Nominalfraser, adjektivfraser, verbfraser osv... förstår inte.

Tack för utförliga svar men förstod inte riktigt det där sista. Varför är inte röd i "bollen är röd" predikativ? Du skriver ju själv att det är en sats och då måste ju bollen vara subjekt och är är väll ett finit verb? visserligen förstår jag att röd är ett adjektiv men det är ju en ordklass och inte en satsdel så att säga förklara gärna vad röd är isåfall.

En sak till från näst sista inlägget: Barnet skrek förtvivlat. Är förtvivlat här ett predikativ? kan predikativ sluta på -t precis som adverbial kan? damn isåfall :P

röd är predikativ i den satsen, men inte alltid (t.ex. inte i meningen Där ligger en röd boll). I Barnet skrek förtvivlat kan förtvivlat antingen beskriva hur barnet skrek (då blir det adverbial) eller hur barnet var när det skrek (då blir det tydligen predikativ om du citerar boken riktigt; jag skulle kalla det predikativt attribut).

Är det någon som vet om boken i fråga inte skiljer mellan predikativ och predikativt attribut och vad anledningen till det i så fall kan vara?

Barnet skrek förtvivlat var mitt och inte bokens exempel. I likhet med dig har jag själv länge kallat dylikt för predikativt attribut, men jag valde att gå samma väg som SAG här, då jag misstänker att TS bok (som jag dock inte är närmare bekant med) använder samma terminologi. Fritt predikativ kallas det i SAG. Termen predikativt attribut används i stället om ”efterställt attribut som består av en adjektiv- eller participfras, t.ex.: en säck full med pengar”.

Tack. Jo, jag visste att det var ditt exempel men buntade ihop det med dem som TS gav ur boken på ett kanske lite oklart sätt. Att SAG byter term för predikativt attribut kan möjligen vara bra om de har någon särskild anledning, men det förefaller vanskligt att ovanpå det börja använda benämningen predikativt attribut för något annat. Upplagt för missförstånd.

Nu tror jag att jag har god koll på predikativ och tentan närmar sig!
Nu har jag ytterligare frågor dock :P.

1. Hur ser man om en mening är en sats eller inte? Är alla fraser satser?

2. När man gör satslösning plockar man ju ut satsdelar, men då vår lärare föreläst har hon hållt på med huvudord och dess bestämingar/attribut samtidigt och gått ned i olika nivåer. Kan någon här förklara hur en satslösning går till och hur man skall tänka kring satsdelar och fraser med huvudord och bestämningar vid en satslösning. När gör man vad så att säga? Jag undrar också om bestämningarna räknas som satsdelar? I en verbfras är ju till exempel bestämningarna adverbial medan de i nominalfraser är attribut och adverbial räknas ju som en satsdel.
Har posititionsschemat något med satslösning att göra? eller kan jag "släppa" det när jag gör satslösning?

3.

a) I boken står: "Reflexiva verb i presens eller preteritum är inte möjliga att få in i positionsschemat, t ex `Han vänder sig inte till värden`. Sig kan dock placeras intill verbet"
Men då får ju meningen plats i schemat eller hur???

b) På samma sätt står: " `Då vänder han sig inte till värden`. Vid omvänd ordföljd passar satsen inte in i schemat såvida inte sig placeras tillsammans med subjektet han"
Ok får man placera sig med subjektet han??

c) Och en ytterligare i samma stuk: "I advl/pred-kolumnen kan vi också placera pronominella objekt, t ex `Därför sa hon det inte`, vilket ger satser som inte passarn in i schemat"
Men det gör de väll om "det" kan placeras i advl/pred-kolumnen?

En fras kan aldrig vara en sats. Däremot kan en fras vara en satsdel. Det har jag givit flera exempel på i tråden.

Hela frasen med attribut utgör som sagt satsdelen. Verbfraser är lite knepiga eftersom deras bestämningar i form av attribut också utgör egna satsdelar. Objekt hör också till verbfrasen och är samtidigt satsdelar. Verbfrasen är så att säga delad och inte en sammanhållen enhet på samma sätt som t.ex. nominalfraser.

Jag förstår inte vad som menas med att det är "placerat intill verbet". Står det i boken att det ska placeras i samma fält som verbet?

Samma svar som ovan.

För det första, vad menar du med "pred"? Predikativkolumnen? Det är ju inte samma kolumn som den för adverbial. Själv går jag efter ordningen

Fundament
Finit verb
Subjekt
Satsadvl.
Infinit verb
Partikeladvl.
Objekt och predikativ
Övriga advl.

Ja jag menar predikativ. I Bolanders bok står satsadverbial och predikativ tillsammans i mittfältet kolumn tre.

En snabb fråga bara "Det talades mycket om tillväxt, men det gjordes inte särskilt mycket" Visst är detta två huvudsatser? Vart skall "särskilt mycket" placeras i schemat?

[quote=In-Fredel]En fras kan aldrig vara en sats. Däremot kan en fras vara en satsdel. Det har jag givit flera exempel på i tråden.


Hela frasen med attribut utgör som sagt satsdelen. Verbfraser är lite knepiga eftersom deras bestämningar i form av attribut också utgör egna satsdelar. Objekt hör också till verbfrasen och är samtidigt satsdelar. Verbfrasen är så att säga delad och inte en sammanhållen enhet på samma sätt som t.ex. nominalfraser.

Följdfråga: Bestämningarna i en verbfras kallas väll inte för attribut utan adverbial, predikativ eller objekt? En nominalfras kan ju vara ett subjekt men en verbfras (t ex Brinner elden?) kan väll inte vara ett predikat? Då är väll brinner predikatet och elden objektet? Är det bara nominalfraser som kan vara en satsdel av de olika fraserna?
Vad menar du med att verbfrasen och nominalfrasen är delad? En fras måste väll ändå sitta ihop?

En fråga till: "Ny regler gäller för var operationer ska göras och akutsjukvård ges"
Var i ett huvudsatspositionsschema skall "för var operationer ska göras och akutsjukvård ges", det är ju en bisats och bör i ett huvudsatsschema vara i samma position. Jag har gissat på adverbialkolumnen, är det rätt?
"Men östgötarna har ännu inte informerats om vilka" Här undrar jag om man skall placera in "om vilka" om objekt eller som adverbial.

Skulle gärna vilja ha svar på mitt senaste inlägg, tentan närmar sig . Har ni fastnat i snön

puff

I slutändan är det ju ändå du själv som måste förstå vad det handlar om, hur många svar du än får här.


Det stämmer (såvida man inte använder termen predikativt attribut på det mer traditionella sättet enligt tidigare diskussion).


Brinner elden? är ingen verbfras. Elden är subjekt.


Nej.


In-Fredel: ”Verbfrasen är så att säga delad och inte en sammanhållen enhet på samma sätt som t.ex. nominalfraser.”

Ok kan ni försöka svara på om "attributen" i t ex en adjektivfras eller verbfras kallas attribut eller om de kallas just adverbial, predikativ, objekt? Vår lärare säger att det endast är bestämningar i en nominalfras som kallas attribut. Kan någon ge ett bra exempel på en verbfras med dess bestämningar? boken har inga bra exempel. Jag försöker verkligen förstå men vi har alltså en intensiv grammatikkurs och det är svårt att förstå allt på så kort tid. Skulle också vara tacksam om någon ville ge exempel på en satslösning där ni tydligt visar när man plockar ut satsdelar och när man plockar ut bestämningar i fraser som en del av satslösningen.


Detta är rätt konkreta frågor:
"Ny regler gäller för var operationer ska göras och akutsjukvård ges"
Var i ett huvudsatspositionsschema skall "för var operationer ska göras och akutsjukvård ges", det är ju en bisats och bör i ett huvudsatsschema vara i samma position. Jag har gissat på adverbialkolumnen, är det rätt?
"Men östgötarna har ännu inte informerats om vilka" Här undrar jag om man skall placera in "om vilka" om objekt eller som adverbial.

Jag undrar också en sak om passivsatser "Nya regler gäller för var operationer ska göras och akutsukvård ges" Här har man alltså lyft fram objektet som tema, är det nya regler som i vanliga fall är objektet? Och om vi istället hade gjort en aktiv sats hade den då sett ut så här: "Det gäller nya regler för var man ska göra operationer och för var man ska ge akutsjukvård"?

Något jag tycker verkar krångligt är emfatiska omskrivningar. "Konstruktionen lyfter fram den nya informationen och kan formaliseras "det var X som---". Den kan utformas på många olika sätt t ex, vem var det som kastade stenen?, Var det köpa nya skor hon ville?, Det var på henne han tänkte, Det var henne han tänkte på" De två sista exemplen håller jag med om är emfatiska omskrivningar men de tidigare frågorna "vem var det som kastade stenen?" och "Var det köpa nya skor hon ville?" tycker jag inte är emfatiska omskrivningar, ändå ger boken exempel som dessa.