2010-03-14, 16:29
#1
Jag har ett tag nu funderat på av människans själv uppsatta regler vilka hämmar mänsklighetens kunskapsutveckling.
Idén eller tanken är i sig fortfarande så abstrakt att jag har svårt att sätta det i ord. Men känner nu att jag vill dela med mig av mina tankar så att det på något sätt mentalt frisläpps och bildar ett sammanhang, eller rättare sagt en konkret och bunden tanke i form av text.
Den mänskliga förmågan att tänka känner jag vara hämmad av samhället uppsatta regler. Vissa av dessa regler ämnar styra tankegången på ett sådant sätt att resultatet av våra tankar och de slutsatser vi når skall kunna replikeras. Detta är grundstenen i all vetenskaplig forskning.
Forskning skall göras på ett sådant sätt att resultaten åter igen kan mätas och replikeras. Detta för att bevisa sanningshalten i de resultat som forskningen kommit fram till.
Men samtidigt finner jag dessa regler hämma mänsklighetens förmåga att skapa ett vidare, och till regler obunden förståelse av vår omvärld.
Är mina tankar oviktiga eller mer osanna om jag inte kan bevisa dessa tankars verklighetsförankring?
Är min syn eller tro om att universum är ändligt mer fel då jag inte med matematiska medel kan bevisa detta, än påståendet om att universum vore oändligt om detta påstående görs med hjälp av matematik?
Dessa frågor kan ställas inom samtliga vetenskapliga grenar. Varför är det tabu att forska ekonomiskt geografiska företeelser genom att använda sig av teorier från psykologi eller sociologi? Då dessa två vetenskapsområden har att göra med mänskligt beteende på en såväl individuell nivå som ur människans sätt att agera inom ett samhälle?
Sätter vetenskapens regler, tabun och oskrivna regler om rätt och fel, gränser för människans strävan efter att förstå sin omvärld? Borde inte vetenskapen inom olika grenar stötta varandra på ett djupare plan och inte bara begränsa sig in i sin lilla sfär?
Är bara tankar vilka kan bekräftas det som för mänskligheten framåt? Eller kan även icke bekräftade tankar ge oss insyn och förståelse om vår omvärld?
Dessa tankar är väldigt abstrakta, och kanske är svårt för er att riktigt förstå min tankegång. Jag försökte få dessa tankar till att vara så klara som möjligt, men detta var det bästa jag lyckades åstadkomma.
Känner dock att, när jag nu skrivit ner dessa, att mina tankar blev lite mer sammanhängande.
Idén eller tanken är i sig fortfarande så abstrakt att jag har svårt att sätta det i ord. Men känner nu att jag vill dela med mig av mina tankar så att det på något sätt mentalt frisläpps och bildar ett sammanhang, eller rättare sagt en konkret och bunden tanke i form av text.
Den mänskliga förmågan att tänka känner jag vara hämmad av samhället uppsatta regler. Vissa av dessa regler ämnar styra tankegången på ett sådant sätt att resultatet av våra tankar och de slutsatser vi når skall kunna replikeras. Detta är grundstenen i all vetenskaplig forskning.
Forskning skall göras på ett sådant sätt att resultaten åter igen kan mätas och replikeras. Detta för att bevisa sanningshalten i de resultat som forskningen kommit fram till.
Men samtidigt finner jag dessa regler hämma mänsklighetens förmåga att skapa ett vidare, och till regler obunden förståelse av vår omvärld.
Är mina tankar oviktiga eller mer osanna om jag inte kan bevisa dessa tankars verklighetsförankring?
Är min syn eller tro om att universum är ändligt mer fel då jag inte med matematiska medel kan bevisa detta, än påståendet om att universum vore oändligt om detta påstående görs med hjälp av matematik?
Dessa frågor kan ställas inom samtliga vetenskapliga grenar. Varför är det tabu att forska ekonomiskt geografiska företeelser genom att använda sig av teorier från psykologi eller sociologi? Då dessa två vetenskapsområden har att göra med mänskligt beteende på en såväl individuell nivå som ur människans sätt att agera inom ett samhälle?
Sätter vetenskapens regler, tabun och oskrivna regler om rätt och fel, gränser för människans strävan efter att förstå sin omvärld? Borde inte vetenskapen inom olika grenar stötta varandra på ett djupare plan och inte bara begränsa sig in i sin lilla sfär?
Är bara tankar vilka kan bekräftas det som för mänskligheten framåt? Eller kan även icke bekräftade tankar ge oss insyn och förståelse om vår omvärld?
Dessa tankar är väldigt abstrakta, och kanske är svårt för er att riktigt förstå min tankegång. Jag försökte få dessa tankar till att vara så klara som möjligt, men detta var det bästa jag lyckades åstadkomma.
Känner dock att, när jag nu skrivit ner dessa, att mina tankar blev lite mer sammanhängande.