserande- utan långt ifrån. Men ändån han är inte kristen vilket jag tycker är synd men han är nog för gammal för att ändra tankesätt och bara ändra religion bara sådär.

Medans min mor däremot börjat bli mer och mer troende muslim och har vissa fanatiska åsikter...detta har lett till att jag ser min mor på ett annorlunda sätt och jag känner till och med mindre kärlek till henne pågrund av hennes starkare tro till Islam. Skulle hon ta på sig en slöja så skulle jag klippa banden helt och avsluta min kontakt helt med henne och ej ha någonting mer med henne att göra!


Jag känner att kristna människor och den kristna läran är ren, god och harmonisk. Jag har nog alltid varit kristen innerst inne utan att själv förstå det. Det är mycket det här att jag alltid känt att jag inte passar in eller hör hemma bland muslimer som t.ex då araber.. får en känsla av att jag kvävs och mår illa av dessa människor och deras karaktärer... Jag vet att man enligt Jesus ska älska sin nästa, men det är svårt, extremt svårt att älska sådana människor som b.la ser kristna som någon sorts fiende och inte accepterar kristnas lära fullt ut..

Har i olika omgångar haft funderingar på att kovertera till kristendomen men har inte vågat, efter att ha blivit hjärntvättad nästan hela livet att Islam är det enda rätta och att man kommer till helvetet om man lämnar Islam - är inget lätt att lämna bakom sig.

Jag har fortfarande inte förmått mig själv att ens kunna äta griskött. Och jag känner mig lite förvirrad med trenigheten och att Jesus anses vara Gud själv enligt vad jag läst till mig, detta var faktiskt en nyhet för mig.

Har alltid trott att kristna såg Jesus som Guds son. Vilket jag också känner att jag också kan ta till mig, men att se Jesus som Gud själv känns lite svårare. Monoteismen att det bara finns en Gud och den islamska läran sitter djupt inne av naturliga själ.

Det är som att du t.ex är adopterad och alltid trott att dina adoptivföräldrar är dina riktiga föräldrar men så en dag får du klart för dig att så inte är fallet och du känner att du vill hitta dina riktiga rötter men det gamla håller dig till tillbaka och du har blivit inbäddad med en massa traditioner och tankesätt som är svåra att skaka av sig... och att känna att dina biologiska föräldrar ersätter dom som uppfostrat dig hela livet och som du är van vid blir svårt..

Ungefär så känns det för mig, känns som att Islam jagar mig lite i ryggen (jag försöker tänka att det är djävulen som vill få mig tillbaka till Islam och att jag ska släppa mina tankar om att döpa mig och bli fullt ut kristen).

Nu kanske vissa kommer rekommendera t.ex Jehovas Vittnen eller Mormonernas lära, men jag är ganska så fast besluten att antingen protestantismen eller möjligtvis katolicismen är den lära jag kommer välja då dessa känns närmast hjärtat och jag tycker Svenska Kyrkan verkar vara en väldigt kärleksfull och god kyrka, men dock så verkar det vara en del osäkerhet om vad dom är rätt och fel när man läser deras hemsida där prästerna svarar på folks frågor.

Ett citat jag tyckte var intressant som någon person skrivit i en kommentar : " Tro på Guds ord, Bibeln och Jesus och lyd vad som står, även om du ej förstår. Det är tro! "

För det är en del saker i kristendomen som kan tyckas vara svårförklarliga och i ibland till och med lite motsägelsefullt som med andra religioner, men jag jag tror på helhets bilden och känner att kristendomen är den rätta och goda religionen , men som sagt jobbigt och lite psykist påfrestande att försöka radera alla mina mulsimska vanor - egentligen så är det inte så mycket,

för jag har aldrig kunnat be på muslimskt vis och jag har inte fastat dom senaste åren. Det är mer att jag vill vänja min hjärna och mina tankar att jag är kristen och vägen till frälsning är via Jesus Kristus.
Och jag vill få bort alla muslimska tankar ur huvet.

Någon som har lite tips, funderingar eller annat intressant ?

Helt ärligt, jag själv skulle råda dig till att skaffa en barnens Bibel-bok. Den är ju enkel och informativ, handlar om det som kan vara bra att veta om Kristendomen, grunderna och så. Sen är alla alltid välkomna att besöka kyrkan så det är ju inga problem att bara gå dit och lyssna någon söndag.
Känner du sen att du vill fördjupa dig i Kristendomen så kan du ju alltid diskutera lite här på forumet med andra användare om allt mellan himmel och jord.

Det låter som om TS anammat det klassiska muslimska synsättet på världen, antingen är du muslim eller så är du en otrogen hund. Du måste inte bli "kristen" som fan läser bibeln, det räcker om du anammar det lite grann (om du nu tror på det), de kristna accepterar dig säkert direkt. Varför ska man tro på en annan sagobok bara för att man inte tror på den man har för tillfället? Känns som om du är på god väg att "lämna träsket" i alla fall, en så god början som något.


Ta åt dig de goda bitarna, bete dig som folk i allmänhet så kommer det nog att gå bra. Att tro bara för trons skull leder dig ingenvart. Du verkar vara en tänkande människa, skapa dig ett liv efter det och använd din intelligens - släng religionen på soptippen! Att tro på en gud, alternativt en högre makt kan du göra i alla fall, om du vill.... det behöver du ingen speciell religion för.

Att konvertera från en religion till en annan är en fråga som behöver tid och grundligt eftertänkande.
Man ska aldrig kasta sig in i något som man för stunden tycker är rätt, det handlar om att känna i hjärtat men samtidigt inte dra förhastade beslut.

Vad du behöver är tid, sätt dig in i skillnader och likheter mellan Islam och kristendom och även mellan protestantismen och katolicismen, låt det ta den tid du behöver, om du skulle välja att konvertera till den katolska kyrkan så ska du veta att det är en process som normalt sett tar mellan 2-3 år innan du kan ta emot dopet.

Detta p.g.a. att man vill att den som blir katolik ska veta vad denne ger sig in i, det handlar om ett livslångt beslut och med tanke på din bakgrund så törs jag nog säga att du kommer att få gå den långa vägen, vilket i sig är bra, det är alltid bättre om det får ta tid så man grundligt hinner tänka igenom vad man gör.

Slutligen vill jag säga att om du väljer att bli kristen, vilket samfund du än väljer så är det viktigaste att älska sin nästa, du ska absolut inte gå runt och förakta muslimer eller någon annan, det rimmar illa med kristendomens kärleksbudskap.

Jag förstår precis vilka kval du känner inför att bryta med de islamiska traditionerna och att acceptera kristendomens grundläror om treenigheten etc.

Det är ytterligare ett skäl till att låta det ta den tid som behövs.

Må Gud vara med dig på din andliga resa.

Läs lite här: http://www.everystudent.com/

Mycket bra och informativ sida om hur man blir kristen.

Så mycket religion, så mycket blandat...

Bibeln säger enkelt uttryckt: Jesus kom till jorden, han dog på korset för att ta dina synder trots att han själv aldrig hade gjort ett enda fel så tog han straffet för dina felaktigheter.

Det du skall göra enl Bibeln är att acceptera det Jesus gjorde:

Rom 10:9 Om du därför med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, skall du bli frälst. Ty med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst. Skriften säger: Ingen som tror på honom skall stå där med skam. Det är ingen skillnad mellan jude och grek. Alla har en och samme Herre, och han ger sina rikedomar åt alla som åkallar honom. Ty var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst.

Har du gjort det? thats it, du är kristen. Har du svårt att veta hur du ska göra? Enkelt, be en frälsningsbön tex:

Jag kommer till dig som jag är. Jag har gått min egen väg och syndat mot dig.

Jag tror att du är Guds Son. Jag tror att du dog för min skull och att du uppväcktes från döden för att jag skulle få liv. Jag vänder mig bort från min synd.

Tack för att du förlåter mig mina synder. Jag inbjuder dig just nu, Jesus, att komma in i mitt hjärta och börja leva i mig. Jag bekänner dig som min Frälsare och som Herre i mitt liv. Jag vill alltid följa dig. Ta över ledningen i mitt liv. Tack för att jag, genom att tro på dig, nu är ett Guds barn. Fyll mig med din Helige Ande och forma mig som du vill. Jag tror på dig och tar emot dig. Tack Jesus!
Amen

Jag kan förstå att det är svårt att bryta sig ifrån sina föräldrar, genom att byta religion. Du får vara beredd på en del motstånd om du väljer att bli kristen.
Men följ den längtan du har i ditt hjärta, den kommer leda dig fram till Kristus.

Sen angående treenigheten, så behöver man inte förstå den för att vara kristen. Det som kan vara viktigt, är ju att vi tror att Jesus är Guds son, och att världen har skapats genom honom. Och den som skapat oss, kommer till oss, och blir som en av oss. Och väljer att ge sitt liv för att vi alla skall komma till Gud fadern. Jesus har faktigst valt att ge sitt liv för just dig. För din skull dog vår skapare på ett kors.
Det ger dig en utmaning att själv ta på dig korset och utstå de eventuella motgångar som kommer att drabba dig, när du valt att bli kristen.

Sen hur du skall "be" kommer också att lösa sig. Be från hjärtat, och kalla på Gud. Knacka på dörren, och den kommer öppnas. Gud är din fader. (fader vår, du som är i himlen) Och du är hans barn. Ge Gud dina innersta tankar, dina tvivel, din osäkerhet, be om hjälp helt enkelt. Det är en relation som sker från ditt hjärta till Guds.

Tänker du konvertera bara för att dina kompisar är "kristna". Jag kan tänka mig att dom inte alls tror på gud som 8/9 av svenskarna inte gör. Men du kanske inte ska konvertera till just kristendom, utan kanske till "svenska" och "att inte tro på gud, men jag tror på någonting". Detta är rätt vanligt i sverige, man anser sig inte tillhöra en religon men man kan vara medlem i svenska kyrkan.


En religion är inte definerad av utöveren. Isf kan du inte mena att kristendommen är bättre med sina extremister här och där.





Så du skulle överge henne för att hon utövar en religion som du inte godkänner. Detta är ju inte alls åt rätt håll om du ska bli kristen." Du ska älska din nästa" även om det är din muslimska mamma.


Du har ju bara träffat 1 sorts muslimer, och det är ju inte det att dom är muslimer som är ditt problem, det är deras värderingar som dom säkert fått från sitt förflutna i t ex ett annat land eller mer strikt uppväxt. Du borde inte dömma folk pga deras religion och inte dömma en religion pga av personer..


Det är det här ett argument som skiljer kristendommen från islam och judendommen, men om man är kristen så tror man att gud är allsmäktig och har tagit mänskligform genom jesus, och att gud är den heliga anden.



MEN HERREGUD! Menar du att du inte skulle älska de personer som har tagit hand om dig som älskat dig och du älska dom innan denna vetskap. Visst man kanske blir fundersam om sina biologiska föräldrar men man kan ju inte sluta älska sina riktiga föräldrar.

Men om han känner som han gör, så får väll han säka sina behov i religion ist för i meningslöst hat om egen makt? Jag menar om han mår bra av att tro på gud låt han tro på gud. Så länge han inte skadar andra eller sig själv så är ju religion inte farligt.

TS känner ju sig säker i tanken på "liv" efter döden och om han mårt bra av det vem är då du att ta dert ifrån han? Det är ju nu du blir en "profet som påstår sig känna till vad som händer efter döden,"

Lite motsägande text om man säger så.




Du är från MellanÖstern men du föraktar arabiska och araber men även andra folkslag som är muslimer.

Kan inte vara lätt att se sig själv i spegeln där inte


Du lärde dig om islam som den enda rätta religionen fast dina föräldrar enligt dig själv är "moderna",din far är inte religiös medan din moder först på senare tid börjat bli mer troende.

Dina liberala föräldrar tvingade alltså på dig islam?


Du vill alltså få bort alla "muslimska tankar" ur huvudet samtidigt som du själv skriver om muslimer:

"passar inte in och delar inte deras värderingar och tankesätt, snarare raka motsatsen!"