Reaktioner på Palmemordet

40 år efter att Olof Palme sköts till döds på öppen gata skriver Åsa Asptjärn om statsministermordet som för alltid förändrade Sverige.

Fiktion möter fakta i ungdomsromanen ”Februari 86”.

– Känslan är att unga människor har ganska låg kunskap om både Olof Palme och om händelsen, säger författaren.

40 år efter att Olof Palme sköts till döds på öppen gata skriver Åsa Asptjärn om statsministermordet som för alltid förändrade Sverige.

Fiktion möter fakta i ungdomsromanen ”Februari 86”.

– Känslan är att unga människor har ganska låg kunskap om både Olof Palme och om händelsen, säger författaren.

Den där februarikvällen 1986 startades Piteå-Tidningens tryckpress som vanligt vid midnatt. I övrigt hade kvällsskiftet gått hem och PT-huset var tomt, så när som på sportreportern Staffan Johansson och typografen Fred Wiklund. De spelade en pingismatch på övre plan. När de gick ner till redaktionen, stod teleprintern och larmade att Olof Palme var mördad.

Urban Pettersson var en av de som jobbade i tryckeriet den ödesdigra kvällen. För honom är dagen då Olof Palme mördades en av de där dagarna man minns exakt vad man gjorde när det hände.

– Vi hade kommit igång med tryckningen när det blev ett väldans pådrag och vi stoppade pressarna. Första indikationen var att Palme var skjuten, sedan att han var död, säger han.

Det blev en chockartad stämning i tryckeriet. Närmare 8 000 tidningar fick slängas, vilket var nästan hälften av upplagan. Dåvarande redaktionschefen Lennart Lindgren gjorde om förstasidan och tryckningen kunde återupptas.