Stora tråden om arvs- och testamentsfrågor [sammanslagen tråd /Mod]

Tack för responsen

Det är fördelat till arvingarna helt och hållet. Men personen som dog, han ägde aldrig bilen. Men ändå togs den upp i bouppteckningen. Ur min synvinkel så verkar det fel i sådana fall?
Det kanske verkar som att bilen aldrig skulle vart där från första början? Du förstår att han som äger bilen nu har alltid vart den riktiga rättmätiga ägaren av den.

Om bilen aldrig ägts av den avlidne borde det inte vara några problem alls....frågan är vad som sagts om den i bouppteckningen.

Bra bra! Ska ögna igenom pappren och sen försöka dra en slutsats

ursäkta jag inte svarat på ett tag, hade lite saker att lösa först.. iallfall, mamma ligger de facto på operationsbordet när bouppteckningen sker, eller kanske på uppvaket.

vi har efter lite dividerande i familjen valt att lösa allt genom att vi skickar en jurist som ombud. jag ska ha ett telefonmöte med honom idag, så jag får se vad det ger. jag kan återkomma efter bodelningen och berätta hur det gått!

Hur har det gått för er? Har ni löst det eller hur långt har ni kommit i processen?

Sammanfogat trådar.

/Moderator

Bra att ni låter kunnig hjälpa er, på det sättet blir ni säkra på att allt trots allt gått rätt till även om det inte skulle gå som ni önskar, men håller så klart tummarna att allt går som ni vill. (Om det nu finns något kvar)

Kommer hålla utkik efter uppdatering.

Om man skulle ha ärvt någon (via arvsrätt eller testamente), visst upphävs det om man mördat personen i fråga? Det borde åtminstone vara så men jag hittar ingen som kan svara på frågan. Om man anses psykiskt sjuk då man begick brottet, är det samma regler då?

Den upphävs, antar att det gäller dråp och vållande också.

Ärvdabalken

15 kap. Om förverkande av rätt att taga arv eller testamente

1 § Den som genom brott uppsåtligen har dödat någon får inte ta arv eller testamente efter denne. Är den dödade arvinge eller testamentstagare efter någon annan, får gärningsmannen inte bättre rätt till arv eller testamente efter denne än om den dödade hade levat.
Vad som sägs i första stycket gäller även när någon annars har orsakat någon annans död genom en uppsåtlig gärning som innefattat våld på den dödades person och utgjort brott för vilket lindrigare straff än fängelse i ett år inte är föreskrivet. Lika med våld anses att försätta någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd.
Vad som sägs i första och andra styckena gäller inte, om gärningsmannen var under femton år.
Vad som sägs i första och andra styckena gäller inte heller, om det föreligger synnerliga skäl däremot med hänsyn till gärningens beskaffenhet. Vid bedömningen av om det med hänsyn till gärningens beskaffenhet föreligger synnerliga skäl skall också beaktas,
1. om gärningsmannen begick gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning, eller
2. om gärningsmannen var under arton år och hans handlande stod i samband med uppenbart bristande utveckling, erfarenhet eller omdömesförmåga hos honom. Lag (1991:1547).

Åh, man tackar!

Ingen orsak.