En tråd om Ryszard Kapuściński

Vet ej. Endast läst svenska. Men kan tipsa alla om att Sveriges radio Bildningsbyrån gjort ett program som jag har för avsikt att lyssna på NU!
https://urplay.se/program/202004-bil...-och-sanningen

Han var fantastisk. Läs!

Herremingudalltså!
Fick just reda på att det gjorts en animerad film baserad på världens hårdaste journalistballar: En dag till att leva 2018
Beskrivning från Cineasterna, alla som har lånekort kan låna:

På ett annat ställe Flashback skrivs om den vite, västerländske civiliserade mannens förmåga till självinsikt. (FB) Början på ett mediakrig om mångkulturen? Den som saknas hos icke-vita kulturer. Även Kapuschinski erkände denna. Det framkommer även i hans reportage om Haile Selassie med mera. Nu läser jag Shahernas shah och mycket riktigt kommer fram varför det inte funkar med vit västerländsk civilisation och demokratikens spelregler i Persien, även kallat Iran:

Samma som om Jim Morrisons: (FB) Kan inte avläsa djup i dikter

Helt kass tyckte jag; i stort sett var den en uppräkning av den ena eller andra händelsen. Tex Kapuscinski går ut på kvällen och talar med folk hos dem. Varvid författaren ifrågasätter detta ty i den kulturen är det vanligare att man bjuder ut folk på restaurang om man vill tala, än att man bjuder hem dem. Att det råder krigstillstånd, utegångsförbud och skottlossning på gatan vilket kan ge lite annorlunda attityd till gäster och gå-ut-och-äta verkar inte uppfattas av författaren. Nej, visserligen är jag kanske förblindad av min uppskattning för Kapuscinski men det här verkar mest vara en avundsjuk nolla som vill ha billiga poänger genom att racka ner på någon som är mycket mer framgångsrik än vad han själv någonsin kommer bli.

Har just beställt På resa med Ryszard Kapuściński
Anders Bodegård 1944- Maria Söderberg 1959-
Enskede : Maria Söderberg ; 2007

Får se vad det kan vara

Följande är lite snabba reflexioner ur Kapuscinskys bok Kejsaren:

Haile Selassie

Otroligt minne. Man kom upp sig genom att kejsaren såg ens ansikte och kom ihåg det.
Inga protokoll behövdes. Kejsaren kom ihåg allt. Bilden i väst var en exotisk, elegant monark med outtröttlig energi och ett skarpt intellekt som styrde med känslighet. Han reformerade bort de värsta straffen. Samtidigt var han en demagog och teatralisk förmyndare som skämde bort en självskapade servil härskarklass.

Kejsaren hörde vad han ville höra. Ställde aldrig frågor om rapporter eller kommenterade dem.
Ville ha odugliga ministrar
Onåd för prins som gjorde jordreform, för allt gott kan bara komma från kejsaren
Började bygga, men allting blir halvklart
Processioner hölls där kejsaren slängde ut kopparmynt, Men det otacksamma folket ville bara ha mer.
När kejsaren äkte på besök i landet kostade det, för allt måste ställas i ordning i förväg. Annars skull det vara kränkande för majestätet. Under hans värdighet. Det byggdes palats i avlägsna provinser som bara användes en gång för att sedan förfalla.
I Etiopien kunde man bara bli rik genom en offentlig post, där man kunde suga ut folket. Det gick inte genom hårt arbete eller smarthet.
Kejsaren skickade ungdomar ut ur landet för att studera. De var otacksamma för de kom hem och menade att det fanns saker i landet som inte var bra, som inte fanns i andra länder. Istället gällde bevarande av balans.
En minister tog mutor, vilket var helt i sin ordning. Men sedan använde han pengarna till att bygga skolor. Vilket tolkade som en signal till andra dignitärer att göra samma. Det var uppmaning till kaos.
Det sker en statskupp 1960, men den slås ner. Folket tror att kejsaren behövs för att ge dem tröst och allmosor.
Utlandsresorna uppskattas av alla ministrar. Det rullar pengar åt alla håll. Presenter och glamour.
Polisen och militär fick 40% av nationalbudgeten och var hundratusen man stark; 30 miljoner bönder fick en procent. Men enligt alla interna bedömare var detta ett slag för att stoppa plundring, så det var inget fel.
Gojam-upproret sker av bönder. Kejsarens svar är att byråkraterna inte skall lägga för många bördor på dem, utan lite i taget.
En minister vars son studerade, börjar bli deprimerad. Det beror enligt ministern på att han börjat tänka. Då blir man sorgsen, istället för att acceptera allt som det är.
En demonstration skall hållas till stöd för kejsaren1969. Men han vill inte ha några möten alls. Varken för eller mot. Den ställs inte in i tid. Så resultatet blir flera skjutna studenter och dödade poliser.
SAMMANBROTTET
1973 kommer en engelsk journalist tillbaka till landet. Han har tidigare hyllat kejsaren. Men nu vågade han kritisera, ”sådan är uppenbarligen den usla naturen hos folk utan värdighet och tro”. Istället för att visa att kejsaren brydde sig om folket, gjorde han en film om hungersnöden. Denne ”principlöse baktalare begick det demagogiska tricket att visa tusentals människor som höll på att dö av hunger, och strax därefter att Hans Vördnadsvärda Höghet gav en fest för dignitärer”. Det var förräderi, omoral, och ansvarslöshet av utländska media att visa filmen.
Vissa länder ville skicka folk för att ta reda på vart deras pengar tagit vägen som skulle gå till utveckling. Kejsaren sade släpp in dem, men låt dem stanna i huvudstaden och förneka hungersnöden.
De 25 000 exemplaren av tidningar som trycktes skulle också tiga, för allt kunde tolkas fel. Ju mindre folk läser desto bättre. Läsvana ger tänkande, som ger ”besvär, förtret, bekymmer och problem”.
Det sågs inte som lögn, eftersom hungersnöd kom och gick. Att hålla kvar journalisterna gjordes genom att hänvisa till banditfara. Skocken hade dock bestämt sig för att se hungersnöd. Studenter skickar dit folk som återvänder med foton och bevis. Utlänningarna, detta ”djävulska slödder respektlöst” frågar efter vad som görs. Ministern försäkrar att kejsaren ”har tillmätt denna angelägenhet den yttersta betydelse”, men lugnar dem inte konstigt nog.
Fasta är en del av religionen. Stå emot frestelser är bra.
Internationell hjälp kom. De kritiserade.
Spekulanter tog beslag på mat. Men de var tillsatta av kejsaren. Därför kunde man inte kritisera situationer
I det läget besökte kejsaren flottan. Utnämnde sig själv till Stor-admiral och utnämnde sju officerskadetter ”varvid han utökade vår flottmakt”. För att bevisa att de anklagade spekulanterna var oskyldiga, lät han hämta dem och ”gav dem höga utmärkelser”.
Nästa som sker är att hjälpsändningarna bli tullbelagda för att stärka statskassan. Hjälpen ställs in. En samfälld press skyller svälten ”på dessa skamliga, tarvliga missionärer och sjuksköterskor” som ”sätter sig upp mot Kejsaren” och ”dömer vår nation till” svält.
Där och då börjar en ny attityd skönjas bland undersåtarna. Knäfallen och bugande var mer och mer motvilliga och brast i ödmjukhet.
Sedan kommer händelserna: soldater tvingar sin general att äta den ruttna mat de fick. Det visade sig att generalerna stoppat alla pengar i egen ficka – åter inte kejsarens fel. Som för övrigt inte klandrar dem för något. I syd gör soldater uppror för de får inte dricka ur officerarnas brunnar, de håller på att dö av törst. Bensinpriset höjs. Strejker i huvudstaden. Fler arméenheter gör myteri. Revolutionen är ett faktum. Att avskeda ministrar och utlova lönehöjning hjälper inte.
Fraktioner bildas i palatset. Hårda och mjuka. Kejsaren säger ingenting. Eller tar några initiativ. De upproriska kommer till palatset och arresterar ministrar i grupper. Då anlitar kejsaren svenska gymnaster som håller obligatoriska gruppövningar för alla varje morgon. För enligt kejsaren är palatsfolkets liv kejsardömets största tillgång! Till slut är bara en tjänare kvar. Ministrarnas böcker hittas med bevis på korruptionen. Kejsaren uppmanats att lämna över hundratals miljoner till folket från utländska banker. Kejsaren förnekar att det finns några pengar. Soldaterna lyfter upp mattan i hans rum och där ligger buntar med dollarsedlar som en undre grön matta. Kejsaren försöker gömma pengar i heliga texter. Soldaterna hittar dem lätt genom att skaka på böckerna. Sedan hämtas kejsaren. Dör två månader senare.

Kan vara värt att samla hans verk på svenska. Utgivning på svenska:

Kejsaren (1985)
Shahernas shah (1986)
En dag till att leva (1987)
Imperiet (1993)
Fotbollskriget (1998)
Ebenholts (2000)
Reporterns självporträtt (2003)
På resa med Herodotos (2006)

Hade han levt några år till då hade han fått Nobelpriset.

Tror du? Visst är han underhållande och cool, men är det tillräckligt kvalitet? Jag har ofta undrat hur man får Nobelpris i litteratur? Skriva bra? Hur avgörs det? Fängslande? Många läsare? Lättskrivet? Påverkan på samhället?