Citat:
Jag har förklarat två ggr vad du har för förklaringsbörda. Det är inte särskilt trovärdigt av dig att smita undan den hela tiden. Din förklaringsbörda handlar om att det vi ser i verkligheten inte överensstämmer med ditt påstående.
Citat:
Du kom med ett påstående. Jag refererar till mina observationer i verkligheten som falsifierar påståendet. Jag bevisar alltså inte. Utan falsifierar.Du förlitar dig mycket på anekdotisk bevisföring. Det du säger är ingenting konstigt: många infllyttade unga blir bolånetorskar. Det är det ingen som betvivlar. Sen betvivlar jag som infödd Stockholmare att särskilt många inflyttade 23-åringar skulle "sitta med en villa efter några år". Det gäller såväl infödda som inflyttare. Jag känner ingen 30-åring som köpt radhus eller villa.
Sedan har du tagit det jag skrev helt ur kontext. Varför skulle de inflyttade högutbildade invandrarna vara 23 år. Anser du att det är en seriös kommentar från din sida?
De kan ju vara 30-35 innan de flyttar hit. Eller vad hindrar det?
(Fö, de som köpte min villa när jag flyttade senaste var 28. Förstår inte riktigt hur dom fick ihop köpeskillingen, men det fick dom).
Uppmätt data är inte mycket att dividera om. Det är bara att gilla det som står.
Citat:
Det handlar om de som kommer hit och plockar bär och planterar skog. De är här i någon månad innan de åker hem igen. men jag tror att du är lite för optimistiskt. Vi vet att en mycket stor andel av arbetskraftsinvandrarna är lågkvalificerade personer från länder utanför EU/EES (detta är ju kärnan i den pågående debatten om arbetskraftsinvandringen) och i denna grupp har mycket få råd att köpa BR.
Anser du att du är seriös när du blandar in de i en diskussion om bostadsköp i Stockholm?
Citat:
Det är nog så att de som kommer hit för några år skulle föredra att hyra. Det är iaf min tro. Men hyresregleringen hindrar dom.Andra mer högkvalificerade arbetskraftsinvandrare (som väljer mellan flera storstadsregioner) planerar att stanna några år och vill inte köpa BR.De efterfrågar oftast en hyresrätt. Många av dem är skeptiska till konceptet BR, som är ovanligt utanför Sverige. I stort sett inga asylsökande har råd att köpa BR i Stockholm.
Deras alternativ är kortidshyra i andra hand. Eller köpa.
(De jag träffar på verkar dock avse stanna lite längre. Och i de fall det är anhöriginvandring så är det ju inte så konstigt).
Citat:
Det är i grunden väldigt okomplicerat.Det är just av dessa skäl som befolkningsökningen är en mindre anledning till ev. prishöjningar på bostadsmarknaden. Det har funnits en bild av att befolkningsväxten garanterar fortsatta ökningar på sikt. Det är helt enkelt inte sant. Att många fler efterfrågar HR och tränger undan folk till BR-marknaden, ger inte de undanträngda mer pengar i plånboken. Låga räntor och förväntningar om prisökningar (om man ska tro Weiss m.fl.), men också strukturell ineffektivitet i byggbranschen (om man ska tro Anjou), var under åren efter finanskrisen betydligt viktigare anledningar till prishsöjningarna.
* Efterfrågas nyproduktion är det produktionskostnaden som sätter prisnivån.
* Men för att nyproduktion skall efterfrågas så behövs i praktiken ökande folkmängd. Och någon måste kunna betala för bostäderna. Är det köpta bostäder som BR och småhus så är det hushållen.
Dvs fyller du på med folk som inte har råd att köpa så försvinner efterfrågan och därmed nyproduktionen avstannar. Och priserna faller ned till kanske halva dagens nivå.
Men det är inte det vi mäter upp.
Det dina påståenden implicerar mäts inte upp.
Citat:
Köpstyrka bör vara kopplad till inkomst. Eller hur?Dessa hör till den mest köpstarka gruppen. De är hushåll med två förvärvsarbetande inrikes födda och barn. De är väsentligt mer köpstarka än alla grupper som flyttar in. De som flyttar ut gör det inte för att de är fattiga. De fattiga i denna grupp bor i HR i Stockholmsregionen eller trångbott i BR.
Är det nu unga med mindre utbildning som knappt får sig ett jobb som drar så försvinner inte mycket köpkraft från länet. Nästan vad som helst annars som flyttar in är bättre.
Notera att studenter som flyttar in är köpsvaga. Men stannar de kvar efter utb så är de köpstarka och kan betala för en BR. Missa inte sådant. Det är lätt att missa sådant om man inte tänker efter.
Citat:
Det är ett verkligt fall. Jag har viss preferens för verkligheten. Och det är ett faktum att det gick bra för D Carnegie att göra ombildningen. Men fick även önskemål om att göra mer ombildning från de boende i Rinkeby.Du tar upp ett enstaka fall. 95 procent av bostäderna i Rinkeby är hyresrätter. Andelen invånare med total anknytning på arbetsmarknaden (alltså fast heltidstjänst, vilket krävs för att köpa BR i Stockholms län) är mycket, mycket lägre än i andra delar av Stockholm. Andelen hushåll i Rinkeby med två utrikes födda där båda vuxna har en full anknytningsgrad (också en förutsättning för att köpa stor BR) är även den mycket låg. Invånarna i Rinkeby och andra utsatta förorter kommer inte att driva en efterfrågan på BR i Stockholmsregionen.
Sedan har det gått att fylla Rinkeby terrass. Det är nyproduktion som inte var så billigt.
Citat:
Som sagt bostadspriserna bestäms av produktionskostnaden där nyproduktion efterfrågas. (Om du kan övertala byggnads att sänka lönekostnaderna så kan du få ned de. Men det lär inte vara det lättaste).Sen tycker jag inte att vi ska underskatta att Sveriges kommuner (inkl. de i Sthlms län) får det allt svårare ekonomiskt. Jag skulle tvärtom säga att det är den största systemiska risken i Sverige eftersom så mycket välfärd utgår från kommunerna. Det kan nog spilla över på bostadsmarknaden på ett sätt eller annat. En anledning till den systemiska risken är att utgiftschocken som orsakas av den åldrande befolkningen ännu inte på allvar börjat påverka kommunerna (jämfört med den påverkan som kommer runt 2030). När vi går in i en lågkonjunktur blir det allt svårare för kommunerna att finansiera bidrag till grupper med låg total anknytningsgrad på arbetsmarknaden och skaffa fram dyra förstahandskontrakt. Jag vet inte hur detta påverkar bostadspriserna, men det troligt att kommunernas ekonomiska problem till slut tvingar fram kraftiga begränsningar av inflödet av köpsvaga nyanlända som ska ha HR och olika kommunala subventioner samtidigt som de bidrar med låg skattekraft. Kommunerna är statens avstjälpningsplats som ska hantera följderna av den ekonomiskt ohållbara migrationspolitiken. Någon gång måste det upphöra.
Lågkonjunktur har vi haft: 2008-2015. Hur gick det då?
Kommunernas problem är staten. Staten tvingar på dom utgifter. Om staten tog bort de lagarna så skulle inte kommunerna ha de problem de har.
Dvs i grunden är det välfärdspolitiken som är problemet. Men det är en diskussion för en annan tråd.
Citat:
Jag skulle önska att ni solidariska kunde vara det i praktiken. Dvs in inför en hjälpfond som ni betalar till varje månad. Och så betalar den ut stöd till de ni ser som behövande. Och så kunde man ta bort skatterna. Men jag ser inte att ni gör det.Luften är fri. Låt oss hoppas att tråden framöver får färre alarmister och färre halvbegåvade bostadskarriärister som tror att this time it's different. Jag själv bor i BR, men önskar varken ett stort prisfall (som vore katastrofalt för mig och för svensk ekonomi) eller fortsatta ökningar som överstiger löneökningarna (jag är ju ingen sketen nymoderat á la Reinfeldt utan solidarisk och sitter dessutom med ett eget risktagande, trots allt).
Det verkar mest handla om att ni skall vara solidariska med andras inkomster/sparande.
Jag hittade lite mer data om Stockholm som är relevant för diskussionen. Jag tar det i ett nytt inlägg.