Sverige: landet där det råder stor bostadsbrist

Det där var rätt konstiga slutsatser. Trycket kommer utjämnas när priset motsvarar det folk är beredda att betala.

Vad är det du tycker är konstigt, och varför? Du tror väl ändå inte att priserna kommer sjunka någonstans?

Kul med folk som har humor. Jag kan se framför mig horder av fastighetsägare
som kastar sig framför potentiella boende och tävlar om vem som kan sänka
hyran mest i sitt oattraktiva hus ...

Det här som du skrev är rätt konstigt:
Det kommer bli mindre tryck på lägenheterna på attraktiva adresser, men det innebär ett ökat tryck på lägenheterna runt omkring.

Kan du förklara närmaste hur du tänker. Tror du färre skulle bosätta sig i attraktiva lägenheter och att de istället skulle efterfråga mindre attraktiva lägenheter? Utveckla gärna dina tankegångar här.

Adam och Eva har två barn och vill bo i stan, eftersom att det är där de arbetar. De har fått tag i en trea som kostar 10 000 per månad. De har en smärtgräns på 12 000 per månad. Om den där trean hade kostat 20 000 per månad så hade de inte letat efter en inneboende som ville betala 8 000 i månaden - de hade i stället letat efter boende så nära stan som möjligt inom sin smärtgräns.

Adam och Eva är inte ensamma om att resonera på det sättet. Med marknadshyror tvingas de alltså utåt. Det kallas för ekonomisk segregering. Nu säger jag inte att det är dåligt i sig, men det är alltså så verkligheten fungerar.

De långa köer vi ser på attraktiva adresser i dag kommer minska, men de människor som letar efter boende kommer inte sluta leta efter boende - de kommer bara leta någon annanstans, där de har råd. De mest köpsvaga grupperna hamnar slutligen alla i samma område, där den stora efterfrågan tvingar dem att bo mycket trångt. Inte för att de vill, utan för att de inte ser något alternativ.

Den situationen ser vi i dag i bland annat Paris höghusförorter, där fyror och femmor kan kosta 3 000 euro i månaden och bebos av två eller till och med tre familjer som delar på hyran.

Men jag förmodar att du vet detta, och jag blir därför nyfiken på varför du tycker att slutsatsen är underlig. Om du på fullaste allvar tycker att det är underligt att trycket på hyreslägenheter på attraktiva adresser skulle minska om marknadshyror infördes, och att de som inte längre har råd att leta efter lägenheter där skulle leta efter lägenheter någon annanstans - då har jag fått fel uppfattning om dig.

Som sagt vi bygger redan mycket. Vi har helt enkelt inte råd att bygga mer.

Trevligt med den söta berättelsen om Adam och Eva men du besvarade inte frågeställningen du citerade.

Adam och Eva vill förövrigt säkert en massa saker. De vill kanske ha en lyxig bil men de kan inte kräva att staten ska ge dem det. De får använda sina egna pengar och konsumera enligt deras prioriteringar.

Jo, det gjorde jag. Men jag kan svara igen. När lägenheter på attraktiva platser blir dyrare så är det färre människor som efterfrågar dem. De efterfrågar då i stället lägenheter på mindre attraktiva platser, där de har råd att bo.

Jag förstår inte vad det är du tycker är underligt. Tror du att trycket på (kön till) hyresrätter på attraktiva adresser kommer vara oförändrat om man applicerar marknadshyror i stället för bruksvärdeshyror?

Det vill de säkert, och det fungerar precis likadant där. Du frågade "Tror du färre skulle bosätta sig i attraktiva lägenheter och att de istället skulle efterfråga mindre attraktiva lägenheter?" Om vi då använder bilar som exempel:

Ja. Utan takpriser, alltså med marknadspriser, så är det färre människor som står i kö för att få köpa lyxbil. De köper i stället mindre attraktiva bilar som de har råd med.

Vid marknadshyror får man vakanser om man ligger för högt i hyran. Det är inte lönsamt... Och ju mer marknadshyror desto mer produktion och konkurrens.

Då kan man inte få ut några fantasihyror för ett ruckel, vilket tyvärr är möjligt idag med dagens bedrövliga situation.

Du måste väl ändå förstå att oavsett om vi har marknadspriser eller inte kommer exakt lika många inte kunna bo i dessa attraktiva lägenheter (såvida vi inte bygger fler). Oavsett system kommer den mängden människor vara tvungna att bo någon annanstans.

Edit: helt korrekt är det förstås inte eftersom marknadshyror kan leda till att vi inte överkonsumerar innerstads lägenheter och bor onödigt stort. Fler kan alltså bo i dessa attraktiva lägenheter om vi inför marknadshyror. Därav följer lägre efterfrågan på övriga lägenheter, allt annat lika.

Ja. Men med ekonomisk segregation skjuts de köpsvaga grupperna utåt, till de minst attraktiva platserna. De har inte längre möjlighet att konkurrera med övriga genom att helt enkelt att stått i kö längst. Dessa minst attraktiva områdena kommer alltså bli ännu mindre attraktiva. Som de vi ser utanför Paris, Marseille, London som sagt.

...vilket i sin tur leder till att hyrorna kan höjas ännu mer (mer kapital per bostad), t ex barnfamiljer och människor med stabilt jobb (det är främst ungdomar som bosätter sig i kollektiv) blir ännu mer undanskuffade, vilket skjuter de svaga grupperna ännu längre bort... Bostadsbristen "minskar", men blir situationen bättre? För vem i så fall?

Definiera gärna "onödigt stort".

Segregation kommer vi alltid ha i någon form eftersom alla inte kan bo på de mest attraktiva adresserna. Detta bemöter heller inte ditt märkliga påstående att marknadshyror skulle öka trycket på mindre attraktiva adresser.