Bostadsbubbla i Sverige?

Nu är det dock post-covid och krig i världen.

Letar man bubbla får man kolla penningmängd, BNP, arbetslöshet, konsumentpriser och statsskuld.

Förtroendet för statsfinanserna avspeglas i valutakursen som verkar vara på fall med den nya inflationstakten.

Utbud och efterfrågan är inte hela sanningen i dagsläget eftersom en transformation av statsfinanserna är synlig.

Det är korrekt att utbud och efterfrågan styr. Efterfrågan har dock inget att göra med hur många människor som vill det ena eller det andra. Om en miljon människor efterfrågar en och samma bostad och den mest köpstarke av spekulanterna har råd att betala 1 krona så kommer bostaden vara värd en krona. Om du vill pröva hur det funkar i verkligheten kan du ju åka till något fattigt ställe i världen där folk är törstiga och är hungriga och se vilka priser du kan få ut för en säck mjöl. Köpkraften sätter tak.

Det är också intressant att titta på vad det är som skapar köpkraften. Ett vanligt argument är ju att bostadspriserna i Stockholms innerstad har sprungit ifrån lönerna rejält. Då glömmer man att ha i åtanke att efterfrågan på att bo där är så stor att dom utan kapital blir utkonkurrerade. Löneutvecklingen blir ointressant då det är annan typ av kapital och avkastning som finansierar köpen.

Idiot. Det är nollräntan som drivit upp de nominella priserna.

Man får nog aldrig slut på mentala kullerbyttor i den här marknaden.

Självklart ligger lön till grund för priser i Stockholm. Den största anledningen att bo i Stockholm är rent av arbete (med vissa naturliga släpande generationseffekter eftersom arbete -> bo -> umgänge).

Men betoning på till grund, löner utgör nämligen grunden till hur mycket pengar du får låna. Jag kan lova att intresset är rätt jävla svalt vad gäller att köpa små treor för ens 3-4 miljoner i Stockholm, däremot är intresset mycket större för att betala 1 miljon och låna 4 miljoner för en trea.

Så länge staten driver på marknaden ger marginella utslag på folks brutto-måndaslön (icke att förväxla med förmögenheter eller ens inkomster) ganska stor skillnad, för du kan räkna med typ 5-8x hävstång på varje krona.

Glöm aldrig bort att bankväsendet helt slutade utvecklas någon gång på 90-talet. Detta gör att vi fortfarande har identiska modeller som underlag för utlåning.

Det är ökande skuldsättning som till största delen finansierar prisökningarna. Den i sin tur möljiggörs i sig av stigande bopriser och (men i mindre grad) stigande börser. Lönerna är dock fortsatt intressanta eftersom de behövs för att betala räntor samt för att skapa kapital för de som står utanför marknaden och ska in (utan att kunna få kapitalet från t.ex. en förälder). Givet att en bolåneränta inte kan bli hur låg som helst och att människor inte kan använda hur stor del av sin inkomst som helst till ränteinbetalningar, så skapar lönerna ett tak för priserna. Om reallönerna sjunker (utan att avkastningen på kapital ökar, eller boräntorna sjunker i motsvarande grad) så sänks taket. Hur långt är det till taket? Det är en empirisk fråga.

Bostadspriserna följer börsindex. Speciellt för dyrare objekt. Inte ränta eller M1.
(Sedan stiger byggnadskostnad pga stigande lönekostnad).

Det beror på att hushållen använder aktie/fondinnehav när dom köper bostäder. För dyrare bostäder är belåningsgraden låg. Och kontantinsatsen stor.
En medelinkomsttagare får låna ca 2 MSEK. Resten måste komma från sparande.

Stiger lönen med 2% så får man låna 2% mer. Men då har byggnadskostnaden stigit med mer än 2%.

Och på 80-talet var det 10%-räntan som drev upp priserna?

Det har aldrig fallit dig in att det är några fundamentala fel i dina föreställningar.

Kapitalkostnad är en kostnad för fastighetsbolaget. Precis som vatten/avlopp renhållning, underhåll mm.
Stiger de kan inte HGF säga nej. Det kunde dom inte på 80-talet heller trots mer rigid reglering.

Varför tror folk att hyrorna inte skall åka upp med stigande räntor???


Om ni tänker efter lite själva. VARIFRÅN skulle pengar till stigande ränta för ett allmännyttigt bostadsföretag komma om inte från (stigande) hyresintäkter?

Hur rimligt är det med tanke på att en bostad inte avkastar något och istället kostar pengar?

Det jag menar är att man behöver titta på fler faktorer än lön.

Den som har investerat i bra slant i tech och krypto de senaste åren har nog tjänat mer pengar där än sin totala löneinkomst de senaste 10 åren. Det finns statistik på hur många som har investerat via avanza och liknande.

När var och varannan människa kan göra enkla miljoner så är det väl självklart att det påverkar bostadspriserna. Bostadspriserna tycks korrelerar mer mot börsen än lön.

Du får förklara hur det har med saken att göra?

Och så kan du ju fundera över vilka aspekter du slarvat bort.